Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
52
Hanefon.
Hanhab,
nätterna. En afton, hänfordt af dansens liflighet,
lät det muntra laget ej en gång af sabbatens
inbrytande störa sig i sin yrande glädje, utan
fortfor att dansa äfven då saminanringningen redan
hade begynt. Plötsligt finna de en fremmande i
helgdagskläder midt ibland sig, hvilken ingen
kände; men som dock inbjöds att deltaga i dansen,
hvilket han ock antog. Snart förstod ban att sätta
sig i spetsen Tör laget och föreslog till slutdans
en slingring eller slinker, såsom den der på orten
kallas. Alla voro med derom. Slinkern var
genast färdig. Hand i band, med den fremmande i
spetsen, började slängdansen och som en
hvirfvel-vind bar det åstad igenom alla rum ur gård och
i gård, genom fönster och dörrar, så att ingen
iorr någonsin varit med på dylikt. Då började
några med förskräckelse ana sin ohygglige
anförares rätta lynne och ville draga sig nr ringen;
men det var för sent. De förmådde icke slita sig
lösa, och då en uti sin förtviflan, högg sin fäll—
knif fast i dörrposten, för att hälla sig qvar, blef
hans arm afsliten och der qvarsittande, medan han
sjelf rycktes bort med de öfriga, hvilka nu, med
satan i spetsen, dansade hän öfver åkrar och
ängar, bort till den böga Horga-äsens spets, hvarest
ännu i dag visas det släta granitgolf, der endast
hufvudskallame ännu fortforo att dansa, tills de
voro afnöttn ända till yttersta hårspetsen.
Hanefora, ett jernbruk i Mo socken af Elfsborgs
län, har 3 härdar och 1,533 skepp:d 6 lisp.d
pri-vil. årligt smide, af köpt tackjern, hvaraf
bammarskatt utgöres med 15 skepp:d 6 lisp.d 13 skålp:d.
Bruket skeppar på Götheborg. Smidesstämpeln J.
G. E. Ägare: G. Mannerstråle och E. J.
Hedborg.
Hanehiud, ett härad i Östergöthlands län,
håller omkring 3 qv.-mil i areal och innefattar 1 stad,
Linköping, och 6 socknar, nemligen: S:t Lars,
Kärna, Kaga, Slaka, Skeda och Wist, hvilka
bestå af 254mtl. och hafva 8,350 invånare.
Marken är i allmänhet jemn, utom i södra delen af
häradet. De flesta hemman lida brist på skog.
Sädesodling och boskaps-skötsel utgöra invånarnes
förnämsta näringsfång. Största strömmen är
Stångån. Med undantag af andelar i insjöarna Roxen,
Ringen och Ertången finnes ingen sjö af betydenhet.
Utom staden Linköping, hvars invånare ej äro
inberäknade i ofvannämnde folkmängd, är säteriet
Sture/ors märkligaste stället. I förening med
häraderna Memming, Skärkind, Bankekind och Åkerbo
utgör detta bärad en domsaga; men med Äkerbo
och Bankekind ett fögderi.
Hanekiuds och .åkerbo förenade kontrakt eller
Linköpings stifts domprosteri, innefattar 1 stads
församling och 12 socknar fördelade till 12
pastorat, nemligen: Linköping, S:t Lars, Kärna,
Kaga, Slaka, Skeda, Landeryd, Wist, Törnevalla,
Östra Harg, Rystad samt Östra Skrukeby med
Lillkyrka. Af dessa pastorat äro 2 reg., 6 preb., 1
patron, samt 3 konsist. Kontraktets folkmängd
utgör 12,883 personer, hvartill kommer 4,275
invånare i Linköping, eller tillsammans 17,158
personer.
Hanfagnd (mythol.). Ett Odens tillnamn, som
betyder: de hängdes gud, emedan de åt Odén
of-rades lemmar upphängdes i träd inom lundar.
HangelOsa, annex till Källby, beläget i
Kinne-fjerdings härad af Skaraborgs län, 1 J mil O.S.O.
från Lidköping, £ mil från Wenern. Kyrkan är
uppbyggd af sten, under okänd tid, och flyttad från
sitt fordna ställe, £ mil härifrån, hvilket ännu
kallas kyrkogården; den reparerades betydligt 17S7.
I denna socken märkes följande mindre säterier:
Gategården, 1 mtl. med underliggande 2 \
hemman. Öredal £ mtl. med underlydande 1 |
hemman samt Djupedal, 1 i mtl. frälsehemman.
Socknen innefattar 16£- mtl. med 720 invånare. Dess
areal utgör 5,855 tunnl., af hvilka 30 äro sjöar
och kärr. Adr. Lidköping.
Hangvar, en socken, med Hall, belägen på
Gottland i Forsa ting, Gottlands läns norra fögderi,
mil N.O. från Wisby, vid hafvet. Kyrkan, af
sten, är uppbyggd år 1218. Här finnes trenne
likstenar med runskrift. I denna socken märkes
den så kallade Elingheims kyrka, uppbyggd 1050;
men nu så förfallen, att träd växa inom dess
murar. Det är okändt när denna kyrka blef ödelagd.
Kapellshamn, £ mil frän Ilangvars kyrka, der en
stor hafsvik skjuter inåt landet, utgör en god hamn.
Ilär linnes ett kalkbruk, och kalkugnen är byggd
som en masugn. På östra sidan om Kapellshamn
anträffas korallstränder, hvilka bestå af hvit och
grå klapper, och hvarje sten är intet annat än
korall. Denna landthamn erhöll 1827 förmåner af fri
införsel- och utförsel-handel med lofgifna varor.
Irevik, hamn. Socknen hör till 3 kl. konsist. Den
består af 13 med 459 invånare. Dess areal
utgör 11,01 ti tunnl., af hvilka 1,200 äro sjöar och
kärr. Adr. Wisby.
Hangørjerilen, sjöträflning vid.
Schoutbynach-tcn Ebrenskiöld, som här varit förlagd med ett
blockhus, 4 galerer och 3 skärbåtar, omringades
den 27 Juli 1714 af flera Ryska linjeskepp och
115 galerer, hvilka dock först efter tre timmars
strid och med en förlust af 4,600 döde och
sårade, kunde öfvermanna den ojemförligt ringare
Svenska flottan, af hvars besättning, utgörande 900
man, 700 voro döde eller sårade. (Se: Ehrenskiöld.)
Hanhals, annex till Kong.sbacka, beläget i Fjäre
härad af Hallands län, mil S.O. från Kongsbacka.
Socknen påminner ännu, ehuru med någon
förändring, om namnet af det i fjortonde århundradets
krigshistoria märkvärdiga slottet och fästet
llune-hals. Fästet är jemnadt med jorden, och tom
står den öfver djupet lutande klippan, på hvilken
fästet fordom stod nära Rolfs-åns utlopp i hafvet.
Icke en gång några spridda lemningar deraf
erbjuda sig åt den ankommande fornforskaren. Det
skall, enligt Hvitfelts berättelse, blifvit anlagdt af
konung Eriks mördare år 1287, och var då
beläget på ägor, tillhörige Lunds domkyrkogods.
Hanhals kyrka, belägen £ mil från Kongsbacka, bar
ett ganska bögt läge. Hon är byggd af sten och
tillbyggdes 1764. Södra kyrkodörren, som är
starkt jernbeslagen, skall, enligt en fornsägen,
vara npptagen bland ruinerna af Hunekals slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
