Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hempelman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Herreited»
Herrestad.
109
serna, och ungefär detsamma som ståndspersoner.
De bade fordom äfven en annan betydelse; ty i
Magnus Ladulås stadga af år 1280 talas om
herremän, hvarmed lärer förstås Härmän, eller
låntagare, skyldige att infinna sig på konungens
uppbåd, med ett visst antal soldater. Möjligtvis var
det äfven liktydigt med Htrdmän eller hofmän.
Haruvida alla desse såsom sådane, varit räknade
for adel, är svårt att afgöra.
Hrrreatad, ett härad i Malmöhus län, förmodas
hafva sitt namn antingen deraf, att den här
belägna stora byn Ilerrestad varit ansedd liksom dess
hufvudstad, eller af en vid namn Hervod, eller af
prinsessan Hervor, hvarföre det också kallas
Her-vorstad eller Hervarstath härad. Det innehåller en
stad, Ystad, och 10 socknar, nemligen: Baldringe,
Bjeresjö, Borrie, Bromma, Iledeskoga, Ilerrestad,
Högestad, Söfvestad, Tranås och öja, samt delar af
socknarne Köpinge, Try de och Öfraby. I allmänhet
är landet mera jemnt än ojemnt, har god
jordmån och frambringar spannmål i ymnighet, samt
bar betydliga skogar och torfmossar. Största
insjön är Krageholms-sjön, och betydligaste
strömmen den som flyter ur nämnde sjö. De ansenligaste
säterierna äro: Baldringe, Herreslad, Högestad och
Krageholm. I förening med häraderna Järrestad,
Ingelstad och Ljunits utgör detta härad en
domsaga; men med häradet Ljunits ett fögderi.
Häradet innehåller 207 mtl., med 6,650 invånare.
Dess areal utgör 36,681 tunnl., af hvilka 2,539
äro sjöar och kärr.
Herreatail, ett kontrakt af Lunds stift. Se:
Ljunits och Herrestads förenade kontrakt.
Herreatail, en socken med Källstad, belägen i
Dals bärad och kontrakt af Östergötblands län och
Linköpings stift, J mil S. från Wadstena.
Spa-hng*- eller Molna-å rinner genom socknen.
Kyrkan, af obekant ålder, är byggd af buggen
kalksten och gråsten på en liten böjd vid Tåkern. Vid
de flesta gärdar härstädes finnas utmärkt vackra
fraktträdgårdar. Öfver Mölna-ån har biskop Colo
eller Kol i Linköping, före år 1190 låtit bygga
Kolsbro, af buggen kalksten, med 4 hvalfbågar,
som i mer än 600 är trotsat liden. Socknen bör
till 1 kl. konsist. Den innefattar 17mtl. med
410 invånare. Af dess areal 4,281 äro 1,350
sjöar och kärr. Adr. Wadstena.
Herreatail, annex till Skredsvik, beläget i
Bohuslän, Lane bärad af Götheborgs och Bohuslän, £
mil från Uddevalla, vid hafvet. Denna socken är
att anse såsom moderförsamlingen, oaktadt
pastoratet nämnes efter Skredsvik, hvarest pastor bar
sitt boställe. Socknen äger mycken och bördig
odeljord på Herrestadt hed och slätten kring
Thors-terg. På dessa slätter hafva 27 gårdar sina
in-ägor. Skogarne äro utödda, och icke en gång
hälften af socknen bar tillgång på
husbebofs-brän-sle och gärdsel. Torfmossar finnas; men
begagnas föga. Den största af dessa tillbör hemmanet
Öfverby, och äger ett ovanligt rikt lager af såväl
ikär- som stamp-torf. Bland flere andra bär
belägna boställen märket: Berg eller Majoreberg, 1
mtl., förste majorsboställe vid Bohnsläns
regemente, äger en viss märkvärdighet deraf, att det var
det första bemmau i norra Bohuslän, der bruket
att träda jorden till höstsäde infördes. Denna
od-lings-förbätlring vidtogs omkring 1770 af
dåvarande indelningshafvaren, sedermera öfversten,
Werner Tranefelt, hvilken genom 1788 års
krigshändelser erhållit en lika allmän som olycklig
ryktbarhet. På Sörvik, en för ståndspersoner bebyggd
gårdsdel på en liten udde i Byfjorden, är ett
tegelbruk anlagdt. Gården Grytingen anses i
forn-sagan såsom den fabelaktige Långben Reses
hemvist. Herrestads kyrka, ombyggd år 1826, ären
rymlig stenbyggnad. Kyrkans rättighet att anses
såsom moderkyrka, var förr ofta omtvistad, till
dess den bekräftades genom konsistorii resolution
den 21 April 1813. Denna socken är af alla i
Bohuslän den på fornlemningar mest fattiga. Här
märkes endast en samling grafkullar och några
hällkisterör. Sägnerna om fordna strider på
Herrestads hed afse sannolikt de der förefallna
skärmytslingar under 1679 års krig, då Svenska och
Danska härarne lågo lägrade emot hvarandra vid
Uddevalla. Socknen innefattar 46 £ mtl. och bar
omkring 1,600 invånare, hvilka anses såsom de mest
moraliskt förderfvade af länets invånare och brottens
antal härstädes äro flere gånger större, än i
någon af de andra socknarne. Dess areal utgör 12,938
tunnl., af hvilka 420 äro sjöar och kärr. Adr.
Uddevalla.
Herrestad, Stora, en socken med Börne,
belägen i Herrestads bärad af Malmöhus län, Ljunits
och Herrestads förenade kontrakt af Lunds stift,
4- mil N.O. från Ystad, vid hafvet. Här märkes
frälse-säteriet Stora Herrestad (se nedan).
Socknen hör till 2 kl. reg. Den består af 35 £ mtl.
och har 970 invånare. Dess areal utgör 4,490
tunnl., af hvilka 670 äro sjöar och kärr. Adr.
Ystad.
Herrestad, östra, en socken med Ingelstad,
belägen i Ingelstads bärad och kontrakt af
Christianstads län och Lunds stift, 1 \ mil V.S.V. från
Cimbritsbamn. Här märkes säteriet Gärsnäs (se
detta ord). Socknen består af 15 J mtl. och har
612 invånare. Af dess areal 2,777 tunnl. äro 25
sjöar och kärr. Adr. Cimbritshamn.
Herrestad, Stora, frälse-säteri, 7 | mtl,
beläget i ofvannämnde Stora Herrestads socken, har
ett stort grundmuradt boningshus, med stor och
rymlig ladugård, likaledes grundmurad och i
förträffligt stånd, samt en vidlyftig och väl anlagd
trädgård med stora alleer och springvatten. Sedan
ägaren, kommerse-rådet Lundgren i Ystad, tagit
under eget bruk alla gården tillhörande och
underlydande hemman i byn, hafva derå med en
alldeles oerhörd kostnad flere ladugårdar blifvit
anlagde och uppbyggde; hvilka hemman drifvas af
statfolk med egna dragare, hvarigenom egendomen
blifvit försatt i det förträffligaste tillstånd och
försedd med derå uppförda kostsamma byggnader,
betydliga planteringar, m. m. I förening med ett
väl ordnadt cirkulationsbruk planteras ’bär öfver
1,000 tunnor potates årligen, som allt förvandlas
Del. II. i 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
