Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
66
Hassle- BUaarp.
HaiilOf.
af allmogen JäUeberget. Socknen bör till 2 kl.
patr. Den består jemte Enåsa kapellförsamling af
45 J mtl. och har jemte samtliga annexerne en
areal af 21,546 tunnl., af hvilka 350 äro sjöar
och kärr. Hassle socken har ensam 975 invånare.
Adr. Mariestad.
Hassle-Uiinarp, annex till Solberga, beläget i
Wemmenhögs bärad af Malmöhus län, 2 mil V.
från Ystad, £ mil från hafvet. Kyrkan är mycket
gammal och så liten, att den knappt rymmer 100
personer, ehuru folknummern är 305. Enligt Truls
Turessons bref af år 1532 skall den såsom ett
kapell hafva lydt under Dalby kloster. Hon är belägen
på en temligen hög backe eller ås, som genom
en djup dal är skiljd ifrån en ännu högre ås, pä
hvilken finnes en stensättning af 29 stora och
vackra stenar, hvardera till 4 à 5 alnars längd,
hvilka ligga i en omkrets af omkring 100 alnar, och
kallas trolldansen. Derom berättas följande,
llassle-Bösarps och Skurups byelag ville fordom hafva en
gemensam kyrka, som skulle byggas på
ofvannämde plats; men den kunde ej blifva färdig, emedan
de byggnads-ämnen, hvilka ditfördes om dagarne,
äter bortfördes om nätterna till Skurup, der dess
kyrka är belägen, omkring ^ m’l från Bosarp.
En fru, kallad Ilvitfota, som då skall hafva bott
pä Hassle-Bosarp, besökte jemte denna byns öfriga
invånare, någon tid Skurups kyrka. Derunder
uppkom oenighet emellan fru Hvitfota och
herrskapet på Svanholm, hvilket sistnämnde kyrka
tillhörde. Anledningen till oenigbeten var ett slagsmål
emellan herrskapets och fru Hvitfotas hundar, som
träfTades vid kyrkan och der de sistnämnde måste
bita i gräset. Häröfver blef fru Hvitfota så
förtörnad, att hon ej mera besökte Skurups kyrka,
utan företog sig att bygga ett eget kapell i
Bosarp. Sagan förmäler intet om tiden då detta skall
hafva tilldragit sig; men väl att fru Hvitfota skall
varit mycket bcgifven pä spel, öfver hvilket hon
slutligen fått samvetsqval, och ansett sig ovärdig
att blifva begrafven i vigd jord, hvarföre bon ock
nedsattes i en håla eller däld på marken,
omkring 20 alnar från kyrkogården. Stället
kallas än i dag Hoitfota-hålan. Ett litet stycke
söder ifrån kyrkan, nära vid en der belägen
boud-gård, fanns, för icke längesedan under gräfning,
lemningar af en Ijock tegelmur, hvilken
tilläfventyrs tillhört fru Hvitfotas bostad. Åtskilliga
fornsaker, såsom flintkuifvar, viggar, gamla svärd,
till och med en bel rustning för karl och bäst
lära blifvit funna i de djupa torfmossarne, af
hvilka llassle-Bösarp omgifves. Vidare märkes: Stora
och Lilla .Munkamülta. Namnet antyder att der
varit tvenne qvarnar, fordom tillhöriga munkar
förmodligen i Dalby kloster. Nu är der blott 1
qvarn och 1 vattenstamp. Socknen innefattar 4 ]
mtl. på en areal af 746 tunnl. jord. Adr. Ystad.
Hassltif, en socken, med Wäxtorp, belägen i
Höks bärad af Hallands län, Laholms kontrakt af
Götheborgs stift, 1 mil S.S.O. från Laholm.
Detta ortnamn förekommer olika på olika tider. På
en karta af år 1277 kallas socknen Haderslüf. Den
har äfven haft namnet Hadeslöf. Allmogen kallar
den Hassle. Den förtjente naturforskaren, prosten
doktor Osbeck berättar: "I en dal, som hörer till
kantonen Bern i Schweitz och kallas Hassle eller
Uassli, påstå invånarne, att de bärstamma af en
Svensk koloni. Resande Svenskar kunna i deras
tungomål fullkomligen igenkänna sitt eget
modersmål." Med denna berättelse instämmer ett Franskt
arbete (Essai sur la population de LAmeriqoe.
Tom. V, p. 172, Amsterdam, 1767). Kyrkan är
byggd af gråsten och hvälfd med tegel. Uti mureo
finnes en nisch, der en helgonbild stått, hvilken i
katbolska tiden ansetts för kyrkans skyddshelgon.
På kyrkogården hvilar den ofvannämnde prosten
Osbeck, som var pastor i denna församling. Hans
graf beskuggas af de granar, tallar och lönnar,
som ban sjelf planterade och omsorgsfullt uppdrog
omkring denna sin begrafningsplats, den ban
utsåg flere år före sin död. På den del af
Hallandsås, hvilken sträcker sig genom delta pastorat, finnes
både i skogarne och på utinarkerna en myckenhet
stenrör. Åtskilliga af dessa äro väl odlingsrör,
och omslutas i detta fall af en lokal, som fordom
varit uppröjd åker, ehuru hundraåriga ekar nn
stå der. Allmogen bar härledt dessa odlingsrör
från en tid, kallad Hackaretiden. Men åtföljande
traditionen om denna tid är föga
tillfredsställande för forskaren. Andra äter af dessa stenrör
äro minnesvårdar öfver några der begrafne. Hvad
man emellertid med visshet kan antaga, är det,
alt Hallands-ås fordom varit ganska starkt
befolkad och tätt bebyggd. De på åsen vid Hasslöfs
sockens södra sida utvisade ställen KyrkohäU och
liyrkomessa lemna med sina namn stöd åt
traditionen, att gudstjenst fordom blifvit bållen derstädes.
Kongshögen, en ättehög nära åsen, har 13 stegs
sluttningshöjd. Efter denna ättehögs bortförda
ätt-häll synes ännu hål i högen. En ek växer nu
pä ättehögen och omsveper med sina rötter den
slumrande. Enligt fornsägen skall en konung vara
jordad härstädes. Braltakilde eller Brantakdtlan
ligger vid vägen, som går uppåt åsen, icke långt ifrån
Hasslöfs by. Ilon har fordom varit en offerkälla,
och vid henne samlas ännu bygdens ungdom till
midsommarslekar. Stenkitteln vid Baramåsa på asen.
Uti sjelfva klippan anträlTas ett hål, liknande en
gryta, och ett mindre derintill. På bottnen af det
större hålet, som är en så kallad jättegryta, bar
man funnit en mängd äldre och yngre mynt. Säteriet
Dömmestorp, 3£ hemman, med 15 underlydande,
har stor åbyggnad af sten och goda
trädgårdsanläggningar, samt qvarn, fiske och skog.
Hasslöfs och Wåxtorps socknar hafva, under förflutna
tiders krig, uti icke obetydlig män fått erfara
krigets ölägenheter. Åtskilliga anteckningar uti
Hasslöfs kyrkobok upplysa härom. Bland fromma
stiftelser i församlingen märkas: Pål Rasmundssons
testamente på 1,000 daler silfvermynt, upprättadt
1673, samt prosten Dahlbergs testamente 1759,
på en lika summa. Socknen är ett alternativt
regalt och patronelt pastorat. Patronaträtten
tillbör ägaren af säteriet Wallén (i Wåxtorps
socken), som äfven kallar komminister. Socknen
in<-nefattar 26 5 mtl. och bar 1,003 invånare. Dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
