- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
94

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

94

Helsingland.

Helved.

norra fögderi innefattar staden Hudiksvall och 12
socknar, nemligen: Idenor, Färila, Ytter-Hogdal,
Ljusdal, Delsbo, Forssa, Hög, Enånger,
Njutånger, Nianfors, Harmånger, Jettendal, Tuna,
Bergsjö, Hassela, Norrbo, Bjuråker, Rogsta, llsbo,
Gnarp och Kårböle, samt Los kapell. Fögderiet
består af 812 £ mtl. och har 36,190 invånare,
hvaraf 1,910 i Hudiksvall. Arealn utgör 1,956,661
tunnl., af hvilka 199,620 äro sjöar och kärr.
Helsinglands södra fögderi innefattar staden Söderhamn
och 15 socknar, nemligen: Mo, Regnsjö,
Söderala, Segersta, Hanebo, Norrala, Trönö, Skog,
Bollnäs, Alfta, Jerfsö, Arbrå, Undersvik, Ofvanåker
och Woxna, hvilka tillsammans utgöra 853| mtl.
Detta fögderi har 35,520 invånare, hvaraf 1,617

1 Söderhamn. Dess areal utgör 1,154,059 tunnl.,
af hvilka 152,230 äro sjöar och kärr.

Helsinglands \orra kontrakt hör till Upsala
stift och Gefleborgs län, samt innefattar 10
pa-storater, nemligen: Hudiksvall och Idenor, Delsbo,
Forssa och Hög, Enånger och Njulånger med
Nianfors kapell, Harmånger och Jettendal, Tuna,
Bergsjö och Hassela, Norrbo och Bjuråker,
Rogsta och llsbo, samt Gnarp. Af dessa pastoral er
ar I regalt och de öfriga konsistoriela, nemligen:

2 af 1 kl., 6 af 2 kl. och 1 af 3 kl.
Kontraktets folkmängd utgör 28,361 personer.

Helsinglands Vestra !Vedre kontrakt af
Upsala stift och Gefleborgs län, innefattar 5
pasto-rater, nemligen: Bollnäs, Alfta, Arbrå och
Unders-vik, Ofvanåker, samt Woxna. Af dessa
pastora-ter äro 2 reg. af 1 och 2 kl., 2 konsist, af 2
och 3 kl., samt 1 patr. af 3 kl. Folkmängden i
kontraktet utgör 16,101 personer.

Helsinglands Vestra Öfre kontrakt af Upsala
stift, hör till Gefleborgs län, utom Ofver-Ilogdals
socken, som bör till Jemllands län. Detta
kontrakt innefattar 4 konsist, pastorater, nemligen: 2
af 1 kl., Jerfsö och Ljnsdal, samt 2 af 3 kl.,
neml. Färila, samt Ytter- och Öfver-Hogdal.
Folkmängden uppgår till 12,495 personer.

Helsinglands tfstra kontrakt af Upsala stift
och Gefleborgs län innefattar 6 pastorater, neml.:
Mo och Regnsjö, Söderala, Segersta och Hanebo,
Söderhamn, Norrala och Trönö, samt Skog. Af
dessa pastorater äro 2 reg. och 4 konsist.
Folkmängden i kontraktet utgör 14,691 personer.

Helsingus, Olavus Xikotai. Han var Gustaf l:s
hofpredikant och förordnades år 1562 af Erik XIV
till biskop i Strengnäs, hvilket embete han
innehade till sin död år 1585. Han skref år 1568
till konungen och förmanade honom, att anställa en
allmän bot- och bönedag till försoning af
Sture-morden. Äfven var ban en af Iithurgiens mest
oförskräckte motståndare.

Helsingus, Martinus Olavi, samtidig med deri
föregående, hade varit kongl, hofpredikant och
kyrkoherde i Gefle, då ban år 1569 utnämndes
till biskop i Linköping. Detta embete, som han
tillträdde först 1571, fick han dock icke länge
behålla, ty då ban helt och hållet förkastade
lithur-gien och förklarade påfven for antikrist,
uppbrag-tes Johan III på det högsta häraf, kom d. 18 Maj

1580, åtföljd af kardinaleli Possevinus till
Linköping, frågade biskopen om ban vidhöll sin
förklaring, och då denne bärtill svarade ja, befallte
konungen honom ikläda sig sin biskopsskrud och
sedan nedlägga den på altaret till ett tecken, alt
ban afsade sig embetet. Detta gjorde den
frimodige biskopen, begaf sig sedan till hertig Carl,
hvilken tog honom under sitt beskydd, och gjorde
bonom till kyrkoherde i Nyköping, der ban afled år
1585.

Helsning. Bland särdeles anmärkningsvärda sätt,
att helsa på ankommande vänner och bekanta,
förtjenar att bär omnämnas Lapparues, såsom ett dem
alldeles eget helsningssätt och fullkomligt
afvikande från det i det öfriga Sverige brukliga.
Hels-ningen sker, Lappar emellan, med näsan. Straxt
man kommer säger man: Puorist (Väl! God dag!);
sedan träder man närmare till hvarandra och
sätter ihop nästibbarne, samt säger dervid ännu en
gång med långsammare och uttrycksfullare ton:
Puoristl Detta kallas: helsa med näsan, kyssas roed
näsan, ett talesätt, lika allmänt i Lappskan, som
kyssa på hand eller på nninn i Svenskan. Pä en
Svensk helsar Lappen endast med handslag,
kanske ock bland Lappar pä någon, som han alls icke
känner. Sedan man helsat, har man allmännast
tre slags inledningar till vidare samtal: "I dag är
det vackert (fult) väder." — "Tack för sist" och
"Huru mår du?" Den sista är Lapparnes, och
derpå följer: "Hvad nytt?" (Malt sakan?)

Heisolirunnar. Sveriges förnämsta helsobrunnar
eller belsokällor äro: Medevi, S:t Ragnhild eller
Söderköping, Himmelstalund och Flistad i
Öster-götbland; Loka, Sätra, Johannedal och Emmaus i
Westmanland; Porla och Adolfsberg i Nerike; Lund
i Westergöthland; Lannaskede i Småland; Ramlösa
i Skåne och Ronneby i Blekinge. (Se för öfrigt
under alla dessa ord.) Vid de på längre afstånd
från stad belägne heisobrunnar få enligt
häfdvun-nen praxis så väl köpmän som handtverkare från
städerna, med vederbörande styrelsers serskilda
tillstånd, hålla allahanda lofgifna varor till salu,
äfven i öppna bodar och stånd, för gäslenies
behof, samt emot fastställda afgifter till
brunnskassan. Vid Medevi får endast apotbekaren sälja
likö-rer, konfektyrer och sylter.

Helved (mytbol.), den ohyggliga Hels rike. Der
vistades den dystra och fasa väckande gudinnan,
som beberrskade underverlden och allas deras
själar, hvilka dogo af sjukdom eller ålder. Detta rike
var stort och vidsträckt, ty det bestod, enligt
sagans ord, af nio verldar, och genomströmmades af
två och trettio floder, af hvilka en, kallad Gjal,
omslöt bela landet. Öfver denna flod var bvggd
en bro, kallad Gjallarhron, belagd med skinande
guld. Denna bro förde från den öfre verlden till
den nedre, och vid densamma vaktade dag och
natt en dyster mö, benämnd Modgunn, frågade de
resande efter deras namn och slägt, samt visade
dem vägen till Hels boning, i Helved. Sedan man
kommit öfver bron, vidtog ett högt galler, kalladt
Helgrindur, och först sedan man klättrat öfver
detta, var man inom Ilels egentliga område. Utan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0094.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free