Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
64
Hasafors,
Hassel in us.
gon gång äfven små foglar. Under parningstiden
har hannen ett tjutande läte: "kuk-huh-huh-huhnh.’’
Honans deremot är mera skrikande. Äggen, hvilka
äro hvita, nästan runda, läggas 3—5 utan båle
uti ett näste, vanligen ett öfvergifvet korp- eller
kråkbo, stundom nti ibåliga träd, bergshålor, o. s. v.
Hon är mera nyttig än skadlig, emedan hon
förtär och utrotar en mängd skadliga råttarter och
högst sällan griper hon någon ung dufva eller
annan nyttig fogel, och då alltid när de sofva eller
då de äro fångade i snaror.
Hasa fors, blästerverks-smedja, | mil från
Melderstein bruk i Råneå socken af Westerbottens
län, inrättades af bonden Olof Andersson år 1782,
till 35 skepp:d jerntillverkning, af myrmalm och
är till 4 brukets egendom.
Haslekärr eller HastekKrr, egendom i
Westergötland, Se: Gerum, socken.
Hasper, Theodor, en af Carl XII:s följeslagare,
var född i Mitau i Kurland. Hans far var kapiten
i Rysk tjenst. Sonen studerade kirurgien, blef
regements-fältskär vid Krassauska regementet,
gjorde med det alla Carls fälttåg /not Ryssarne,
följde konungen till Bender och qvarblef der under
hela hans vistande derstädes. Efter hemkomsten
år 1716 tog ban afsked, nedsatte sig som
praktiserande läkare i staden Bergen på ön Rügen och
dog der år 1735. Hans son, Bogislaus Johan,
född i sistnämnda stad 1733 och död i Stralsund
1794, studerade i Stockholm, blef
regements-fältskär vid gula husar-regementet och sedan vid
drottningens lifregemente i Pomern, var allmänt älskad
för sin menniskokärlek och sina kunskaper.
Stiftade år 1773, i förening med assessor Deneke,
ett enskildt läkaresällskap i Stralsund.
Hassel (Corvins avellana), ett mindre träd, hvilket
växer, isynnerhet på bergig grund, i de mellersta
och tempererade delarna af riket ända till
Stafs-näs och Kragen i Wermland, Skinnskatteberg i
Westmanland samt norra delen af Gestrikland, samt
sedan vid kusten ända upp till Ångermanland.
Veden, isynnerhet af roten och äldre stqmmar,
användes till fina slöjdarbeten, grenar och unga
stammar till tunnband, käppar och korgar. Löfvet
begagnas till foder, och frukten eller nötterna hafva,
såsom bekant är, en välsmakande kärna, hvilken
innehåller en betydlig mängd fet, torkande olja.
Hassel, Henrik, en utmärkt akademisk lärare
i Åbo, född på Åland d. 12 Nov. år 1700, död
i Åbo d. 18 Aug. 1776, Porlbans föregångare i
eloqv. professionen, med kansli-råds titel, var
egentligen den, som stadgade Romerska
litteraturens anseende vid det Finska lärosätet, bekämpade
med framgång den skolastiska filosofiens.välde och
den Wolfiskas ensidigheter, hade en rik litterär
bildning och kryddade sitt föredrag med en
sällsynt vältalighet. Har författat en Latinsk oration
om Gustafoianska konungafamiljens förtjenster mot
fäderneslandet, samt 135 dispntationer.
Hassela, annex till Bergsjö, beläget i
Helsinglands norra fögderi och Gefleborgs län, 51 mil
N.N.V. från Hudiksvall. Socknen består af 9 mtl.
och har 1,490 invånare på en areal af 100,625
tnnnl., af hvilka 7,500 äro sjöar och kärr. Adr.
Hudiksvall.
Haaselfors, jernbruk i Skagerbults socken af
Nerikes län, bar 4 härdar och 1,825 skepp:d priv.
årligt smide af köpe-tackjern. Frälsesmidet är
225 skepp:d, hammarskatten 16 skepp:d.
Smides-stämpeln visar ett sammanbundet MF. med krona
öfver. Bruket skeppar på Stockholm och
Götheborg, samt tillhör enkefru grefvinnan
Wachtmeister.
Hasselgren, Harald, en grundlärd orientalist,
född i Lexberg vid Mariestad, blef uti Upsala
bekant med en till kristendomen öfvergången
rabbin, Johan Kemper, under hvars ledning han
vidare utvecklade sina kunskaper i Hebreiska,
Kaldeiska och Talmudiska litteraturen, blef 1708
professor i Österländska språken i Greifswald; men
måste år 1711 öfvergifva detta ställe, vid
fiendernas infall derstädes, och öfverreste till Sverige,
hvarest han tillbragte 15 år utan någon
anställning, tilldess ban ändtligen år 1726 blef
kyrkoherde i ßroddetorp af Skara stift, med titel af
prost, och dog der år 1755. Resultaterna af hans
ovanliga lärdom och forskningar voro nedlagda i
en vidlyftig kommentarie öfver Jobs bok; men
hvartill manuskriptet förtärdes af en vådeld,
tillika med största delen af hans bibliothek.
Hasselgren, Rustar Krik, professor, ledamot
af de fria konsternas akademi, född 1781, död
1827, gaf i sin ungdom de bästa förhoppningar
att blifva en utmärkt historiemålare; men år 1806
reste han ut till Berlin, vistades trenne år i
Dresden och Wien och fem år i Italien, antog
härunder den då en kort tid moderna gamla Tyska
skolans manér, och målade, efter återkomsten till
fäderneslandet 1816, visserligen ytterst korrekt
med en väl genomtänkt komposition och noggrann
utarbetning; men tillika så torrt och kärft, att
man allmänt föredrog bans yngre, mindre korrekta
arbeten. En altartafla, den han förfärdigat for
Jakobs kyrka i Stockholm, blef visserligen der
uppsatt; men snart åter borttagen, likasom den
första alldeles misslyckade predikstols- och
altar-dekorationen. Detta, med flera andra obehag, torde
hafva påskyndat konstnärens for tidiga död. —
Hans fru, Anna Catharina Åbom, var en
ganska skicklig dilettant, särdeles i landskapsmålning.
Hasselgren, Konrad Adrian al", en ganska
rik bankier i Amsterdam, född derstädes 1750 af
en Svensk far, dit inflyttad från Uddevalla,
hvilken under Gustaf HI:s tid åt honom anskaffade
flera lån och biträdde honom i åtskilliga
penninge-afbandlingar, hvarföre han, såsom belöning,
utnämndes till Svensk agent i Amsterdam samt
pryddes med Wasa-orden, blef 1797 upphöjd i adligt
stånd och dog år 1812.
Hasseliuns (Myoxus Sluscardinus), ett till
gna-garnes ordning hörande däggdjnr af 3 tums längd,
med äggformigt hufvud, trubbig nos med långa
morrhår, stora svarta ögon, svans af kroppens
längd med mot ändan långa, åt sidorna rigtade,
hår. Färgen ofvan brunröd, under hvitgul. Liknar
något husråttan; men öfverträffar alla råttarter i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
