- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
57

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

HaMldnon.

HmldMon, Carl, riddare, var lagman i
Wermland nnder konung Magnus Ladulås tid, och har
utgifvit ett dombref, att "godset Fialscapem hört
och böra skall under biskopen i Skara."
Haraldsson, Magnus, den siste katbolske
biskopen i Skara, af den gamla Wånga-slägten, blef
biskop derstädes efter Slaghöks flykt och i sådan
egenskap bekräftad af Gustaf i. Icke desto mindre
visade han mycken oginhet både mot konungen och
reformationen, och inlät sig i en sammangaddning,
den några Westgöthske adelsmän anlagt är 1529.
Då företaget misslyckades, flydde han först till
Helsingborg, sedan till Tyskland, följde Christiern
till Norrige år 1531, blef der fången tillika med
honom, skickad till Köpenhamn och sedan förvist
or Danmark. Han uppehöll sig derefter i
Meklenburg, och stämplade så mycket ondt ban kunde
emot Sverige, samt dog derstädes efter år 1550.
När ban flydde från sitt stift, medförde han sin
broder, Bengt Haraldsson till Wånga, som
efterlemnade två späda söner, om hvilkas
uppfostran konung Gustaf tog vård. Den ene af desse,
Jolian, blef kyrkoherde, först i Säderstad, sedan
i Fägerheri, och en stamfader för Strömfelt- och
Fegre-slägterna; men den andre, Harald, gick
in i verldsliga ståndet och blef stamfader för
Ap-pelbomska och andra slägter.
Hartio, en socken, belägen i Upland, till en del
i Norunda bärad af Upsala län, till en del i Wåla
härad af Westmanlands län, Norra Fjerdhundra
kontrakt af Upsala stift, 6 J mil N.O. från Westeräs,
31 mil N.O. från Sala. Här märkes Harbonäs, 1
mtl. säteri. Socknen hör till 3 kl. konsist, och
har 1,196 invånare. Den innefattar 50® mtl. och
har en areal af 31,382 tunnl., af hvilka 3,200 äro
sjöar och kärr. Adr. Tierp.

Harbo-sjiin eller Teiunarn, den största sjö i
Upland, näst Mälaren. 1 ]|arbo vik fanns 1589
en handelsplats.
Harbroholui, en egendom i F.dbo socken af
Stockholms län. Se nämnde socken.
Hardeberga, en socken med Sandby, belägen i
Torna bärad och kontrakt af Malmöbus län och
Lands stift, ® mil 0. från Lund. Här märkes:
Hardeberga säteri, 1 mtl. Aiendata, en af hela
bybemmet sammanslagen gård under ett bruk, äges
af H. Zickerman. Socknen är ett regalt pastorat
af 2 klassen och prebende till filosofiska
fakulteten i Lund. Den innefattar 11 f mtl. och bar 625
invinare. Dess areal utgör 3,726 tunnl., af
hvilka 96 äro sjöar och kärr. Adr. Lund.
Hardemo, ett härad i Nerikes län, innefattar
tvenne socknar, nemligen Hardemo och Kräklinge,
hvilka åtgöra 93^ mtl. med 1,543 invånare.
Spannmålsodling och boskapsskötsel utgöra inbyggarnes
förnämsta näringsfång. Skogstillgången är i
allmänhet ringa. Märkligaste ställena äro säterierna
halkenå och Skoflesta. Detta härad bör till
fögde-riet Vester-Nerike och utgör i förening med
häraderna F.dsberg, Grimsten, Kumla, Leke
bergslag och Snndbo en domsaga. Häradets areal
åtgör 17,566 tunnland, af hvilka 400 äro sjöar
och kärr.

Hardemo, 57

Hardemo, en socken, belägen i Hardemo härad
af Nerikes län, Kumla kontrakt af Strengnäs stift,
2 { mil S.V. från Örebro. Den s. k. Öja fjerding
i socknen hör till Grimstens härad. Kyrkan är
byggd af sten år 1766; i sakristian förvaras Olof
den heliges bild. Kyrkan bar ett vackert läge på
en mo, hvaraf man förmodar att socknen fatt sitt
namn Hardemo, hvilket af allmogen är förbytt i
Hallme (Här betyder hög). Nära kyrkan stå
spannmålsmagasinet och skolhuset, det senare bygdt år
1808. Skolan är donerad af aflidne brukspatron
Lundmark, medelst testamente af 3,000 R:dr B:ko.
Han bar äfven stiftat en invalidkassa härstädes.
Hardemo-dsen delar socknen i tvenne delar, pä
hvilkas båda sidor små vattendrag stryka fram.
Wänsbäcken på den östra sidan bar sin upprinnelse
från en källa på Nålberga ägor, kallad
Wänskäl-lan. Denna källa, öppen bela vintern, är belägen
under en skyhög gran, i ett temligen stort träsk,
och är ännu ett föremål för fabelaktiga
berättelser. Brandttsa-än eller Bäcken på vestra sidan,
får sitt vatten ifrån en källa, som uppväller ur
hårda sandbacken under en gran på allmänningen,
ej långt ifrån Sumpen i Wiby, hvarföre den i
början kallades Sumpabäck. Norr ut ifrån kyrkan
uppväller S:l Olofs källa, hvilken äger det klaraste
och bästa vatten man någonsin torde anträffa. En
sägen är, att konung Olof den helige uf Norrige
här emottagit det heliga dopet. Sydvest ifrån
denna källa, men närmare kyrkan, upprinna
tvenne andra källor, den ena med mineraliskt, den
andra med sött vatten. Ilär inträffar det
märkvärdiga förhållande, att begge ådrorna till så olika
vatten äro hvarandra så nära, att man, i trots af
tvenne serskildta laggtunnor, tror sig se blott en
enda källa; också sammanflyta de ofvantill, men
den enas vatten har ingen gemenskap med den
andras. Mineralkällan, som skall vara af god halt,
bar fordom varit besökt med nytta emot gikt, och
kallad Hardemo helsobrunn. Bredvid dessa finnas flera
qiindre källor, och en gungande vall visar tecken
till flera. Skärby sjö, omkring ^ mil lång och på
några ställen öfver -J mil bred, gränsar intill Öja
fjerding. Denna sjö är fiskrik och derur flyter
Mia A, hvilken till någon del utgör socknens grans,
den hon likväl sedan lemnar för att drifva Wia
qvarnar. Något norr om S:t Olofs källa ligger en
höjd, kallad Siglruds- eller Sigtrygs-borg. Konung
Olof den helige af Norrige skall hafva bott uti
ett fordom der beläget slott, tillhörigt jarlen
Sig-tryg, som förmodas hafva ägt och bebott
Sky-berga hemman, hvilket då skall baft namn af
Sig-trygsberg, hvarom endast traditionen lemnar
kunskap. Der lärer ännu finnas spår af djupa hvalf,
hvilka utgöra, ehuru igenrasade, icke
obetydliga fornlemningar. Dessutom finnas bär flera
ättehögar och ibland dem Thorshögen, nära
Sky-berga, samt berga backar. Uti Öja mosse ligger
en lång sandbank, kollad Hullings-dsen, man
gissar att här varit någon byggnad, ehuru deraf nu
icke återstå spår. Vidare märkes bär Mårsla, 1
mtl. frälse, samt Hulunda, ‡ mtl., som förmodas
bäfva varit kungsgård med namnet Helgeö, det äld-

8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free