Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Belgeandihu.
Helge-k fint.
83
ning, kongl, stallet, hvilket uppbrann 1696,
hvarvid 4 stalldrängar och 20 hästar omkommo i
lågorna, äfvensom en mängd krönings och andra
dyrbara kongl, vagnar. Det uppbyggdes sedan åter och
försågs med 2 tlyglar; framfor den norra var det
3. k. grefve Pebrs (Brahes) hus. Detta, jemte södra
flygeln och en del af den norra, måste dock
nedrifvas för att lemna rum åt kaibyggnaden vid Nya
bron, hvilken drogs ifrån Norrmalmstorg öfver
bolmen rätt fram till kongl, slottet. Förut gingo
deröfver tvenne broar, den ena från Mynttorget,
den andra från östra sidan af slottet. År 1840
byggdes här en s. k. Bazar (se detta ord). Det
bar ofta varit fråga om att ncdrifva alla husen
på denna holme, tillika med stallet, för att
anlägga antingen en promenad eller någon prydligare
offentlig byggnad; men hittills har verkställigheten
af denna plan uteblifvit.
Helgetindslius kallades forntidens bospitaler,
hvilka inrättades af fromma brödralag, och tillika
voro ett slags bönebus, der messa och gudstjenst
förrättades. Sådana bönebus funnos i Upsala,
Stockholm, Enköping, Linköping, Skeninge,
Söderköping, Skara, Lödese, Strengnäs, Westerås,
Arboga, Wexjö, Lund och Landskrona m. fl. ställen.
Helgeandsledaren var en gård belägen på
Ladugårdens ägor utanför Stockholm, anslagen till
Ilelgeandsbuset, hvaraf den fått sitt namn.
Heise bodafors, jernbruk i Eda socken af
Wermlands län, bar 2 härdar och 900 skepp:d privil.
ärligt smide af köpt tackjern, hvaraf hammarskatt
utgöres med 9 skepp:d. Här idkas äfven
spiksmide. Bruket skeppar på Götheborg och äges af
Olof och 0. F. Dalmans samt C. A. Svederi
kon-karsmassor. Bruksstämpeln visar tvenne
sammanbundna H.
Helgedas är en till gudstjenst och andra
andaktsöfningar invigd dag, åt minnet af någon för
kri-stendumens historia märkvärdig händelse eller
person. Helgedagarne voro fordom, under katholska
tiden i Sverige och äfven inom Lutherska kyrkan,
ganska talrika; men hafva tid efter annan blifvit
inskränkte till sitt antal. Dessa beigedagar,
hvilka således i begreppet böra skiljas från söndagar,
voro: en väldig skara apostladagar, dagar för
helgonens ära, enstödingsdagar, kyrkmessodagar,
kyn-delsmesso-, Marié besökelse-, heliga Michaelis-,
allhelgona-, skärthors- och gångdagarne, m. fl.
Vid reformationens början var man redan betänkt
på alt göra indragningar i de alltför många
helgedagarne; likväl blefvo åtskillige af dem länge
bi-behållne, såsom tredje och fjerde dagarne vid do
tre stora helgerne, Marie besökelsedag,
skärthors-dagen, gångdagarne och apostladagarne, på hvilka
sistnämnde folket dock tillstaddes att drifva
deras handel och vandel, samt annat lofligt arbete,
sedan gudstjensten var förrättad. Detta antal
beigedagar befanns alltför stort och man var angelägen
att inskränka dem, hvarvid, på det att folket ej
skalle stötas, varsamhet ansågs böra iakttagas.
Derföre inskränktes, af de nu uppräknade, firandet af
apostladagarne till hållandet af endast en predikan,
och det föreskrefs att tjenstehjon, gesäller och ar-
betare ej skalle anderstå sig att efter hållen
predikan vägra förrätta de ärender dem kunde anbefallas.
All gudstjenst å dessa dagar afskaffades genom
kongl, förordningen d. 11 Nov. 1741, utom på
orter der marknader på sådana dagar inträffade.
Då man likväl sedermera fann, att ändamålet för
deras afskaffande icke vunnits, nemligen att
söndagarne måtte hållas så mycket heligare, blefvo
de åter upplifvade genom kongl, förordningen d. 25
Juli 1743. Slutligen utkom d. 4 Nov. 1772 Kongl.
Maj:ts nådiga förordning om sabbatens firande,
samt vissa beigedagars flyttning och indragning.
Om Marié kyrkogångs-, Michaelis-messo- och
all-belgona-dag stadgades, att om de inträffade på
en söknedag, deras firande skulle flyttas fram
till nästföljande söndag; inträffar Marie
kyrkogång i veckan före fast lags-söndagen
tillbakaflyttas den till söndagen näst förut. De helgedagar
vi nu hafva qvar äro: julen, påsken och pingsten
med sina annandagar, trettondedagen, Marié
be-bådelsedag, långfredagen och Kristi
himmelsfärdsdag, alla med allmänt kända betydelser;
nyårsdagen, firad såsom en bönedag för det påbegynta
året, och midsommarsdagen såsom naturens högtid.
Af mera katbolskt ursprung äro kyndelsmessan och
vårfrudagen eller Marie bebàdelsedag, säsoin
egentliga Marie-fester, Michaelis-dagen, såsom
englarnes, och allbelgona-dag, såsom helgonens
högtider, ehuru den Lutherska kyrkan åt dem gifvit
en mera allmänt-kristlig betydelse. Helgedagarne
indelas i fasta och rörliga. Med de förra menar
man sådana, som årligen infalla på samma dag i
året, och till hvilka höra nyårs-, trettonde-,
kyn-delsmesso-, vårfru-, midsommars-, Michaelis- och
allhelgona-dag, samt julen. De rörliga bestämmas
af påsken, hvilkens infallande beror på
påsk-full-månen. Advent-söndagen kan ock räknas till
rörliga beigedagar; med mindre skäl böndagarne.
Helgedom betecknar i allmänhet hvarje till
religiöst bruk bestämdt ting. I medeltiden gafs detta
namn uteslutande åt helgonreliker, särdeles ben
och dylikt.
Helgedoma dag, firades nnder katholska tiden
i Sverige; men dagen då detta ägde rum, finnes
icke uppgifven. Den kallas på Latin: "Festum
re-liquiarum, Solennitas reliquiarum bujns vel illius
Ecclesiæ."
Helgedoius-knr, voro fordom bland kyrkans
inventarier. Dessa krismo-, salt-, smörjelse- och
helgedoma-kar voro af förgyldt silfver eller af
guld, af större och mindre vigt. Sålunda fanns
uti Tiotusende riddares prebende i Stockholm ett
helgedoma-kar af silfver, som vägde 56 lod och
utur llillersjö kyrka utlemnade* d. 16 Juni 1545
trenne krismo-kar, hvilka, jemte ett Agnus Dei,
vägde endast 10 lod och 3 qvintin.
Helge-klint är en ovanlig höjd på rusthället
Ängs ägor i Torpa socken af Östergöthland, från
hvilken man vid klart väder skall kunna se
Linköping, Wadstena, Omberg, Wettern, m. m.
Åtskilliga fjällväxter hafva ock blifvit funna på
denna höjd. Helge klint i Säby socken af Jönköpings
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
