Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hellekla.
■elletjA.
87
bergshöjd, hvilka ådrogo sig styrelsens serskildta
uppmärksamhet. Ett stort område af marken
anslogs till silfververket, och man började genast,
isynnerhet under drottning Christina, att genom
beviljade förmåner förmå arbetare att nedsätta sig
härstädes. Silfververket drefs för kronans räkning
och skall en tid gifvit 2,000 mark lödigt silfver
om året; men dess fyndighet aftog, förlust
uppkom för kronan, så att Carl XI år 1686
öfverlemnade bela verket till ett bolag, endast emot
förbebäll af kronans andel i afkastningen. Detta
bolag ägde bestånd, oaktadt dess klagomål öfver
sina förluster, til) år 1731, då ett nylt bolag
åtog sig detsamma. Men det rådande partiet vid
1766 års riksdag fråntog verket flera lägenheter.
Är 1770 erhöll det dock ny kongl, försäkran,
ersättning och rättighet till jernverks anläggande.
Dtlägarnes antal minskades sedan, och år 1821 var
berssmdet Detlof Heykensköld deraf ensam ägare,
hvilken ansenligen förbättrade detsamma och
ökade det i början obetydliga srnidet så väl för
Hellefors som de derunder hörande verk till 2,200
skepp:d, ined hammarskatt, samt rättighet till 200
skepp:d rekognitionssmide. Den väl underhållna
mangården är uppförd af honom. Här finnes
trädgård med växthus samt en vacker park, der han,
genom anställande af landtnöjen, hvarje helgedag,
ander den vackra årstiden, sökte ej allenast att
bilda egna nnderhafvande, utan äfven att
angenämt sysselsätta bela nejdens invånare, hvilka
alla, ulan undantag, der hade tillträde. För att
hindra en stigande lyx i allmogens klädsel,
anlade, pä hans och hans dotters uppmuntran,
qvinnorna inom Hellefors socken år 1816 en
socken-drägt af egen tillverkning. (Se härom: Allmogens
klädedrägt.) Vid Hellefors silfververk har man
funnit amiant och berglin (se detta ord).
Silfverstrec-keo, fordom ymniga, hafva aftagit. År 1745 gaf
denna grufva 45 marker silfver. År 1845 liar,
utom det årliga baliarbetet, genom brytning och
*ol’riog i varpen vunnits 18 skepp:d blyglans,
hvilket likväl icke funnits tillräckligt, för att ännu
verkställa någon silfvertillverkning. — Bruket har
nu 3 härdar och 4,936 skepp:d 15 lisp:d privil.
årligt smide af eget tackjern, hvarföre
hammar-skatt utgöres med 49 skepp:d 7 lisp:d 7 skälp:d.
I tom en betydlig ståltillverkning finnes äfven
spik-och manufaktur-smide. Härunder höra Carlsdal,
Snfcen/ors, Sitkesdam och Sa/sjön (se Hellestads
socken). Bruket skeppar pä Stockholm och
Götheborg och äges af grefve G. G:son Lewenhaupt.
Smidesstämpeln visar en halfmåne omgifven af 7
stjernor och den åttonde inom halfmånen.
Hällekis, säteri, beläget på vestra sluttningen af
Kinnekulle, i Medelplana socken, utmed Wenerc.
Säteriet bar frän uråldriga tider varit bebodt och
troligen dä ett vikingasäte, hvartill en ej långt
nedanför gården varande ganska god bamn, som
ännu begagnas, gaf den bästa lägenhet. Sägner
inom orten omtala ännu, att en sjöröfvare Ttille
bodt med 6 söner i den närgränsande så kallade
sjöskogen, på ett ställe, som bär namn efter
bo-nom. Viken der Tulle lyssnat efter sina söners
hemkomst, kallas ännu Örviken. I samma skog
skall äfven hafva varit en sjöstad, kallad
Robonäs, hvarefter trenne till Ilellekis lydande och
derintill belägna hemman kallas Robogårdarna.
Namnet Hellekis har säteriet säkert haft öfver 5 till
600 år; men anledningen dertill är okänd.
Sagan anför likväl, att en jätte, vid namn Helle,
och en jättinna Kisa, bebott stället och äro
begrafna i en med grofva bållar betäckt graf,
hvilken ännu synes i djurgården. Säteriet har tillhört
följande slägter: Sparre, Liljesparre, Mattson af
VVinstorpa-ätten, Posse till Aspenäs, Stjernsköld,
Posse till Hellekife, Cronskjöld, Ulfsparre, Posse
till Säbyholm, Karlström. Gårdens äbyggnader
hafva under så mänga århundraden undergått
många förändringar, ock äro nu de vackraste i orten.
Gärden utgör under samfäldt bruk 1 mtl.
frälsesäteri Hellekis samt £ mtl. frälse Brunsgården och
bar en ägorymd af 657 tunnl. Utom
ofvannämnde jättegraf märkes bär trenne offerkällor, samt
Tvädurs hallar (se detta ord). Här finnes äfven
knlkugn till eget behof. På Hellekis förvaras en
mindre boksamling, hvaribland finnas
fältmarskalken Henr. Horns egenhändiga dagböcker för åren
1674, 1682—86.
Hellens, Carl Niklas von, en utmärkt läkare
och universitets-lärare i Åbo, bette förut
Helle-ii i ii h , var född i Tavastland d. 1 Aug. 1745,
studerade i Upsala under Linné och blef af honom
föreslagen till den nya botanices
demonstrators-tjensten, hvartill Haartman och Hisinger anslagit
en lönefond och som var förenad ined medic.
ad-junkturen. Härtill utnämndes han 1778,
promoverades frånvarande till med. doktor i Upsala 1780,
och utnämndes s. å. till professor i naturhistorien
och ekonomien. Ilan satte akademiska trädgården
i bättre stånd, och hans föreläsningar lockade snart
ett ganska talrikt antal åhörare. Han bidrog
verksamt till Finska bushålls-sällskapets stiftande, och
var år 1809 dess ordförande. År 1811
inkallades ban i Finska kollegium medikum, fick afsked
1816 och adlades, hvarvid ban antog namnet von
Hellens. Var jubelmagister vid promotionen i Åbo
1819, nästan blind under de två sista åren af sin
lefnad, och dog d. 16 Jan. 1820. Örten Hellenia
är uppkallad efter bonom. Har utgifvit:
Sammandrag af uppgifter å tjenliga ämnen till boskapens
föda vid infallande foderbrist; Underrättelse om
årsväxten och annat anmärkningsvärdt omkring Åbo för
hvarje år från 17HO titi 1797; Åtskilliga rön och
afhandlingar, införda i vetenskaps-akademiens
handlingar, samt en mängd disputationer.
Heller», 4 mtl. säteri i Kalmar län. Se: Eds
socken derstädes.
Hellesjü, annex till Ragunda, beläget i
Jemt-lands läns norra fögderi, 10 mil O.S.O. från
Östersund. Har af ålder jemte annexet Håsjö blifvit
kalladt Kälarne, förmodligen af denna ortens stora
skogar, hvilka allmänt kallas kälar. Den fick
sedan namnet Helle- eller Hällesjö, efter en här
belägen sjö, vid hvars vestra sida skall finnas en
stor och märklig ball. Kyrkan påstås vara en
bland de äldsta i landet, och säges vara uppbyggd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
