Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hempelman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Heyn.
Hierta.
117
Heyn, Jolian Christoffer, född år 16S1 och
död 1740, följde Svenska hären såsom läkare från
landstigningen på Seland till Narva och Diina, och
skötte de sårade och sjuka med sådan omsorg
och skicklighet, att Carl XII tilldelade honom ett
rese-stipendium på fem år, hvilket han
begagnade till sin vidare utbildning och tog i Hardervik
doktors-examen. Han följde na Svenska arméen
åter någon tid; men blef 1707 assessor i
kollegium medikum och praktiserande läkare i
Stockholm. År 1717 kallades han af konungen till Lund,
att der hälla en disputation i hans närvaro. Han
upptog Wårbv brunn, och undervisade barnmorskor.
Har utgifvit liera medicinska skrifter, såsom:
Underrättelse om Engelska sallets ratta bruk; Om
hittills gängse barnamasslingar; ni. m. Adlades år
1719, hvarvid ban antog namnet Nordenheim.
HiriiBge, annex till Knidsta i Edsbergs härad,
bebget i Lekebergs härad af Nerikes län, 2 mil
XJS.X. från Örebro, llär märkes: Sellevalla eller
Sreava/la, nu Sellvan kallad, en by, och fordom en
stor stad, hvarefter man anmärkt lemningar. Mon
förmodar, att der varit en Sveainäns förskansning,
midt emot Göthesvalla, som ligger på andra sidan
om strömmen. På Sellevalla ägor finnes en god
belsobrunn. La tina högar, en högländt äng. med
vacker ekskog, ej långt från Sellvans by. Denna
äng kallades fordom Höga hed, och är namnkunnig
af den strid, som i sjette århundradet här tilldrog
sis emellan konungabröderna Amund och Sigar.
Amund blef då slagen och förmodar man att ban
blifvit begrafven härstädes vid en ek, som kallas
Kungs-eken. Denna trakt fick sedan namn af
Anun-dabriten, emedan den trohet dessa bröder lofvat
hvarandra, här blef bruten. Det närliggande
fältet bär än i dag namn af Lanna- eller
Anunda-Bråte. Vid Hidinge bro bar förut varit en
bergs-tull. hvilken indrogs då landt-tullarne upphörde.
htunkhytian, tackjernsbytta, mil från Örebro,
tillhör bergsmän. Socknen består af 40 \ mtl.
och bar 1,425 invånare. Af dess areal, 17,427
tunnl., äro 1,100 sjöar och kärr. Adr. Örebro.
Hierarki, egentligen det heligas välde,
betecknar i vanligt språkbruk kyrkans verldsliga magt,
särdeles påfvens välde under medeltiden. Det
stadgades i Sverige genom Linköpings möte 1153 och
genom det senare mötet, som bolls i Skenninge
1248. Vid det förra tillfället beslöts den första
beskattning af Svenska folket till påfliga stolen,
och vid det senare stadgades, att presterne ej
skalle få gifta sig, jemte biskoparnes val af
domkapitlen, utan inflytande af konungen eller folkel.
De öfriga prestsysslorna tillsattes likaså, blott
genom prelaternes egen åtgärd. Den
ursprungliga häfden hade varit fritt val af menigheten.
Genom celibatet gjordes presterne nästan oberoende
af förbindelsen med verldsligt stånd, och bildade
ett sjelfständigt samhälle, undergifvet endast
påfven. Lägger man härtill det andeliga frälset
eller kyrkans och presternes frihet från verldslig
skatt; vidare den andeliga domsrätten, enligt
hvilken prester och kyrkans underhafvande kunde
döm-mas blott af andelig domstol; besinnar man slut-
ligen kyrkans rikedom genom fromma gåfvor oeh
det högre presterskapets inflytande på den
borgerliga styrelsen, genom biskoparnes säte i rådet och
på herredagarne, så bar man hierarkiens byggnad
färdig i Sverige. Den stod orubbad intill
medeltidens slut; men krossades af Gustaf Wasa.
Skattefriheten hade uppkommit vid 1200-talets början,
domsrätten nästan vid samma tid, ehuru den i
början icke var så vidsträckt som den sedan blef.
Erkebiskopen var alltid sjelfskrifven i rådet, de
öfriga biskoparne sutto der merendels och hade
befästade slott, hvarest de, likasom adeln, kunde
underhålla krigareskaror till sin egen, icke
nödvändigt till konungens tjenst. Allt detta förlorades
genom Westerås recess år 1527. Konungen log
deras slott i besittning, förbehöll sig alt få
bestämma deras och presterskapets inkomster, indrog
till kronan större delen af tionden, upphäfde den
andeliga domsrätten, besatte, utan påfvens bifall,
biskops- och presl-embeten, och dels återtog sjelf,
dels lät enskildta personer återtaga sina förfäders
gåfvor till kyrkor och kloster. I samma mån
dessa grundsatser verkställdes förföll hierarkien,
kyrkan blef den verldsliga niagten undergifven; men,
genom bibehållande af vissa privilegier, en
inrättning i staten, utan att likväl utgöra ett
sjelfständigt samfund. Biskoparne äro från den tiden
konungens ombud inom kyrkan och dess talemän
inför thronen, samt domkapitlen förvaltande verk
mera än domstolar. I rent andeliga mål är dock
domarebefattningen bibehållen. En protestantisk
hierarki bar aldrig uppstått på ruinerna af den
ka-tholska, ehuru den verldsliga magten en tid
fruktade, att biskoparne hyste sådana planer. Detta
inträffade under drottning Christinas minderårighet. Men
om också afsigten varit sådan var magten för ringa
att sätta den i verket, och den Svenska kyrkan
har väl blifvit privilegierad och mägtigt
beskyddad; men dock alltid varit bela rikets regering
undergifven. Dess författning, länge obestämd,
reglerades i sådan anda genom konung Carl XI:s
kyrkolag 1686.
Hierta. Ätten härstammar från Ragwald
Mattsson Hierta till Sageri i Danmark, höfvidsman för
en fana ryttare. De af bans ättlingar, som först
adlades, eller rättare introducerades på
riddarhuset, voro Torsten och Bengt, söner af
ståthållaren på Warbergs slott, Lars Ragvvaldsson
Hierta, hvilken stupade under Erik XIV:s krig mot
Danskarne. De begge bröderne tillfångatogos af
Svenskarne, i hvilkas tjenst de genast inträdde
och introducerades 1627.
Hierta, Johan Uustaf, son till
öfverstelöjtnanten Carl Johan IL, föddes i Götheborg d. 25
Okt. 1791, försändes år 1806 till krigs-akademien
på Carlberg, hvarifrån ban utexaminerades 1808
och blef underlöjtnant vid Götha artilleri. Såsom
sådan tjenstgjorde han vid hären i Norrige, och
blef adjutant hos Götha artilleri fördelnings-cbefen.
Vid revolutionens utbrott -år 1809 bade ban en
beskickning till öfverste-löjtnant Adlersparre,
hvarom ban lemnat en intressant berättelse. Det
förhållande, hvari ban härigenom kom till
revolotions-Del. II. 16
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
