Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Handtverk »-skolor.
mr| i Christianstads lån 1,168 mästare och 1,370
lärlingar. Det lägsta antalet var i Westerbottens
läs, nemligen 50 mästare och endast 3 lärlingar.
Hela antalet af handtverkare är 1844 utgjorde
således 17,37? mästare, 5,518 gesäller och 15,488
lärlingar. Af handtverkare på landet utgjordes
största antalet af skräddare, skomakare och
smeder eller hofslagare, isynnerhet i Skåne,
Oster-göthland och Kalmar län. — Bland de
bandtverks-embeten, som böra under politie-, embets- och
byggnings-kollegium i Stockholm, äro 11 uppgifne
att äga kassor Tör begrafningshjelp och andra
välgörande ändamål, till ett belopp af 40,000 R:dr;
hvarjemte några embeten och gesiillskaper hafva
egna bus, i hvilka berbergen och sjukrum äro
inrättade.
Handtverks-skolor. Sådana finnas 6 till
antalet i Stockholm, nemligen: S:t Nikolai församlings,
för gesäller och lärlingar. Undervisningen äger
ram om söndags eftermiddagarne kl. 4—7, för
rit antal af 50 till 70 lärjungar, och lemnas af
en lärare, hvilken i lön åtnjuter 100 R:dr B:ko.
Skolan, kapitalfond utgjorde 1842 en summa af
4,0 78 R:dr. S.l Clara församlings, har 1 lärare
och begagnas af 20 till 30 gesäller och lärlingar.
Skolans fond, skänkt af numera aflidne
grosshandlaren Henrik Kkström, utgör 2,000 R:dr, af hvars
ranta läraren aflönas och skolmaterialier bekostas.
Jakobs och Johannis församlingars och den dermed
förenade Stockholms städs borgare-skola emottager
lärjungar från handtverkerierna inom bela
hufvudstadens område. Undervisning meddelas ? timmar
i veckan uti aritbmetik, geografi, skrifning,
bokföring, brefs och räkningars uppsättande, m. m.
Skolan bar under åren 1838 —1842 varit bi vistad
af 323 lärjungar, bland hvilka omkring ^
genom-gitt falMändig lärokurs. Läraren har i lön 100
R dr af friskolans fond och 150 R:dr af ett
sällskap, hvilket bildat sig för att upprätthålla
borgare-skolan. Mariæ Magdalenas församlings, för
gesäller och lärlingar, lemnar undervisning, ifrån kl.
I—4 söndags e. m., i renläsning, räknekonst och
skrifning, samt, så mycket tiden medgifver, i rätt—
stafning och geografi. Lärarens lön är 66 R:dr
32 sk. och lärlingarnes antal bar vanligen varit
30. Catharina församlings, bar t lärare med
årlig lön af fattigmedlen, 66 R:dr 32 sk.; och
lärjungarnes hafva i medeltal uppgått till 50.
Nedrig Etrenoræ församlings, meddelar undervisning på
söndags eftermiddagarne åt handtverks-lärlingar.
Undervisningen bestrides af läraren i församlingens
fattigskola, hvarföre ban uppbär 66 R:dr 32 sk.
i arfvode. Äfven i småstäder finnas dylika
skolar. (Se äf\en Slöjdskolan.)
Hm mitt!, en stor by i Jemtland. Norr ut från
Sy lf| »11 går den smala fjällstigen från denna by
■ ill Tydalen i Norrige. Det var bär Svenska
hären om vintern 171» förfelade vägen pä återtåget
från Norrige, sedan vägvisaren var ibjelfrusen, och
i stället att rigta marschen åt norr, vände sig åt
•.oder till Sylfjäll, samt förlorade mycket folk
genom hunger och köld. Man upphögg nu isen på
ködra Knebogen och såg misstaget. Man vände
Hanebo-polskan. St
om och kom ändtligen bit ti|l Handöl, i det man
följde vattnets gång. De nattliga fjällmarscherna
kostade vid detta tillfälle många menniskors lif.
HandOla telgstensbrott i Are socken af
Jemt-lands län, bela kullen består af ljusgrå telgsteø,
med gråbergs-band. Denna telgsten är så löf,
att den kan ristas med nageln. Den erhålles
genom uthuggning och kalkning mellan
gråbergsbanden och bearbetas sedan till grytor, pannor,
hällar, m. m. Försäljes dels i orten, dels till
Norrige. Tingslagets sigill vittnar att denna
band-tering är uråldrig härstädes.
HandMls koppargrufvor i Äre socken af
Jemt-lands län, upptogos i slutet af 1730-talet sedan
det i orten inrättade kopparverks-boJag måste
upphöra med grufdriften i Ofierdal, Ilär anlades 4
grufvor och en kopparhytta byggdes 7 mil
derifrån. Försöken tillkännagåfvo haltig och
flytande malm, hvilken förtrycktes pä större och mindre
djup, till dess, efter fyra års drift, arbetet måste
afstanna, sedan 48 skepp:d koppar blifvit
tillverkade och afiorde till Avesta.
■lane. Denna sinnebild, hvilken de kristna
fordom satte öfverst pä kyrkotornet, skulle vara en
påminnelse, alt så väl lärare som åhörare skola i
sin kristendomsöfuing vara vakande, såsom hanar,
samt att vi vid betraktandet af denna bild skola
ihågkomma aposteln Petri fall och omvändelse vid
banegalet. I Svenske Kyrkie Handlingar anför
Dijk-man utur andra delen af Johannis Coleri
Æcono-mia: "För sin heta skull är hanen ganska
vakande och sömnelöös, ty förkunnar han dagsens
tillkommelse, hvadan det kommer, att uppå alla
Kyrcketorn, sättes bane utbaf koppar, till en
påminnelse, at the Christnoin höfves achtsamhet och
vacksamhet, mot Christcnhetens afsagde fiende,
som natt och dag söker der efter, at han oss
kan förderfva."
Hane, Hans, en af Dackes förnämste anhängare,
bonde likasom ban, hvilken ofta förekommeri
historien om hans uppror. Han gjorde honom till
sin öfverste; men då ban trodde sig hafva fått
mera magt, blef betänkt på en bättre ordnings
införande bland sina otyglade hopar och begynte
anställa en strängare räfst med sina befälhafvare,
träffades Måns Ilane af denna räfst och halshöggs
på Dackes befallning.
Hanebo, annex till Segersta, beläget i södra
Helsinglands fögderi af Gefleborgs län, mil V.
frän Söderhamn. Här märkes följande jernbruk:
Hilaförs och Annefors (se dessa ord) samt
Cathri-neberg (se Ockelbo-verken). Socknen innefattar
47-j mtl. och bar 2,700 invånare på en areal af
62,463 tunnl., af hvilka 9,300 äro sjöar och kärr.
Adr. Söderhamn.
Uaiiebo-|iolnknn leder sitt ursprung från
Hanebo socken, hvilket namnet äfven antyder. Ännu
lefver i folkets mun en saga om densamma, då kallad
Horgadansen, af hvilken man kan sluta, huru högt
denua dans fordom här varit älskad och den vi
här vilja anföra. Hvarje lördagsafton plägade
ungdomen i socknen samla sig i Uorga by till
dans, och fortsatte detta nöje ofta långt inpå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
