Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Helgon.
Helle.
85
biskops insignier, mössa och staf. — Westerås
domkyrka är helgad åt Maria, men 5.7 David var
Westmanlands apostel och hans graf ser man vid
yttre muren af Munktorps kyrka. 5.7 Eskil blef
Södermanlands apostel, 5.7 Henrik Finlands apostel,
&f Botvid, S:t Stephanus, vanligen kallad S:t Staffan,
Helsinglands apostel; ban är troligen af alla
helgon mest ryktbar både i sång och saga. (Se vidare
ander dessa namn.) Äfven omnämnes en vid namn
Thorsten, som var fäherde och tjente en hednisk
herre i Westergöthland, samt mördades af denne;
men Tborstens helighet blef ej bekräftad af
påfven. Härtill komma drottning Christina,
erkebiskop Johannes, Hotmgeir Folkunge, Carl
Folkunge, biskoparne Carl i Linköping samt Thomas i
Abo, hvilka alla af Vastovius äro uppförde på
belgonlistan. Holmgeirs helighet bevistes, medan
han lefde, genom uppror emot sin lagliga
öfverhet; men efter bans död hafva underverk helgat
hans graf, hvilka utan tvifvel voro af samma
natur, som andra den tidens järtecken, alstrade af
.•nålhet och sammansatte af osanning. Carl
Folkange, hvilken Vastovius beskrifver, dog i fält mot
Litbauerne. Om biskop Carl vet man, att ban
blef ihjelslagen af Estländarne; men om någon
annan helighet har man ingen kunskap. Ej heller vet
man genom hvilken förtjenst biskop Thomas
förskaffat sig rättighet att blifva insatt bland de
heliga. Biskop Hot ökar dernäst helgona-längden;
men så väl bans helighet som biskopsdöme i
Linköping, äro af tvifvelaktig beskaffenhet. Vidare
biskop Brynolf (se detta ord); en munk i Alvastra,
vid namn Gerechinus, har blifvit- upphöjd och
prisad för ett ganska dygdigt lefverne, hvilket
till-bragtes i böner och Gods åkallan, hvarföre ban
ock uti 40 års tid icke gick utom klostret.
Under sina böner har ban blifvit så hänryckt, att
ban sett nio chor af englar, och under
obla-tets upphöjelse Here gånger skådat Kristus under
skapnad af ett litet barn. Det märkvärdigaste är,
att dä ban af sin prior blef’befalld att deltaga i
brödbakningen, bar jungfru Maria i hans ställe
behagat arbeta degen. S:t Brita bar förutsagt
bonom bans dödsdag, och har han sedermera
uppenbarat för tre andra munkar i Alvastra, att de
efter några dagar skulle göra honom sällskap till
evigbeten. I medlet af fjortonde århundradet
nämnes äfven doktor Matthias, erkebiskop Petrus,
biskop Hemming i Åbo, m. fl. Vastovii
berättelse, att de som i konung Gnstaf l:s tid ville
vidröra Mattbiæ ben, blefvo angripne af slag
eller annan svär sjukdom, torde böra hänföras till
vanliga munkdikter. Priorn i Alvastra, Petrus,
är ock en af den tidens heliga, hvilken ådragit sig
uppmärksamhet; ty ban böll S:t Brita sällskap
under hennes resor och förde så väl hennes som S:t
Catharinas ben frän Rom till Wadstena. S:t Nils
eller Nikolaus Uermanni blef biskop i Linköping
1374; ban ar det sista af Svenska helgonen och
blef ej skrinlagd förr än 1520. Bland qvinnor,
förklarade för heliga, märkes: 5.7 Brigitta, S:t
Catharina, St Ragnild, S:t Helena eller Elin, och
5.7 Ingrid eller Ingerid (se under dessa ord).
Helgonamessa, Helgeuiessa eller Allhel*
gunadag, kallas i Skånska lagen "Alle Gudz
Helgons dagb", och firades den 1 November,
hvilken dag i vår almanach ännu bär detta namn.
Den begicks utan tvifvel i katbolska tiden med stor
ståt, hvarföre den ock på Latin benämnes: Festum
glorificationis omnium sanctorum. Anledningen till
firandet af denna fest var den, att då man ej
kunde medhinna att serskildt fira en dag till hvarje
helgons åminnelse, samt under årets lopp äfven
ganska lätt kunnat glömma något af dem,
ansåg man det vara nödvändigt, för att erhålla
de saliga dödas gunst, att en allmän helgonens
hedersdag firades i församlingen, med det fasta
hopp, att då man på denna dag hade alla helgon
i åminnelse, skulle dessa äfven bistå den
bönfallande. Så väl i Ostergöthland som Södermanland
Gnnas socknar uppkallade efter Allahelgon.
Helgonsky Id är en mycket gammal pålaga,
hvilken utgår endast i Skåne och Blekinge. Nyström,
i sin Beskrifning om Svenska hemman, förmenar
bel-gonskylder varit en erkänsla till presten, för dess
besvär på helgonens dagar. Wilskman yttrar i
Svea Rikes Ecclesiastique Werk, att helgonskylden
bestod uti den i förra tider till sångens
underhållande vid församlingarne, och sedan
skole-betjen-terne till lön anslagne spannmål. Sedan allmogen
i Skåne begärt att denna utskyld måtte
upphäfvas, förklarade regeringen år 1742, att allt
försök till en ändring i denna utskyld förbjöds vid
1,000 daler s:mts vite. Enligt en Skånsk
folksägen härleder sig namnet deraf, att ’när som
varit tillsådt, hafva presterne och munkarne gått
ut på äkrarne och helgonen tillbudit, att de
årsväxten välsigna ville, för hvilket sitt omak de af
hvar och en af allmogen i sin församling
bekommit ett par skäppor säd."
Helgsuiål. Enligt en gammal åsigt, traditionel
ifrån Judarne, anses bögtidsdagarne gå in kl. 6
eftermiddagen föregående dag. I följd häraf
brakas ännu på de flesta ställen af Sveriges
landsbygd, att tillkännagifva bögtidsdagarnes ingång
genom klockringning vid denna tid. Detta kallas att
ringa helgsmål, eller att ringa in högtiden.
Helguin, en socken, belägen i Ångermanlands
södra fögderi och vestra kontrakt af
Westernorr-lands län och Hernösands stift, mil N.V. från
Hernösand. Kyrkan, af sten, är mycket gammal;
men har inga ålderdomsminnen. Helgumsjön, är
märklig deraf, att den här, i den s. k. Ilàfvälan,
eller fore midsommar, drifver bort regnet, som
då faller ymnigt på höjderna och ömse sidor, men
i slottanden och hösttiden, drager samma sjö
regnet till sig. Byarne äro belägna invid sjön, på
begge sidor. Här märkes Ledingeå, sågverk,
an-lagdt omkring år 1760. Socknen hör till 3 kl.
konsist. Den innefattar 19 J mtl. och har 1,043
invånare. Adr. Sollefteå.
Helgtfckra, säteri i Kronobergs län. Se:
Jaths-berg, socken.
Helle eller Kllassnn, Paulus, var en lärd
prior i ett Karmeliter-kloster samt theol.
professor i Köpenhamn, en af reformationens häftigaste
Del. II. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
