Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
54 HflRM«iliileraa<
inom Sverige, Danmark och Norrige. Wisby
hörde dit, och man har velat påstå, att
hanseförbundet ledde sitt ursprung ifrån denna stad. Redan i
hedenbös voro Gottländningarne utmärkte för sin
handel. Tyske köpmän nedsatte sig sedan på ön
och bildade der en förening, hvilken skall till en stor
del hafva varit förebilden eller källan för
hanseförbundet. Från Wisby stiftades ett stort
handelsnederlag i Nowgorod, och hansestäderna banade sig
väg till Ryssland. Under sin största välmagt
omfattade förbundet 85 städer med mera än 500,000
invånare. Det höll en stark flotta och en här af
12,000 man. I de Svenska städerna voro de till
den grad mägtige, att halfva rådet i städerna
brukade utgöras af Tyskar. Utom Wisby, som,
efter sitt olyckliga krig med Waldemar Atterdag
i Danmark år 1361, sjönk ifrån sin förra storhet,
var Lybeck den stad, hvilken isynnerhet
beherskade den Svenska handeln. Sveriges förhållande till
hansestäderna blir således i hufvudsaken Sveriges
förhållande till Lybeck. Redan Birger Jarl gaf
denna stad handelsfriheter i Sverige, och vid
detta tillfälle åberopades dylika af ännu äldre datum.
Lybeck och de öfriga förbundssläderna ägde rätt
att tullfritt införa sina varor, färdas med dem
äfven inuti landet, och deras köpmän kunde
nedsätta sig i Sverige och lefva under Svensk lag.
Desse Tyskar innehade Stockholm i flera år,
sedan det öfriga Sverige hyllat drottning
Margaretha, och utöfvade då ett blodigt tyranni öfver
den Svenska befolkningen i hufvudstaden. De
kallades vid detta tillfälle Hättebröder; men
Fetalie-bröder den del af bansestädernas köpmän, hvilka
höllo skepp i Stockholms farvatten, för att tillföra
staden lifsmedel. Hansestädernas friheter ledo
ingen inskränkning före Gustaf I:s tid; också
kändes deras handelsvälde aldrig så tryckande. Dels
var nemligen Sverige icke i tillfälle att sjelf
förse sig med sina behof, ännu mindre att mäta sig
med deras flottor, dels voro de en välkommen
bundsförvandt emot Danmark. Detta rikes
konungar ledo af dem föga mindre än Sverige, och
sökte bereda sitt folk tillfälle till en friare handel.
Städerna begagnade då Sveriges hat emot Danmark,
att hejda Danska konungarnes planer. På detta
sätt uppkom Svante Stures förbund med
hansestäderna 1510, och samma orsak beväpnade äfven
Lybeck till Gustaf Wasas bistånd. Det kan icke
nekas att deras vänskap, vid det förra tillfället,
beredde Sverige en icke obetydlig fördel. Hemming
Gadd intog Kalmar med deras biträde, hvilken
stad han svårligen kunnat instänga från sjösidan,
utan i förening med dem. Deras förbund med
Gustaf Wasa var af mindre vigt. Hufvudsaken
dervid blef den, att Lybeck icke utlemnade honom då
han, flyende, kommit till deras stad. För öfrigt
var hjelpen mindre betydlig, och lemnades blott
mot dryg betalning. Lybecks intresse var blott, att
sätla Sverige emot Danmark, mera till skrämskott
än till Sveriges fullkomliga befrielse. Derföre
vägrade Lybecks sjöfolk att angripa Norrby, då han
uppehölls af motvind utanför Stockholm 1522 och
hans flotta lätt kunnat förstöras. De vägrade att
Hanson.
lån Gnstaf Wasa blott tvänne kanoner, ehuru bra
bjöd dem två fasta slott i pant. Krigets
förlängande var deras önskan, för att sä mycket
längre söndra de nordiska magterna, och förvärfva
sig stora penningefordringar af Sverige. De
framträdde, efter slutadt krig, med sådana, hvilkas
tillfredsställande kostade Gustaf Wasa stora
bekymmer och Svenska folket svåra ansträngningar.
För att betala dessa användes kyrkoklockorna,
hvaraf nppstod ett uppr»r, som kostade
upphofs-männen deras lif. Gustaf I kunde icke afslå
Lybecks fordringar; men sträfvade under tiden att
göra sig oberoende af dera. Sedan skulden
omsider var betald, vägrade han att furnya deras
privilegier, och förhållandet blef sedermera fiendtlig!.
Lybeck sökte, ehuru fåfängt, att uppvigla Svante
Sture emot konung Gustaf; det stämplade emot
hans lif, det försvarade Christian Il:s fördelar i
den s. k. grefvefejden i Danmark, eller, rättare
sagdt, begagnade hans namn. Det arfloljds-krig,
som deraf uppstod, var i sjelfva verket ett krig
emellan Sverige och konung Christian 111 i
Danmark emot Lybeck. Staden påstod, att dess
fordran ej blifvit till fullo betald; Gustaf åter att
ban betalt den; men sändebuden förskingrat
penningarne. Kriget slutade till Sveriges fördel och
Lybeck förlorade tullfriheten. Dessa strider
emellan Gostaf Wasa och Lybeck utgöra brytningen i
Sveriges förhållande till hansestäderna. De
åter-vunno aldrig sitt insteg i vår handel. Den tid var
kommen, då en sjelfständig Svensk handel skulle
börja drifvas och Gustaf 1 är skaparen deraf.
Lybeck var väl ännu mägtigt nog, att uppträda
såsom krigande magt i Norden; men dock med
mindre styrka än förut. Det var ibland Erik XlV:s
fiender, ehuru ej så farligt, som Danmark. I
Stet-tinska fördraget 1570 erhöll Lybeck löfte om
ersättning för gamla fordringar; men detta löfte blef
icke uppfyldt. Hanseförbundet upplöstes år 1633.
Hans Italienare, en öfversättning af mannens
verkliga namn, làlovannl Battista, en Italiensk
byggmästare, som Gustaf I införskref, och hvilken
han begagnade vid byggandet af flera slott. Bland
dessa omtalas Upsala, Borgholms, Gripsholms och
Wadstena, hvilket sistnämnda fullbordades af
Rul-grim och Jakob Wee.
Hans Johausson, en naturlig son till hertig
Johan, Johan lll:s son med Gunnila Bjelke. Moderns
namn är obekant. Troligen var hon af ringa
härkomst, emedan 3onen i ungdomen hölls som
smådräng eller page hos sin fader. Denne ihägkom
honom likväl i sitt testamente. Hans öfriga
lefnadsomständigheter äro ej kända.
Han skickar sis, soin ko i krasstif flor,
ett talesätt, hvarmed man betecknar, att en
person bär sig oskickligt åt.
Hans Wlofsoii, borgmästare, liar författat Kn
rimmad relation om Christian Il s lijrani, hvilken
utkom i Stockholm 1644. Han fullbordade
dessutom Skyttes skrift: Kort förklaring etter utta
gifning på Sveriges Stad-Jag.
Hanson, Antiers Johan, bofmälare och
ledamot af målare-akademien, född i Skåne 1770, död
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
