Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Helleatad.
Helleatad.
89
ställa lekstugor, spel och dans från jul till
fast-lagstiden, samt frän pingst och till midsommar,
hvilka nöjen stundom börjas med ett högtidligt
tåg eller så kallad stat», under musik till kyrkan,
annandag pingst, och vidare från Michaelis-tiden
till jul fortsättes med så kalladt hoste- och
bryte-yillen nästan hvarje söndagsafton. Ungdomens
samqväm under julen hållas hos åboerna, efter omgång,
och ifall på något ställe är hinder för dans och spel,
samlas blott drängarne derstädes en afton, samt
undfägnas med öl och brännvin, hvilket kallas bröllagille.
Dessutom förekomma gästabud bland allmogen
härstädes vid bröllop, kyrkotagningar, begrafningar
och åldermäns-ombyten om efterhösten i byelagen.
Dessa gästabud börjas alltid första dagen med
middag, utsträckas flera dagar och hållas ganska
öfverflödiga, i afseende på mat- och dryckesvaror,
som bestå af salt kött och fläsk med senap,
starka köttsoppor och lutfisk med smörsås till
middagen, derefter olika slags stekar, sockerkakor,
tårtor och smörbakelser, samt risgröt till så kallad
medafton eller aftonmåltid, som börjas straxt
efter middagen och räcker sent in på aftonen. Salt
mat, stufvad fisk, stekt kött och ölsupa eller varm
mjölk och gröt framsättes till frukost, jemte
brännvin och öl, som envist kringbjudes vid alla
tillfallen och alla rätter. Dessa gästabud skulle ett
hushåll för hela sitt så kallade gilleslag, som ibland
kan bestå af 100 till 150 personer, ej ensamt
kunna bekosta, om ej hvar och en hustrn
medförde sin förning (se delta ord), hvilket ock gör att
man ordspråksvis säger: "När man ingen mat har,
sä skall man göra gille." Ett sådant kan äfven
lätteligen anställas, emedan tillförseln vid dylika
tillfällen är så ymnig, att det ej allenast blir
tillräcklig mat för gästerna, så länge de äro
samlade, utan ock för sjelfva husets folk flere dagar
derefter. Till sådana samqväm bådas gästarne ett
par dagar förut, kallas ånyo sjelfva
gästabudsdagen och låta påminna sig flere gånger, innan de
ankomma. Bjudningen förnyas sedan hvarje
morgon och ofta till hvarje måltid hos folk, som bor
i grannskapet, hvilken plägsed medför mycket
besvär. Fruntimren sättas vid förnämsta bordet i
stugan, och i ordning närmast högsätet efter
slägtskap och ålder, hvarom är mycket krns, innan
rätta personen kan bringas på sin plats.
Karlarne placeras på samma sätt vid ett annat bord i
stugan, med undantag af ståndspersoner, hvilka alla
bjudas omkring förnämsta bordet. På sådant sätt
upptager det talrika sällskapet stundom flere rum.
Vid högtidliga samqväm läser klockaren, eller
någon annan, de vanliga bönerna till och från bordet,
och sjunger äfven någon passande vers ur
psalmboken efter slutad måltid om aftnarne, hvarefter
alla gästerna uppstiga, räcka till tacksägelse
hvarandra händerna åt alla sidor, samt åtskiljas.
Husets iovänare sitta ej sjelfva till bords, ntan
betjena gästerna, och äfven brudpar intaga blott
första dagen förnämsta platsen vid bordet,
hvarest då vanligen sättas för dem hvardera dubbla
tallrickar. Andra dagen bestyra också de om de
öfrigas förplägning; men sent om aftonen sitta
de åter i sin bruddrägt vid bordsändan,
undfägnas åter jemte alla dem, som brudgummen
baft med sig, och - flytta derefter till
brudgummens hem, dit de ankomma i stass, åkande och
ridande, äfven om detta är beläget tätt intill
giltesgärden. Sedan brudparet och gästerna gått
från bordet, och uppstigit på sina vagnar och
hästar, undfägnas, under musik, med kakor, brännvin
och öl, hvilket stundom uppehåller dem ganska
länge, innan de få köra från gården. Då de
anlända till det nya boningsstället, upptager
brudparet ur sin vagn en medförd matkorg, som de
begge hjelpa hvarandra att bära in i deras så
kallade hammers, hvarvid någon passar tillfälle att
lossa ett skott under korgen och ett i sjelfva
spiseln. Härefter sätter sig brudparet och
gästerna åter till bords till ny måltid, hvilken består af
salt mat, sylta och varm gröt. — Spel och dans
brukas vid dessa och alla andra allmogens
gladare samqväm; men ingen brudskänk eller
fadder-gåfva meddelas, såsom på andra orter. Den enda
penninge-utgiften i deras samqväm är ett litet
sammanskott till spelemannen, hvilket upplages
under musik, då gästerna om aftnarne sitta vid
bordet. — Vid begrafningar öfverhängas skåp,
klockor och andra möbler med hvilt linne, hvarjemte
ett lakan uppfästes på väggen vid öfre
bordsändan, pä hvilket ett papper med den aflidnes namn,
födelse- och dödsdag samt några bibelspråk eller
verser ur psalmboken äro antecknade, eller ock äro
derpå anbragte utaf svart papper utklippte
bokstäfver, timglas och rosor. Hos några anträffas
begge slagen af dessa prydnader. Ett hvitt
linnekläde fästes äfven på löftet öfver bordet, med
ett derå fästadt kors i midten och rosor af svart
papper eller svarta band i de fyra hörnen. Pä
några förmögnare ställen bruka vid sådana
tillfällen hela stugan, väggar och loft vara öfverklädde
med hvitt linne. Pä likkistan ställas tvenne
brinnande ljus; men borttagas och utsläckas, då liket
skall utbäras, hvilket verkställes af den aflidnes
närmaste anförvandter. Sällan brukas
likpredikningar eller hållas personalier öfver den döde,
emedan tiden svårligen tillåter denna tillökning i
prestens arbete om söndagarne härstädes
isynnerhet vintertiden, då den vanliga predikan i
pastoratets tre kyrkor måste hållas kort nog, om
gö-romålen för dagen skola midhinnas af en enda
prest. — Dialekten är härstädes temligen lätt, och
stöter ej så mycket på Danska, som längre ned åt
södre slätt. Några besynnerliga ord brukas här
allmänt, t. ex. rätt strajs, hvilket betyder: i afton,
om det ock säges oin morgonen; nåed pä vän,
någorlunda; arronget, starkt; ae.kavet, hastigt,
oväntadt; villare, villast, bättre, bäst; en tjön hönling,
en vacker dräng; onge nåen, inunder; drya, plöja;
vårgiedt, farligt; arsöl, errede, begrafningsfest.
Beträffande klädedrägten bär i socknen gäller
detsamma som om Efverlöfs socken (se detta ord). —
Sjöar, strömmar eller fiske finnes ej uti bela
socknen; men smärre bäckar genomskära ägorna bär
och der. I socknen märkes: Abusa gård, tillhörig
kapitenen och ridd. S. H. Ljungman, samt Vestra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
