Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
82
Helgahttghen.
Helgeandsholmen.
märkvärdig derigenom, att hans graf var betäckt
med guld och silfver. Han bade äfven en annan
do|ter, som hette Yrpa. Både Thorgard och Yrpa
blefvo, efter döden, dyrkade som gudinnor.
Helgahögben, låcke, väggspindel (Phalangium
Opilio), ett spindelartadt djur, tillhörande ordningen
låckdjur; med äggrund kropp, utan skillnad
emellan hufvud, bröst och .måge, till utseendet lik en
spindel, med ofantligt långa ben i jemförelse med
kroppens storlek, samt blott 2:ne ögon; hannen
mindre än honan. Förekommer öfverallt i riket,
och sitter bela dagen stilla på någon vägg; men
är om natten i rörelse, för att fånga insekter,
hvilka utgör dess födoämne. Benämningen
Helgahögben tros den erhållit af allmogen, såsom ett
gyckel med de låte och sysslolöse munkarne, hvilka
ej tycktes arbeta mer än denna spindel.
Helga Hors källa, äfven kallad Stt tf stens
källa, i Foss socken af Bohus län, bar intill
våra dagar varit offerkälla. Den skall hafva
uppsprungit på det ställe der Norske konungen Osten
Haraldsson blef aflifvad, och hans blod rann ned
på jorden. Af denna källa trodde många sig
hafva fått bot för sina bräckligheter. (Se vidare: Foss
socken.)
Helga Hors källa, på Högebo ägor i Mortorps
socken af Kalmar län. Berättelsen lyder, att S:t
Sigfrid äfven här skall hafva förrättat den heliga
döpelsen, samt att det skett under ett, antingen
uti eller vid källan upprest kors, hvaraf hon fått
sitt namn. Munkarne hafva föranledt till en annan
mening om källans namn, genom uppdiktandet af
ett underverk, hvilket skall här hafva tilldragit sig.
En blind hednisk man träffade, under en brännande
törst, denna källa och drack ymnigt af dess
vatten, hvilket hade den lyckliga påföljd för honom,
att ban i ögonblicket återfick sin syn. Tacksamt
fästades hans första blick på det välgörande
vattnet, hvars spegelklara yta till hans stora
förundran återgaf skenet af ett skimrande guldkors, som
vid nogare efterseende befanns hänga i ett träd
öfver källan. Korset nedtogs och mannen, hvilken
nu öfvergaf sin hedniska vantro och lät döpa sig,
skänkte det såsom tacksambctstecken till Mortorps
kyrka, der det länge förvarades, men bortröfvades
slutligen af fiender. Heliga kors källa har varit
en gammal offerkälla, som länge besöktes äfven
af folk från aflägsna orter. Sjuklingar drucko af
dess vatten, badade sig med dess gyttja och
delade slutligen sitt medförda offer så, att en del
kastades i källan; men det öfriga skänktes åt
moderkyrkan, dit vallfarter härifrån anställdes. Men
kuren ansågs icke fullbordad förr, än man å
kyrkans väggar och dörr bade inristat sitt namn
eller bomärke. Nyare inskärningar i Mortorps
kyrkodörrar, samt åtskilliga i Heliga kors källa funna
runstycken eller andra småsaker bevittna, att denna
vidskepelse bibehållit sig bland en del enfaldige
intill senare tider.
Helga Lekame dag (dies corporis Domini
no-stri Jesu Christi), Jesu Kristi kropps dag, som
firades under katbolska tiden uti veckan efter
heliga trefaldigbets-söndagen, och på hvilken dag
sjöngs och undervisades om det andliga Jesu
Kristi ätande, hvilket sker med trone. Af en gammal
Svensk postilla, tryckt 1537, inhemtas, att vid den
tiden begagnades, till evangelii text, Johannis 6 kap.
ifrån 55 versen och intill den 59 episteln af den
1 till de Corinther 11 kap. ifrån 23 versen 4tc.
Helgar», annex till Fogdö, beläget i Åkers
härad af Södermanlands län, 1 ^ mil N.V. från
Strengnäs, vid Mälaren: Socknen består af 22 J mtl. och
har 500 invånare. Dess areal utgör 4,166 tunnl.,
af hvilka 20 äro sjöar och kärr. Adr. Strengnäs.
Helga-varma, kallas utloppet ur nelga-sjön, i
mil utom Wexjö. En såg är anlagd härstädes.
Helga-an, kommer ur Helga-sjön vid Wexjö.
Helgdagar kallar sjöfolk de ställen på ett
fartyg, som blifva bara vid ojemn tjärning eller
lappsalfning. (Se detta ord.)
Helgeandsholmen, en liten holme i norra
strömmen vid Stockholm, der Birger Jarl, vid stadens
anläggning, byggde ett hospital eller belgeandshus,
hvaraf bolmen fick sitt namn. Der skall då hafva
stått ett kapell, som Birger låtit nedrifva; men
hvilken uppgift af Messenius icke är fullt
tillförlitlig, åtminstone har ett annat sedan blifvit
upp-bygdt, ty ett kapell bar under katbolska tiden
verkligen stått härstädes. Holmen var förmodligen
sammanbunden med den egentliga staden och fasta
landet. Denna holme förekommer ofta i Svenska
historien och åtskilliga märkliga händelser hafva på
den tilldragit sig. Till de förnämsta sådana
räknas det s. k. Helgeandsholwis-beslutet. Magnus
Ladulås skall här år 1282 hafva samlat en
herredag, hvarvid ban föreställde ständerne, att Upsala
öde icke mer var tillräckligt för konungens
hof-hållning och bestridandet af öfriga utgifter, helst
som de andeligas egendomar icke betalte några
utskylder och frälse-rusttjensten minskade
skatterna. Det beslöts derföre, att alla ännu icke
upptagna bergverk, alla obebyggda skogar, sjöar och
strömmar, som icke hade någon viss ägare,
skulle hädanefter tillhöra kronan. Det är numera
afgjordt, att detta s. k. Helgeandsholms-beslut är
understucket. Det omnämnes också ej utaf någon
af våra äldre historieskrifvare, utan en Paine
Eriksson Rosenstråle har i Erik XIV:s tid först afgifvit
en berättelse derom, hvilken Göran Persson
påtecknat, med det tillägg: "ther ban doch slät intet hafver
at bevisat med." — Magnus’ sonson, den olycklige
prins Magnus Birgersson, blef halshuggen på
Helgeandsholmen 38 år senare, och åtskilliga träffningar
hafva här förefallit vid serskildta anfall mot staden,
bland andra under stridigheterna mellan konung
Christian I och erkebiskopen Jöns Bengtsson, då allmogen
ryckte an för att befria den fångne erkebiskopen.
Bönderne blefvo angripne af de kunglige och en
stor del af dem nedgjorde. Det heter härom i
rimkrönikan:
"I Hälgbans Holmis Kirkia var hundratry,
Ther hörde man sorg ok myckin gny,
The vorte slagna manga nider,
Ok äller Almogen gaffz ther vider."
(Se: Bonde-uppror och Thure Thuresson). — På
Helgeandsholmen anlades år 1673, efter Tessins rit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
