- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
45

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Handel.

Handels-kompanier. u 45

Införseln: Hvarmed

B:Vo R:Hr. S»*n«ka fartyg.

År 1844 ........ 18,480,000. 13,682,000.

„ 1843 ........ 17,257,600. 12,322,500.

„ 1842 ........ 19,511,800. 12,657,700.

„ 1841 ........ 20,662,900. 14,725,700.

„ 1840 ........ 18,308,300. 13,590,600.

Utförseln:

År 1844 ........ 21,680,000. 14,540,000.

„ 1843 ........ 19,449,600. 13,794,100.

„ 1842 ........ 23,373,500. 15,701,200.

„ 1841 ........ 22,827,300. 14,371,100.

„ 1840 ........ 20,437,300. 14,417,400.

Dä man med visshet kan förutsätta, att Svenska
skeppsfartens behållning å fraktfart med utländska
varor emellan utländska hamnar vida öfverstiger
det belopp, hvarmed värdet å de landvägen från
Norrige till Sverige införda varor, å hvilka ingen
uppgift till tullkamrarne erfordras, öfverstiger
värdet å de ouppgifnä varor, som land vägen från
Sverige till Norrige utföras, äfven med tillägg af
den ski|lnad, som kan uppkomma genom större
misstag det ena eller andra året vid
värdeberäkningar, eller under vanliga förhållanden genom
ve-zeltillgängens ökande eller minskande, öfverskott
å inUytande eller utgående arfsmedel, upptagna
eller betalta lån, räntor, o. m. d.; så kan man med
någorlunda säkerbet i allmänhet antaga det
skenbara årliga öfverskottet af utförseln öfver
införseln, såsom minimi-värdet af hvad i oloflig väg
blifvit i riket infördt, och skulle, efter de bär uppställda
beräkningsgrunder, minimi-värdet af den olofliga
införseln under åren 1840 — 1844 i rundt tal
utgöra 11,670,000 R:dr, eller i medeltal för år
2,334,000 R:dr; dock har troligen verkliga
värdet varit icke obetydligt större. Man m. ste
likval vid tillämpningen pä ofvan anförde fem år
afse, att år 1840 indrogs ä ett af en
bypotbeks-foreniDg upptaget utrikes lån, minst 1,200,000
R:dr Sr. B:ko, att deremot Svenska banken år
1841 å dess sedelskuld i Finland, utöfver hvad
nämnde bypotbeks-förening indrog å återstoden af
dess utrikes lån, afbetalte omkring 330,000 R:dr,
samt år 1842 omkring 2,350,000 R:dr och är 1843
omkring 440,000 R:dr, utan att dessa senare år
någon utomordentlig tillgång fanns på
vexelmark-den att betäcka denna påkänning. Efter afdrag af
således in- och utfördt guld och silfver i mynt
och plantsar (tackor), utgjorde det beräknade
varuvärdet för förflutne 10 år:

Af införseln. Af utförseln.

År 1844 ........ 17,487,000. 21,580,000.

„ 1843 ........ 17,256,000. 16,919,000.

„ 1842 ........ 19,507,000. 18,135,000.

„ 1841 ........ 19,797,000. 21,009,000.

„ 1840 ........ 17,143,000. 20,347,000.

„ 1839 ........ 17,942,000. 20,985,000.

„ 1838 ........ 19,499,000. 19,637,000.

„ 1837 ........ 16,456,000. 16,641,000.

„ 1836 ........ 15,537,000. 18,556,000.

„ 1835 ........ 14,843,000. 18,415,000.

(Beträffande Sveriges inrikes handel, hänvisas till
hvarje serskildt län och stad.)

Handelsbok, gäller såsom bevis i
skuldfordringsmål, så vida den icke genom serskildta
omständigheter är af misstänkt trovärdighet. Den måste
innehålla hvad som är borgadt och betaldt, med
dag och år då liqviden skedde, utan någon
ändring, och derjemte måste den med ed styrkas af
den, hvilken hållit eller låtit hålla boken. Äro dessa
villkor å fordringsägarens sida uppfyllda, åligger
det vederparten att visa fel i bokföringen eller
andra omständigheter, hvilka kunna göra personen
misstänkt; i annat fall gäller boken såsom fullt
bevis.

Handelsförening. Enligt handels-ordningen af
d. 22 Dec. 1846, skola de i hvarje stad bosatte
handlande utgöra en handelsförening, hvilken
samfäldt eller genom fullmägtige, dem de handlande
utse bland sig, äger besörja de angelägenheter, som
bero på föreningens bandläggning, för
befrämjande af handels-näringens förkofran. Antalet af dessa
fullmägtige bestämmes af de bandiande sjelfve, i
mån af stadens storlek och de handlandes antal.
Valet förrättas inför stadens magistrat, och kan
äga rum på samma grunder, som äro stadgade för
val af stadens äldste. Äfven kunna handlande och
handtverks-idkare bilda en gemensam handels- och
handtverks-förening, med eller utan
fabriks-idka-res delaktighet. Då den, som vill vinna rättighet
att idka handel i stad, skall göra anmälan derom
hos magistraten, äger äfven handels-föreningen
rättighet alt yttra sig i ämnet, innan den sökta
rättigheten får af magistraten företagas till
afgörande. Hvar och en som vunnit handelsrättighet,
skall inom en månad från det ban började
begagna sådan rättighet, göra anmälan derom hos
handels-föreningen och erlägga 4 R:dr till
föreningens kassa.

Handels-Kollegium kallas den afdelning af
Stockholms stads magistrat, som handlägger
ekonomiska ärender röraude hufvudstadens handel. Det
inrättades 1652 på samma gång som de öfriga
magistratens kollegier. Dess domsrätt är, såsom
nämndt, ekonomisk och den upptager frågor om
burskap, om tvister rörande seglation, om olaga
handel eller om handelsvarors felaktighet, otn mått
mål och vigt, om personers tjensteulöfning, som
kollegium antagit till mätare, vågkarlar,
jernbära-re o. dyl. saml stadens betjente, hvilkas befattning
ligger inom kollegii område. Dit höra ock
tvistemål emellan handlande och deras betjente om
tjenstetid, lön, m. m. Handels-kollegium har
derjemte en annan bestämmelse, nemligen att vara
uppbördsverk. Stadens krono-utskylder upptagas
under dess uppsigt och kollegium levererar
medlen till vederbörlig ort och redovisar för dem.
Såsom en del af magistraten utgöres
handels-kollegium af rådmän, med en egen
handels-borgmästare till ordförande.

Handels-kompanier. Flera sådana hafva
efter band blifvit inrättade, såsom det Afrikanska,
det Ost-och West-Indiska, fiskeri-kompanict,
koppar-kompaniet, köphandels-kompaniet, Le\auliska
skepps- och tjärubandels-kompanierna. (Se dessa
serskildta ord).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free