Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hedared.
Hede.
7t
varit organiserad. Den nppkom genom en
testamentarisk disposition af enkefru S. E. Carbiin i
Tuna 1760. På Häggestads ägor Cnnes en
helsokälla, med förmån nyttjad mot gikt. Af äldre
fornlemningar märkes häradets uråldriga tingskrets
på komminister-boställets ägor, samt flera
ättebackar i kyrkans granskap. Af berömde män
äro här i församlingen födde: prosten S. Hedborn,
doktor J. Hedenborg samt prosten A. Hedner (se
dessa namn). Socknen består af 35 j- mtl. och bar
1,000 invånare. Dess areal utgör 3,356 tunnl.,
af hvilka 25 äro kärr. Adr. Ödeshög.
Hedared, kapellförsamling under Bredared i
We-dens härad af Elfsborgs län, t J mil V.N.V. från
Borås. Kapellkyrkan är byggd af ek och troligen
en af de äldsta i Skara stift. Handslöjder idkas
mycket ioom församlingen, hvarföre här finnes
skickliga timmermän, laggare, snickare, smeder,
med Hera andra handtverkare, hvilkas arbeten
föras omkring landet till försäljning. Enligt
jordboken utgör Hedareds socken ett med annexet
Sandbult, och består jemte denna af 27 mtl.
Hedared bar endast 248 invånare på en areal af
3,680 tunnl., af hvilka 185 äro sjöar och kärr.
Adr, Borås.
Hedborn, Samuel Johan, kyrkoherde i
Aske-ryd af Linköpings stift, är född i Heda socken
nära Wadstena, d. 14 Okt. 1783. Hans far var
soldat, och sonen, hvilken i början kallade sig
Hedenvall, kunde således blott med svårighet
komma i tillfälle att studera, och först vid 23 års
ålder fa besöka Upsala. År 1809 prestvigdes han
och började kort derefter göra sig bekant genom
åtskilliga skaldestycken, införda i
Elegant-tidningen, Phosphoros, Poetisk Calender och den af
Afzelius utgifna tidskriften: För Religionens
Vänner. År 1812 utgaf ban sina psalmer, af hvilka
några äro intagna i den nuvarande Svenska
psalmboken och utgöra hans förnämsta arbeten;
sedermera eo predikan vid magister-promotionen i
Upsala 1815; ett åminnelsetal öfver erkebiskop
Lindblom och 1835 en Samling af sina poetiska
skrifter, jemte anekdoter ur författarens barndom och
uogdom. Arbetet bär den gemensamma titeln:
Minne och Poesi, och är försedt med H:s porträtt.
Svenska akademien har tilldelat honom det
Lund-bladska priset. År 1820 utnämndes ban till
kyrkoherde i Askeryd.
Hede, bergsmanshammare, i By socken af Stora
Kopparbergs län, skall vara den äldsta i orten.
Den bar 1 bärd och 200 skepp:d privil. årligt
smide af eget tackjern, hvarföre hammarskatt
utgöres med 2 skepp:d. Skeppar på Gefle och
Stockholm och äges af bergsmän. Smidesstämpeln
visar ett sammanbundet IIE.
Hede, en socken, med Wemdalen, Tännäs och
Storsjöns kapell, samt Ljusnedals bruksförsamling,
belägen i Herjeådalen, Ilerjeàdalens fögderi af
Jemtland* län, Jemtlands södra kontrakt af Hernösands
stift, 11 4 mil S.V. från Östersund. Kyrkan af sten,
nt8n torn, är belägen vid Ljusna-elf; var förut
mycket träng, men ombyggdes år 1776.
Handelsresor pä Norrige och andra orter anställas årligen
ifrån dessa socknar af några vissa invånare, som
göra näringsfång deraf. I Trondhiem och vid Röros
kopparverk tillbyta de sig fiskvaror, hästar och
brynstenar, emot väfnad, något humla, slipstenar,
m. m. En del afsätta sin gårds afvel på
marknaderna i Frösö, Färila och Borgsjö, samt
tillhand-la sig der nödiga varor. Andra besöka
Helsinge-städerna ; några resa om vintern till Falun och
södra orterna, andra bivista marknaderna i Upsala
och Hedemora. Ljusna-elf rinner genom denna
socken (se: Ljusna-elf), och tager sin början i
fjällen inom detta pastorat. Nedanför Långa skans
ökas vattenleden af Mittä-elfven. Öfver samma à
är en kostsam bro anlagd vid vägen åt Tännäs.
Förut, och innan dessa elfvar förenas, hafva de
många vattendrag, samt ökas af flere små sjöar
och åar, så att nästan hvarje byalag har sitt
ser-skildta fiskvatten. Ljungan begynner på östra
sidan om Helags-fjällen, i denna sockens fjällbygd,
2 mil vester ut från Ljungdals by (se vidare:
Ljungan). Märkligt är, att så många stora elfvar
taga sin början här vid Norska fjällen och mot
Herjeådalen på några mils afstånd, inom och utom
rikslinjen, nemligen: Södra och Norra Wonsjön,
Nea-el/ven, som går åt Trondhiem, Ena-el/ven,
som rinner åt Jemtland, Gvlfdals-elfoen., m. fl. En
gammal sägen om dessa vattendrag är: "att
Ljusnan har slotter, Ljungan gifver fiske, men Glåmen
tager folk", som der ofta omkomma. Om man
skulle upptaga alla de åar och mindre strömmar,
tjärnar och sjöar, som i detta pastorat gifva
vatten åt nämnde stora elfvar, skulle antalet deraf
öfverstiga 200. Endast i Mittå-dalen samlas
vatten till Ljusnan ifrån 14 sjöar, i Anå-dalen utlöpa
11. Så rik är orten på strömmar och åar.
Väderleken i denna ort är mycket föränderlig. Den
i fjällen på många ställen, likasom stora isberg,
ständigt liggande sjön, kyler luften, så att ofta
på den varmaste dag kan följa en natt, då
ther-mometern faller under fryspunkten. Kölden af
nordanvädret från fjällen tränger sig alltid mera ned
i dalarne, hvarest byarne äro belägne, och gör
der ofta stor skada på säden. Derigenom att
elfvarne ständigt ökas om sommaren af snövatten,
uppstiger äfven derigenom någon kyla, så att ofta
kornbrodden i Juni månad kan frysa bort; men vid
snart infallande värme plägar den likväl komma
sig fore, hvaremot nattfroster vid Olofs-,
Lars-och Bertils-messo-tiderna alltid äro mera skadliga
för åkrarna. Man ser med förundran huru
renarne om sommaren, då stark hetta infaller, söka sig
närmast fjällen, att få svalka emot solhettan, och
för att freda sig mot bromsar och andra
besvärliga insekter. Nödvändigt är för dem, som vistas
här i orten, att akta sina ögon, emedan många
genom solstrålarnes verkan förlorat sin syn. Om
vårtiden vid solskensväder och vid infallande ny
snö, måste man derföre begagna flor. 1 sådant
"ögonväder" eller solsken, måste också körare
ofta binda för oxarnes ögon, på det de icke måtte
blifva blinda. Tecken till förändring i väderleken
hafva dessa sockneboer af Son/jäUel, ett af de
högsta i orten, 2 mil från Hede kyrka, åt Särna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
