Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
38
Hamneda.
Hamnkaplten.
från säljare och köpare. Åtskillige af desse
gossar sakna både hemvist och föräldravård, och
beklagligen synes deras antal med hvarje år mera
till- än aftaga.
Hamneda, annex till Ljunga, beläget i
Sunnerbo härad af Kronobergs län, mil V.S.V. från
Wexjö. Hamneda skrefs 163? Ilannada. Man bar
ansett namnet ifrån början hafva varit Haugnaheda,
liksom här funnits en Hagnaskog, som ännu 17 57
var ansenlig; men af denna skog är blott minnet
qvar. Den är till det mesta förstörd genom
svedjande och torp-anläggningar. Kyrkan, byggd på
en kulle nära landsvägen, bar i fordna dagar
varit utmärkt i Sunnerbo (se Nya Smålands
beskrifning af Wieselgren 3: 969.) Laga-ån går genom
socknen från norr till söder, och dalgången
bredvid är på sina ställen, isynnerhet vid Horn,
ganska fruktbar. Laga-ån bar ett större fall vid
Hjulsvik, efter hvars afvägning blifvit ådagalagdt, att
åns sänkning skulle förekomma mången
öfversväm-ningsskada och bereda tusendetal tunnland
odlingsbar jord. Vid Ryd öppnades 1827 "byns
ättehög" — sådana finnas här vid alla äldre byar. En
hufvudskål fanns, lik dem man finner i benhusen.
I några af byarnes högar träffas urnor med aska;
i andra synas liken hafva blifvit insatta obrända.
En del hafva stenkistor. Midt einot Hamneda
kyrka bar man på en ö i Laga funnit lemningar af
ett slott, hvilka i orten enstämmigt kallas
Sunnerborgs slott. Ön benämnes Sunnerborg; men som
ån årligen borttager något af norra ändan deraf,
hvarvid den södra ändan ökas, så är det ej
underligt, att man numera ej finner några spär deraf. På
Sunnerborgs slott bodde fordom en ädling,
höfvidsman i Sunnerbo, den der i spetsen för Sunnerbo
bönder slog Skånska höfdingen Gram och Danska
kungafogden Tideman, hvilka anlände med stor
manstyrka för att uppbära skatt, anseende sig såsom
herrar öfver landet, för det att Gram dödat
Gö-tha-konungen Skäring i envig. Tideman begärde
"sju spann råg af hvars mans plog, och hvart
fjerde svin på ollonskog." Men Edeling (ädlingen) och
Sunnerbo folk erkände ej Sunnerbo för en provins
af Götha rike. Man stridde.
"Nu ligger Herr Tideman, nonom rinner blod.
Ännu går plogen i svartan jord
Ocb än gå svin på ollonskog.
Det lofva alla de Sönnerbo."
Folkvisan här ofvan ses i Arwidssons Svenska
Fornsånger, II, 417. — En folksägen finnes, att
å Sunnerborgs slott fordom regerat en qvinna. En
Dansk konung anföll henne med krig; men hon mötte
bonom och slog honom, mellan Dörarp och
Koria-torp, der man ännu 1761 visade märken, som
bibehöllo denna sägen. Vid Hamneda mönstrade konung
Carl XI sina 6,000 man, då ban d. 2 Okt. 1676
tågade till Skåne. Öster om Lagan i Hällornas gärde
finnas fem stycken grafvar, jemte vallar. De 2
största ligga i öster. Oberäknad vallen, hvilken ligger
åt norra sidan, hafva de ännu ett djup af 2 alnar, och
lemna emellan sig öppning för en smal väg. Ett
litet stycke norr om dessa grafvar finnes en halfö,
den der synes hafva tillkommit derigenom, att ån, i
stället för att gå omkring en udde, genombrutit
näset och sedan med sand igenlagt det gamla
in-och utloppet. Sådana ställen finnas många inom
socknen och kallas af allmogen Ihlar. På
nämnde udde eller halfö finnas två bredare grafvar med
vallarne emellan sig. Genom en graf vid ändan
af den ena vallen, bar denna fått likhet med en
ättehög. Emellan denna udde och de förstnämnde
grafvarne anträffas uppresta stenar i rund form af
2 famnars diameter. En famn från denna
stensättning står en vacker resesten. Deromkring finnas
flere gräfda hålor, som synas vara Laga-åns fria
verk. Socknen innefattar 35 mtl. och bar 1,603
invånare. Dess areal utgör 30,572 tunnland, af
hvilka 2,480 äro sjöar och kärr. Adr. Ljungby.
Hamnerin, Peter, född år 1712 i
Christinehamn, der fadern var jernbärare. Studerade
kirurgien hos stadsfältskären Boltenhagen i
Stockholm, tills ban 1732 kunde få begagna Roséns
föreläsningar i Upsala, hvartill ban blef i tillfälle
genom ett kongl. stipendium. Detta sökte ban få
behålla, ehuru ban lemnat akademien efter aflagda
specimina, och medicinska fakulteten tillstyrkte det
med det största beröm för sin kandidat. År 1738
blef han ensam promoverad till med. doktor,
hvilket ej förut händt någon. S. å. blef ban prov.
medikus i Wermland, hvarifrån han tog afsked år
1764 med lifniedici fullmagt och dog på en
landtgård i Säthers socken d. 20 Okt. 1766. Han bar
upptagit och undersökt Carlstads brunn, Lönnhults
och Russ källor, samt utgifvit åtskilliga skrifter,
såsom: Bödsoten, till dess åtskiljande, igenkännande
och härstammande; Beskrifning pä hetsig feber; m. fl.
Hamnfogde kallas den person, som bar uppsigt
uti inre hamnar och kanaler, stundom under
hamnkaptenens lydnad. Ilan föranstaltar om fartygens
förläggande på deras behöriga ställen, för
lossning och lastning, och håller vägen alltid öppen
för så väl fartyg som båtar, hvilkas förare ban
bör underrätta om de skyldigheter, som de hafva
att iakttaga i hamnen. I öfrigt tillser ban att
stängseln omkring hamnen äro i behörigt skick,
och att länkarne äro lästa under natten. Der
serskild bamnkapiten icke finnes, bar han att
fullgöra dennes åligganden. I öfrigt tillser ban att
hamnordningen efterlefves och anmäler till laglig
beifran förbrytelser emot densamma. I skärgård och
på fiskeläge utgör hamnfogden, tillika med trenne
bisittare en serskild bamnrätt. (Se detta ord samt
Hamn).
Hamnkaplten eller liamnmiistare. Till
denna befattning väljes vanligen en kunnig och
erfaren sjöman, hemmastadd i fremmande språk. Med
sådana egenskaper är ban sjöfarandes närmaste
och mest oberoende rådgifvare. Hamnkapiten eller
hamnmästare finnes anställd i hvarje stapel- och
större sjöstad. Han till- och afsättes af
hamn-administrationen, eller den auktoritet, under
hvilkens högsta inseende hamn-inrättningen lyder. Han
har närmaste befälet öfver nämnde inrättning och
på hans ansvar hvilar att bamnen är försedd med
bollverk, bryggor, kajer, duc d’Alber och andra
förtöjnings-anstalter i tjenstbart skick, m. m. Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
