- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
96

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handtverk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

96

Henabnd.

Hemligt 1’takott.

dess ban i Augusti månad s. i. blef brigadläkare
vid norra Finska bären. Sedan gjorde han
fälttågen i Tyskland och Norrige, fick assessors titel,
blef 1826 läkare vid invalid-inrättningen pä
Ulriksdal, och dog d 12 April 1831.

Hembud kallas den handling, hvarigenom en
ägare erbjuder någon viss person att köpa en
egendom, innan den försäljes till någon annan.
Skyldigbeten att göra sådant hembud på fastighet å
landet hänger tillsammans med bördsrätten. Så
snart nemligen skattejord är i begrepp att säljas
utom börd, bör den först hembjudas till kronan,
ifall den är af kronoskatte-natur eller till
frälseägaren, om det är frälse-skattebemman.
Hembudet motsvaras således af en företrädesrätt till
köpet. Samma skyldighet att hembjuda äger äfven
rum vid flere andra tillfällen, så måste den som
äger och vill sälja byggnader, uppförda i stad på
annan inans grund, först erbjuda egendomen åt
den som äger grunden. En dylik lösningsrätt
tillbör närmaste granne i städerna, om buset eller
tomten är styckad eller söndrad från hans grund
och gårdsplats, likaså om gårdarne gränsa till
hvarandra på det sätt, att muren, som skiljer
dem, är gemensam, samt om husens belägenhet
gör det hus, som är till salu, besvärligt för den
andras, genom takdropp, mörker eller dylika
orsaker. Enahanda inskränkning till förmån för
kronan äger rum, till en viss grad, vid användandet af
skog på skattejord. Ägare af sådana hemman
kunna icke lagligen hugga mast träd, utan att först
hembjuda dem åt kronan, så vida ej
skattehemmansägaren serskildt förvärfvat sig frihet att
använda sin skog efter behag, hvilket genom nyare
förordningar låter sig göra.

Hemfrid, af gammalt innefattad under
edsöresla-garne, är ännu häfdad af lagen genom
stränga straff. Ett års fängelse med eller ulan
arbete, efter omständigheterna, är stadgadt för den
soni slår en annan sår, blånad eller blodvite inom
hans eget hem. Böter åläggas dessutom, 100
daler, dock allt med förbehåll, att hemfriden
blifvit bruten med berådt mod att göra skada.
Slagsmål af brädskillnad inom den ena partens hem är
således icke bemfridsbrott. Deremot innefattas
under delta brott det väld, som utöfvas då man
bortför en person ur dess rätta hem. Ett försök
till hemfridsbrott kallas hemgång och är belagdt
med 40 dalers böter. Likaså äro böler till olika
belopp stadgade för väld emot annans hem och
der befintliga saker, dä personligt väld icke varit
förenadt dermed. Att ingå i annans bus eller tomt
för att göra honom skada, kallas i allmänhet
hemgång och påkallar lagens serskildta straff, utom den
påföljd, hvilken utgör en ersättning eller
upprättelse för sjelfva den tillfogade skadan. Se för
öfrigt: Edsöre.

Hemfftljd eller Hemgirt kallas den gåfva i fast
eller löst, hvilken en son eller dotter erhåller vid
ski|lsmessan från föräldrahuset, vare sig att denna
äger rum genom giftermål eller eljest egen
bosättning. Hemföljd kan gifvas på två sätt,
antingen med full ägande-rätt, då intet skifte af den

sålunda gifna egendomen sedan kan äga rum,
eller ock så att det gifna värderas, och vid
blifvande arfskifte räknas ibland det gemensamma boets
egendom. I sådan händelse är blott
nyttjande-rätten, under föräldrarnes lifstid, upplåten åt den
arfvinge som fått hemgiften. Vid konkurser
utgår hemgiften såsom annans egendom; den anses
tillhöra gifvaren, ej gäldenären, så framt den icke
är gifven såsom ren gåfva. Men finnes hemgiften
icke qvar, utan är förvandlad i annan egendom,
då äger gifvaren borgenärs rätt; men utan
företräde för andra fordringsägare.

HeuirOrare-bàtgillet. Af anmärkningsvärda
korporationer, som äga vissa uteslutande rättigheter,
äro tvenne båtgillen i Götheborg. Det ena af
dessa kallas Strömbåts-gillet, och dess befattning är
att transportera det jern, som utföre Götha-elf
föres till Götheborg; det senare har namn af
Hem-förare-bålgillet, och transporterar varor till och
från fartygen. Dessa gillen inrättades 1625; men
voro då förenade. De erhöllo sedan sina serskildta
privilegier 1748 och de förmåner, hvilka
strömbåts-gillet i början hade framför hemförare-båtarne
blefvo jemnade genom en kongl, resolution 1753.
Strömbåtarne bestodo i början af 24, starkt
byggda, af omkring 400 skepp:ds drägt. Deras antal
hade redan före Trollhätte-kanalens fullbordande
förminskats, och deras uteslutande privilegium på
jerntransporlen upphörde dermed.
Hemförare-båtarne äro något mindre, och deras vanliga antal
har varit fjorton. Enligt deras privilegier måste
allt hvad som under namn af köpmansgods och
varor föres till eller från fartygen, transporteras
med dem, hvarjemte det är stadgadt, att ingen
som icke är borgare i Götheborg, eller vid
staden bar sitt embete och tjenst, samt således
hörer till stadens och borgerskapets gemenskap, får
vara delägare i någon sådan båt, utan hvar och
en annan, hvilken genom köp, arf eller hvad laga
fång som helst deri erhåller någon del, bör taga
lösen efter mätismannaord, antingen af gillets
ledamöter, såsom först dertill berättigade, eller af
andra stadens borgare. Men det sällsammaste, är
att dessa båtar tillika anses såsom fast egendom,
så att de, likasom hus och gårdar, blifva på
rådhuset offentligen uppbudne, fastebref derå
utfärdade, inteckningar kunna tagas i dem, och att de
kunna lösas i börd. En viss taxa finnes likväl för
transporten af alla varor, så att skrårättigheten i
detta fall är begränsad.

Hemg&ng. Se: Him frid.

Hemkall benämnes den förmän soldat njuter, jemte
lönen, i de landsorter, der inga soldat-torp äro
inrättade och anslagne, såsom i Helsingland och
Gestrikland, och består af 2 tunnor spannmål och
2 skålp. matpersedlar, hvilka soldatens bnstru
undfår, då mannen är i fält eller på tåg. Är
soldaten ogift, får han, då ban är i fält eller på tåg,
hvarken åtnjuta eller vid hemkomsten fordra
hemkallet såsom innestående.

Hemlig kyrkopligt. Se: Enskild skrif!.

Hemligt Utskott. Enligt regeringsformens 54 §.
kan konungen äska sammankallandet af ett sådant,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free