- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
32

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

32

Hamilton»

Hammarberg.

sekreterare vid krigs-vetenskaps-akademien, född
àr 1814, har utgifvit: Tankar rörande
Militdr-un-dervisningen; Sjutionde delen af Vitterhets-,
Historie-och Antiqvitets-Akademiens handlingar; Afhandling om
krigsmagtens och krigskonstens tillstånd i Sverige
under konung Gustaf II Adolfs regering, m. m., samt

1 förening med Pettersen, Bibliothek för Krigshistoria
och Krigskonst, 5 delar. — Konstsinnet synes vara
ett utmärkande drag i det Hamiltonska slägtlynnet,
och i ßoijes Målare-Lexikon anföras icke mindre
än sex med namnet Hamilton, såsom målare och
konstnärer. Bland dessa är äfven en Svensk,

Hamilton, Hugo, friherre, fil. mag.,
kammarherre, öfver-posldirektör och chef för kongl.
theatern, född i Nerike år 1802, om hvilken det
heter: "Historiemålare, rikhaltig i komposition,
hvarom bans utgifna litbografiska arbeten vittna, och
synnerligast: Teckningar till Skandinaviens äldre
historia, med flera ntgifna lithografier." Ridd. af
Ryska Stanislai-ordens l:sta klass.

Hamlad. Detta ord som förekommer i 6 Kap.

2 § Ärfda-balken torde nu mera förstås af få.
Loccenius, pag. 74, öfversätter verbum hamla,
"ita cædere aliquem, ut mutiletur, vel ei membrum
amputetur", det är: slå någon så illa. att ban
stympas, eller lem bräckes och skadas.

Hammar, en socken, belägen i Sundbo härad af
Nerikes län, Kumla kontrakt af Strengnäs stift, J
mil S.S.O. från Askersund, är på begge sidor
omgifven af Wettern. I socknen märkes: en del af
Dohnafors bruk (se detta ord); Sjöstad, nu
Skyr-stad, skall fordom i en konung Wahles tid varit
en ansenlig stad, belägen pà näset vid Wetlern,
hvarest kyrkan nu står. Den blef förstörd af
Danskarne. Man har anmärkt lemningar af
murar och hvalf efter densamma; åtskilliga gamla
stridsvapen äro äfven tid efter annan funna
derstädes. I Bölsbergen, icke långt derifrån, bar man
funnit magnesia, färgemalm eller brunsten. Harge,
ett hemman; bär finnes kalk- och limstens-brott.
Dylika brott finnas äfven vid Dalmarks hemman,
men af bättre och skönare slag. Denna marmor,
bearbetad och polerad, skulle ej eftergifva den
utländska. Aspa bruk och en del af Algrena (se dessa
ord). Olshammars säteri (se detta ord); Igelbäcks
masugn, med flere underliggande grufvor och
hemman. Johannisbergs och Fredriksbergs koboltverk.
Socknen hör till 2 kl. konsist, och bar 2,938
invånare. Den innefattar 59 mtl. och bar en areal
af 42,097 tunnl., af hvilka 2,840 äro sjöar och
kärr. Adr. Askersund.

Hammar, berustadt säteri i Nosaby socken af
Christianstads län, består af 4 mtl. Här har kongl.
slottet llammarhus eller Hammarslott varit, der
konung Christian IV gifvit staden Cbristianstad
sina privilegier. Af leinningarne efter slottet
synes, att det icke varit särdeles stort. När gården
uppbyggdes är icke kändt; men då Cbristianstad
uppbyggdes, gafs den till landshöfdinge-embetet
derstädes. Uti Rhyzelii Sviogothia Munita anföres att
slottet lärer varit någorlunda i stånd, intill Danska
kriget 1676 och följande år.

Hammar. En stad med detla namn skall
fordom varit belägen i Skytts härad af Skåne, icke
långt ifrån Skanör, vid hafvet. Att staden varit
befästad slutas af de grafvar, vallar och murar
man upptäckt på denna högländta ort, fastän
flygsanden nu helt och hållet öfverhöljt dem.
Hammar, Anund, pastor i Warberg, utgaf år

1758 en skrift, kallad: Tankar om Svenska barn.
Hammar, Olof, prost, kyrkoherde i Jemshög
och Näsum af Lunds stift, född 1784, har
utgifvit: Beskrifning om Norrige och några Fransyska
Làse-öfningar.
Hammar, Stora, annex till Ring, beläget i
Skytts härad af Malmöhus län, 2 mil S. från
Malmö, vid hafvet. Till denna församling har
domkyrkan i Lund i fordna tider haft jus patronatus.
Här märkes: Lilla Hammars by, som fordom haft
en egen kyrka, hvarefter murar ännu finnas pà
ägorna. Byns ägor gränsa till Saltsjön och
Foteviken, hvarest år 1136 stod det märkvärdiga
Foteviks-slaget (se: Nilsson, Magnus). På detta ställe
hålles svanjagt hvarje år, den tid svanorna fälla
sina vingpennor, då de dels skjutas och dels
drifvas lefvande i land, hvaraf inkomsten tillfaller
landshöfdingen i länet. Kungstorps gård, mtl., har
god åker och äng. Socknen innefattar 9 \ mtl.
och har 395 invånare. Dess areal utgör 2,175
tunnl., af hvilka endast 4 äro sjöar och kärr.
Adr. Trelleborg.
Hammarberg, Guntaf, son till kyrkoherden i
Clara llammarinus, och född i Stockholm 1653,
ingick i kansliet och åtföljde en beskickning till
England, Holland och Köln, blef sedan sekreterare
i Götha hofrätt, derefter öfverjägmästare och bytte
tvenne gånger dessa befattningar; men stannade
slutligen vid den af öfverjägmästare, från hvilken
han år 1714 tog afsked, med hofjägmästare titel,
och upphöjdes i adligt stånd år 1683. Han är
egentligen bekant genom en tilldragelse under sia
tjenstebefattning såsom sekreterare i Götha
hofrätt, hvars ledamöter, genom en afkunnad dom,
ådragit sig Carl Xl:s missbag och derföre erhöllo
en skrapa. Deras förklaring häröfver misshagade
konungen, som befallde sekreteraren till sig, såg
efter i konceptet, och då det befanns, att de
misshagliga ställena icke härrörde frän honom, ntan
från åtskilliga af ledamöterne, fick 11. befallning,
att emot dem anställa aktion. Hans son,
Hammarberg, Henrik, född pä sin fars
egendom, Wiredabolm, år 1683 och död derstädes år
1768. Inskrifven i Götha hofrätt som auskultant
år 1707, anställdes ban såsom sekreterare hos
grefve Magnus Stenbock och tjenstgjorde hos denne
såsom adjutant i slaget vid Helsingborg.
Stenbock var så nöjd med honom, att ban ville
öfvertala honom att ingå i krigsståndet, för hvilket
den unge mannen likväl icke hade någon böjelse,
och blott mot sin vilja emottog han en fullmagt
som regementskvartermästare, då han af sin
förman blef afsänd att för prinsessan Ulrika Eleonora
aflemna rapport om fälttågets utgång, lian
befordrades efter band till ryttmästare, och blef, 30
år derefter, för sina militäriska förtjenster belönad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free