Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
76
Hedenstjerna.
Hedin.
sår, och blef 1712 major vid östra Skåoska
regementet. År 1718 tröttnade ban åter vid
krigstjen-sten, blef lagman i Eksjö låns lagsaga och 1724
häradshöfding i Kind, Walkebo, Wifolka och Ydre
härader, der ban dog midsommaraftonen år 1724.
Då han år 1712 adlades, antog ban namnet
Hederhjelm.
Hederstjerna. Tullnären i Gästad, Magnus
Scher-na, hade fem söner, hvilka alla adlades år 1717,
med namnet Hederstjerna, sannolikt för den
äldstes, Krlands, skull, den mest utmärkte,
hvilken dog 1722 säsom schoutbynacht; den andre i
ordningen, Helirend, dog på 1750-talet såsom
kommendör, K. S. O.; den tredje och fjerde, Paul
och’ Peter, voro äfvenledes officerare vid
amiralitetet; men den femte, Arvid, blef adlad som
löjtnant vid Uplands Femmännings-regemente.
Hederstjerna, Krland, son af general-majoren
och landshöfdingen i Kronobergs län, Salomon H.,
född d. 30 Maj 1770, general-löjtnant,
general-befälhafvare i andra militär-distriktet, K. af S. O.
med stora korset, Serafimer-riddare, under några
månader 1832 t. f. president i krigs-kollegium,
utmärkte sig vid Oera tillfällen under 1808 års krig.
Hedesliosja, annex till Ystads S:t Mariæ
församling, beläget i Herrestads bärad af Malmöhus län,
J mil N.N.V. från Ystad, vid hafvet. Socknen
innefattar 12£ mtl. och har 375 invånare. Dess areal
utgör 1,504 tunnl., af hvilka endast 6 äro sjöar
och kärr. Adr. Ystad.
Hedesunda, en socken, belägen i Gestriklands
fögderi och kontrakt af Gefleborgs län och
Upsala stift, 4 mil S.S.V. från Gefle. Kyrkan, till sin
första anläggning uråldrig, blef såsom trång och
förfallen nedrifven år 1773. Nuvarande byggnad, af
sten, är fullbordad 1775. Der märkas flere bilder
samt en dopfunt. I katholska tiden skall Micbaels
dag blifvit här firad såsom kyrkofest. Näringssätt äro
de vanliga: åkerbruk, boskapsskötsel, kolning och
fiske, äfven malm- och jernkörslor om vintern för
närmast belägna bruk. Dal-elfven, som löper
genom socknen, är bär bred och bildar flere fjärdar
och ett stort antal holmar och öar, af hvilka en
vid namn Ohn bebos af nio bönder, ßramsön är
en af de större öar, hvarpå är en fäbode-vall,
tillhörig narfs by, som säges hafva den af
drottning Christina; den är icke bebodd. Ättehögar
finnas här många uti flere byar, såsom Öbn, Berg,
Öfveda och Landa; men äro alla små, med
undantag af en på Öhn. På Sundsåker skall i fordna
tider stått ett blodigt fältslag. På den s. k.
Hedesunda heden äro tydliga märken efter en skans,
som kallades Gadahorg, med pallissader och
grafvar af grus och sten, uti nära rund form, hvars
diameter är omkring 160 fot. De ängar, som
slutta emot elfven eller ligga på dess öar, hvilka
senare kallas elf-äng ar, blifva stundom starkt
öfversvämmade. År 1764, vårtiden, nådde Dal-elfven en
alldeles ovanlig höjd, så att färjestaden då befanns
på midten af ett pastorn tillhörigt åkergärde, vid
en derstädes ännn befintlig stor sten, invid
landsvägen. Under tiden hade färjekarlen begagnat
pastorns tionde-lada till bostad, emedan vattnet i
hans egen stuga stått ända upp i bakugnen,
hvarest äfven en gädda fångades. Efter nyligen skedd
afvägning stod elfven berörde år 10 fot öfver dess
lägsta stånd i perpendikulär böjd, då annars
vanligen vårfloden och äfven någon gång höstfloden
är 5 högst 6 fot öfver dess lägsta stånd. — I
socknen märkes dessutom Hade eller Hadeholm
frälseegendom, 1 ‡ mtl., hörer under Gysinge bruk,
och äges, liksom detta, af nfl. brakspatron M.
Benedicks arfvingar. — Vid större bröllop här i
socknen, hvilka dock i senare tider äro få,
brukas icke mindre än 10 slags maträtter, hvaribland
4 äro tillredda af mjölk, och hvaribland 1
utgöres af gryngröt. När steken inbäres sker detta
under violin-musik, efter ett serskildt musikstycke:
"Stekta harar, gödda svin", m. m. Klädseln hos både
man- och qvinnokönet’ bar under loppet af 50 år
undergått en betydlig förändring. I stället för
kortare grå vadmalsrockar med bäktor, brukas
nu längre sådana, dels grå, dels blå af vadmal
eller kläde med knappar, äfvensom långbyxor och
korta jackor med knappar. Stöflor och kängskor
nyttjas nu i stället för skor och snösockor.
Qvinnornas tröjor voro förut af vadmal med 5 till 6
tums långa skjört; nu göras de dels af vadmal,
dels kläde, med 1 ^ till 2 tums skjört.
Sommartiden nyttjas icke tröjor af ungdomen vid
gudstjensten, utan s. k. öfredelar af finare lärft,
broderade med rödt garn. Vid begrafningar brukas
af närmaste slägten bland qvinnorna sorghylkor af
kambrick, hvilka betäcka hufvudet och hänga ända
ned till axlarna och ryggen, så att ansigtet är
synligt blott till en del. Alla dessa sörjande sitta i
sista ,bänkarna i kyrkan, den helgdag, då liket
begrafves och tacksägelsen sker. Socknen hör
till 2 kl. konsist. Den består af 69 mtl. och bar
3,652 invånare. Dess areal utgör 100,810 tunnl.,
af hvilka 24,000 äro sjöar och kärr. Adr. Gefle.
Hedin, Sven Anders, en ganska utmärkt
läkare och författare i sin vetenskap, var född på
Husaby bruk i Småland d. 19 Aug. 1750. Fadern
var inspektor derstädes. I Upsala studerade han
under Linné, hvilken, vid Hedins ankomst dit 1769,
redan var gammal och började förfalla. År 1775
blef ban med. doktor och anställdes som
hof-me-dikus vid Drottningholm, der ban sedermera blef
fästad för lifstiden, då ban efter band befordrades
till lifmedikus och provincialläkare i Svartsjö län.
Hans befattning vid kongl. hofvet var icke blott
af intresse i medicinskt hänseende, utan äfven i
politiskt, emedan Hedin var en af de få Svenske
läkare, som begagnade de tillfallen en läkare äger,
att lära känna många för andra dolda förhållanden
och tilldragelser, samt att deröfver nppsätta
memoirer. Han gjorde det utan Dalbergs ensidighet
och ilska. Man har hans anteckningar alt tacka
för många upplysningar öfver tidens historia, och
till en del dess skandalösa krönika. Det var
likväl icke endast härtill Hedins författareskap
inskränkte sig. Han har utgifvit en mängd skrifter
och afhandlingar i sin vetenskap, hvaraf blotta
förteckningen uppfyller icke mindre än fyra sidor
i Sveriges läkare-historia, och hvaribland serskildt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
