Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hans räf.
Baracker.
i Stockholm år 1833, sysselsatte sig förnämligast
med att kopiera andra nästarts arbeten eller att
restaurera äldre kompositioner, och har i detta fall
ganska mycken förtjenst,
■aas räf biter icke min gaa, ett talesätt,
hvarmed man tillkännagifver sig vilja möta list
med list.
Hansson, Peder, till Hvalstad, blef år 1602
ståthållare pä Nyslott och i dess län. Vid Carl IX:s
andra gemåls, Christinas, kröning år 1607, var
han en af dem, som buro kruningshimtnelen öfver
drottningen.
■ansMOu, Jöns, vanligen kallad Jöns Papista,
blef år 1616, jemte några andra, öfverbevist om
forbuden brefvexling med den fördrifna grenen af
Wasahuset, samt att hafva infördt och kringspridt
flera nidskrifter mot Carl IX och Gustaf II Adolf.
Af desse och deras anhängare blef äfven Johan
Menenius angifven som delaktig i nämnde
stämplingar, och att ban genom Jöns Papista trenne
serskild|a gånger haft bud till Polska Wasarne.
Messenius påstod, att ban blott genom nämnde
person sokt till Sverige återbekomma flera historiska
skrifter, dem biskop Brask vid sin flykt medfört
till Danzig.
■iiKwn, Magnua, kapiten vid amiralitetet,
K. S. O. Om honom berättas, att dä Gustaf III,
natten fore revolutionen, besökte
amiralitetsvakten, skjöt någon beställsam person igen dörren
med sådan häftighet, att den gick i läs och ej
kunde öppas. "Konungen gaf nu Hansson en
genomträngande blick. Denne, som intogs af barm
att blifva misskänd af sin konung, gaf
dörren en sä våldsam stöt, att den gick i stycken.
Konungen gaf honom med cu annan blick en nådig
upprättelse."
Hanstavik, en egendom i Telge socken af
Stockholms län, bar i senare tider ömsom tillhört
grefliga Tanbeska samt Hildebrandska slägterna. År
1799 afbrändes mansbyggningen med alla gamla
handlingar, jemte då varande ägarens, vice
presidenten Stjerngranats bibliothek. Kommerserådet
Heimers, hvilken, till sin död år 1811, innehade
egendomen. byggde ett vackert växthus af sten. Parken
ar tillökt af nuvarande ägaren, kammarrådet Dufva.
Hanatröm, Mvante Peter, provincial-medikus
i Wimmerby distrikt af Kalmar län, född 1780,
promoverad 1813, bar utgifvit åtskilliga
medicinska skrifter och afhandlingar, tryckta i
läkaresällskapets handlingar.
Han äker icke illa, som vända kan, ett
talesätt, hvarmed förslås en klok och försigtig
menniska.
Hanasa skog. Se: Högsby socken.
Han är alltid god, som glugg fyller, ett
gammall ordspråk, hvarmed betecknas, att den som
bjuder på något, den får allt vänner.
Han Mr intet avinen lik, anm är de aina
lik, ett gammalt ordspråk, hvarmed ultrycktes:
den som brås på .sin far, urartar ej frän slägten.
Han är Intet sä galen, aom hufvudet Mr
1 ta det, ett gammalt ordspråk liktydigt med: ban
är icke så dum, som ban ser ut att vara det.
Hantt, en ö i Östersjön utanför Sölfvitsborg. Är
1810, då en stor del af Engelska handeln gick
öfver Sverige, var den ganska mycket bebodd;
men nu tjenar den om sommaren endast tUl
vistelseort för fiskare, och är betesplats för hästar, kor
och får, af hvilka de sistnämnda lefva der både
sommar och vinter. Ön håller 1 mil i omkrets
och är o inkransad af täck löfskog.
Haparanda (egentligen: Haaparanta),
stapelstad vid Bottniska viken och pà vestra sidan af
Torneå-elf invid gränsen emot Ryssland, 115 nil
N.N.O. från Stockholm, är Sveriges nordligaste
och yngsta stad, emedan den, grundlagd 1812,
var köping intill d. 10 Dec. 1842, dä dess
sta-pelstads-rättigbeter utfärdades. Staden saknar
likväl beqvämt hamnställe på närmare håll än 1 mils
afstånd. Folkmängden är omkring 400 personer.
Handtverkerierna äro fullt jeinförliga med Piteå
och Luleå städers. Handeln och sjöfarten utgöra
den hufvudsakliga grund, hvarpå stadens bestånd
hvilar. Uti Kalix socknar, Neder-Torneå, Carl
Gustafs och Öfver-Torneå församlingar samt
Juc-kasjerfvi och Enonteckis lappmarker uppköpa
stadens handlande de hufvudsakligaste
utförselartiklarne, hvilka bestå af tjära, pelsverk och betydliga
viktualievaror, såsom smör, talg och lax, de der
sedermera utskeppas till det mesta pä Stockholm.
En del införselvaror återhemtas ock derifrån; men
större delen deraf tages direkte från utländska
platser. Sjöfarten motsvarar handelns behof och
drifves på både in- och utländska orter med 6
fartyg, om tillsammans 439 läster. Här finnes
lärdomsskola, apolhek och postkontor.
Happ, från det Eugelska hap, betyder stump,
händelse, tillfällighet. Deraf happa sig eller hampa sig.
Ordet oförhappandes torde deremot böra härledas
från hoppas.
Här (mythol.), ett namn som Odén tog sig, då
ban för konung Gylfe förklarade det förnämsta
innehållet af Åsarnes gudalära.
■lara, Kr i It, blef år 1606 fogde på Tavastehus,
sedan ståthållare på Uleåborg och Kajaneborg, samt
öfver hela Österbotten. Han torde hafva något
strängt förfarit emot Johan Messenius under
dennes fängelsetid derstädes, emedan denne i sitt
qväde säger derom:
"Ståthållaren Erik llara
Red mig värre än en mara."
Hans son, öfversten Hasmus llara, till
Mai-tila, uppböjdes år 1639 i adligt stånd; men lärer
förmodligen aldrig blifvit introducerad, emedan ban
stupade i slaget vid Leipzig år 1642.
Haracker, en socken, belägen i Norrbo bärad af
Westmaulands län, Fernebo kontrakt af Westerås
stift, 2 mil N. från Westerås. Socknen är redan
nämnd 1288 uti ett bytesbref af biskopen i
VVe-sterås, Peter Olofsson. Kyrkan är mycket
gammal och byggd af det byte, som biskop Kettil
fick i slaget mot konung Christian I är 1464 (se
Htlleskog). Den tillbyggdes år 1796. På
1750-talet bar man anmärkt styckeglug^ar i
kyrkogårdsmuren, förmodligen nyttjade i ofvannämnde slag;
men hvilka numera ej äro synliga. Här märkes:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
