Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I
48
Hanilsaia-leben>
Handtverk.
hällas, finnas minister-brefvexling m. fl. slags
skrifter af historisk vigt för Sverige. F.n del af dessa
senare handlingar har professor Fryxell, ander sin
for detta ändamål företagna resa, samlat och
utgifvit i tryck. Af inhemska handlingar finnas
äfven många samlingar, af hvilka den mest
omfattande är den, som Samfundet för Handskrifter
rörande Skandinaviens historia utgifvit. Den utgör
för närvarande närmare 30 band och fortsättes
ännu. De la Gardieska arkivet är namnet pä en
samling handlingar ur bibliotheket på Löberöd,
utgörande 20 band. En värderik samling till Gustaf
I:s historia utgafs för ej längesedan af herrar
Ekblom och Tbyselius, samt af den sistnämnde
ensam tvenne större häften till Svenska kyrkans och
läroverkens historia. Äldre äro C. Adlersparres
Historiska Samlingar, Loenlioms under flera titlar
utgifna samlingar, bland hvilka de vigtigaste äro
Handlingar titi Konung Carl Xl:s Historia, Fants
samling, m. fl., till största delen mindre försök att
bilda urkundsamlingar. Oändtligt mycket återstår
ännu att utgifva. Dertill erfordras penningar, då
sådana företag sällan belönas med vinst i
bokhandeln, samt kunskapsrika mäns bemödanden. En
omfattande plan för utgifningen, så att de
skrifter, som angå samma hufvudsak, bildade ett
sammanhängande helt, vore äfven önsklig och har
hitintills merendels saknats.
Hanilsaxa- eller Svärds-leken, en lek som
öfvades af nordens forntida kämpar. Den tillgick
på det sätt, att man på en gång lekte med
trenne små svärd, så att ett alltid var i luften,
medan man hade ett i hvardera handen, och i
det man uppkastade dessa hvart efter annat, grep
man det nedfallande om handtaget eller udden.
En Sigmund och en Endrid lllbried omtalas i
sagorna såsom mästare i denna lek; men ingen
öfverträffade Olof Tryggvason, ty under det ban
utombords ytterst på årbladen gick rundt omkring
sitt krigsskepp "Ormen den långe", under fullaste
rodden, lekte ban handsaxa-leken, sä att elt af
svärden alltid var i luften, och alltid grep ban
det nedfallande i handfästet, en färdighet så
undransvärd, att äfven den för sina idrotter
utmärkte Endrid, då ban under en täflan med konungen
uppmanades att göra delta efter, svarade intagen
af förundran: "Icke bära Guds englar inig i vädret
som eder."
Handskar. Likasom staten ännu beviljar
utförsel-premier för vissa inom landet förädlade
tillverkningar, stadgades år 1766, att sådan premie
skulle af manufaktur-fonden utbetalas för utförseln
af i Sverige tillverkade handskar, med 10 procent
af varans värde. Denne premie har likväl senare
upphört att utbetalas.
Handsttl. Detta ord härleder sig från det
Engelska handset, och betydde den betalning på
förhand köparen gifver säljaren, för att vara viss
om köpets bestånd.
Handtverk hafva i Sverige varit bundna af de
s. k. skräförfattningarne, ända till den vigtiga
förändring, hvilken nyligen inträffat i vår
narings-% lagstiftning, genom Kongl. Maj:ts nådiga fabriks-
och hand t verks-ordning af d. 22 Dec. 1846. De
hitintills bestående skrån datera sitt upphof frän
medeltiden och sammanhängde ursprungligen med
de s. k. gillena, som den tiden funnos i stor mängd.
Dessa voro till långt före skråü och afsägo belt
andra ändamäl; men deras sammansättning
tillämpades på de uppkommande
handtverks-föreniugar-ne, kända under namn af skrån, sä atl dessa
kunna anses hafva uppväxt ur gillena, eller hafva
varit en användning af gilles-inrättningen pä
bandt-verken. (Se art. Gille.) llandelsgillcn föregingo
handtverks-gillena, hvilka dock redan pä
1000-talet ej voro sällsynta i flera Europeiska länder.
Dessa brödraskap emellan de fredliga näringarnes
idkare afsägo gemensamt försvar emot feodal-adelns
plundringar, lika mycket som regleringen af egna
ekonomiska angelägenheter. Så bildade sig, under
en följd af strider, Frankrikes fria borgare-stånd.
Konungamagten medlade i dessa strider och tog
stuudom städerna under sitt beskydd. Ty^ skrån,
såsom dessa bandtverks-gillen kunna kallas,
samlade sig i städerna, och sökte sitt skydd inoin
deras murar, hvarföre deras historia till en stor
del blir historien om städernas kamp för sin
frihet emot adeln, likasom den i senare tider till en
stor del handlar om striden emellan städs- och
landtmanna-näringar. I England, der gillena
funnits under Anglo-Sachsiska tiden och tidigt antagit
karakteren af närings-föreningar, ställde de sig
ofta under konungarnes beskydd och betalade med
penningar de frihetsbref, dem konungamagten
gerna beviljade. I Tyskland uppkommo likartade
föreningar, eburu i vissa delar af något olika inre
sammansättning. Öfverallt hade dessa föreningar
ett stort inflytande på städernas författning. De
voro från början fria föreningar till näringarnes
skydd, förvärfvade sig efterhand
företrädesrättigheter och blefvo omsider slutna samhällen, som
utestängde hvar och en, hvilken ej var deras
medlem, från rättigheten att drifva deras näringar.
Sådant var förbållandet i England och de
Germaniska länderna på Europas fasta land. Det blef
äfven i Sverige hufvudsakligen detsamma, om också
anledningarne till skråns uppkomst voro något
olika, emedan en mägtig feodal-adel, som måste
bekämpas, icke fanns till i vårt land. Skrån äro
äfven något yngre än i de öfriga länderna utom
i Danmark, der de äldsta skråstatuterna ej gå
längre tillbaka än 1400-talet. Med Norriges städer
hafva de Svenska återigen den likhet, att
skrå-in-rättningarne voro af utländskt ursprung. De
härstammade från Tyskland. Det var Hansestäderna,
som beberrskade Sveriges handel, och köpmännen
i de Svenska städerna voro till en stor del Tyskar.
Med dessa följde Tyska handtverkare, bvilka’bildade
skråföreningar. Huru och pà hvad tid dessa skrän
slöto sig tillsamman och utbildade sig är svårt alt
utreda, då de ej uttryckligen omtalas i
medeltidens lagar. Det kan dock bevisas, att de funnos
i 15:de seklet. Senare förordningar frän
Wasa-konungarnes tid utvisa, att dessa inrättningar
betraktades såsom redan länge bestående. De kunde
så mycket lättare uppstå, som gillena, skrå-inrätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
