Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hempelman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hüdegalt.
Hilfeling.
119
va kongl, myntkabinettets under många år hopade
dyrbarheter. Detta förordnande fortfor till dess
bio, efter kansli-rådet Liljegrens död, utnämndes
d. 30 Juni 1837 till riks-antiqvarie, gardes des
médailles och sekreterare i kongl, vitterhets-,
historie- och antiqvitetsakademien, och således
under egen vård mottog statens mynt- och
antiqvi-tets-samlingar. Af dessa hafva några bland de
vigtigaste afdelningarne blifvit vetenskapligt
granskade och till en del fullständigt ordnade. De
öf-verflyttas nu (1847) i en bättre lokal, hvilken
inre-des i ändamål att på bestämda tider kunna hållas
for allmänheten tillgänglig. För att lära känna
dylika samlingar i andra länder, bar ban under
olika år besökt de vigtigaste museerna i
Tyskland, Danmark och Norrige. Sedan 1836 bar han
äfven haft värden om bankens myntkabinett,
hvilket erhållit ny inredning och anordning. Valdes
1833 till amanuens och 1841 till sekreterare i
kongl, samfundet för utgifvande af handskrifter
rörande Skandinaviens historia. Anställdes 1833
såsom e. o. amanuens i kongl, riks-arkivet, der ban
tjenstgjorde till 1845 års slut. Följande året i
December förordnades han af Kongl. Maj:t, att
bestrida den lediga riks-arkivarie-tjensten och
mottog samtidigt det vid 1845 års riksdag inköpta
och åt riks-arkivet upplåtna f. d. Kiddcrstolpeska
huset, hvilket, efter nödiga yttre förändringar,
inreddes till en del, hvarpå den praktiska
afdelningen af riks-arkivet, jemte expeditionen,
öfverflyttades dit i början af Juni månad 1846. Förordnandet
nppbörde derefter, genom professor Nordströms
utnämnande till ordinarie riks-arkivarie. R. N. O.
1844. Ledamot af åtskilliga akademier och lärda
samfund. Af bans utgifna skrifter må nämnas:
Svenskt Diplomatarium, 3:dje bandets 1 del
(fortsättningen är under tryckning), samt Anglosachsiska
mynf i Svenska Kongl. Myntkabinettet, funna i
Sverige t jord, hvarigenom bland fremmande lärde
uppmärksamhet blifvit väckt på de för medeltidens
historia vistiga Svenska jordfynden och de rika
skatterna i Svenska kongl, myntkabinettet, som inom
den nämnda och vissa andra afdelningar af
medeltidens mynt är rikare än någon annan samling i
Europa.
Hlldegalt (mytbol.), en utmärkt konstig och
dyrbar bry nja eller pansarskjorta, som utgjorde en
af de tre klenoder, hvilka konung Rolf Krake
utbad sig af konung Adils, såsom belöning för det
han lät sina tolf berserkar bistå Adils i krig mot
Norrige.
Hildesborg, 2 |J mtl. utsockne frälse i Herlöfs
socken af Malmöhus län, är väl bebygdt, bar
både mycken och fruktbar åker, väl odlad, och fiske
i Saltsjön, utmärkt vacker belägenhet, med utsigt
öfver Öresund. Tillhör afl. grosshandlaren Wångs
arfvingar.
Hildesheim*! b a güstabudet. Efter slutet af
1640 års fälttåg i Tyskland, höllo de
protestantiske härförarne, d. 29 Okt., ett sammanträde i
Hildesheim, för att öfverlägga om vinterläger, plao
till följande ftrets fälttåg, o. s. v. Mötet slöts,
enligt tidens sed, med ett väldigt drickande. Ett
par af gästerne sjuknade och dogo kort derefter,
Banér och hertig Georg ett halft år senare,
hvilket allt gaf anledning till det rykte, att
katholi-kerne här sökt förgifva sine motståndare, samt att
en Fransk munk tillblandat giftet. Likväl
yttrade Banér aldrig någon misstanke i detta syfte.
Hildesvln (mythol.), en förträfflig hjelm, hvilken
konung Adils i Sverige tog såsom krigsbyte af
konung Ale i Norrige, sedan han öfvervunnil och
dödat honom. Adils tog, vid samma tillfälle, Ales
ridhäst.
Hildur (mytbol.), en dotter af konung Högne. Hon
var vidt i rop för sin skönhet och tapperhet. En
gång, då hennes far befanns i härnad, blef hon
bortröfvad af en ung sjökonung, vid namn Hedin.
Då Högne vid sin återkomst till hemmet fick veta
hvad som skett, ilade han att upphinna och fasttaga
Hedin. Han seglade då längs Norriges kust,
uppåt Skottland. Vid Orkney-öame träffade han sin
dotters röfvare, som låg der med sina skepp och
sitt folk. Hildur gick då mot sin fader och
talade till honom, eller enligt eddans ord: "Hildur gick
genast till sin fader och erbjöd honom fred, i
Hedins namn; men tillade dock att Hedin hade rustat
sig till strid och skulle icke gifva Högne efter i
tapperhet, om han icke ville antaga fredsvilkoren
Derefter begaf bon sig genast till Hedin och sade,
att Högne alldeles icke ville ingå fred, hvarföre
hon uppmanade honom (Hedin) att rusta sig till
strids. Båda stego då i land och ordnade sitt
manskap." Hedin var mera fredligt sinnad, ty ban
erbjöd sin svärfader en ansenlig summa i
förlikning, för att ej behöfva bära vapen mot honom.
Högne svarade att detta anbud kom för sent,
emedan ban redan bade dragit sitt svärd, Dainsleif,
hvilket bade den egenskapen, att, då det en gång
kommit ur slidan, skulle det ovilkorligen döda
någon menniska, hvarjemte de sår det gjorde
voro oläkliga. Hedin svarade, att han väl
prisade svärdet, men icke striden; likväl tyckte ban
att det svärd som var sin ägare troget,
kunde kallas det bästa. En blodig kamp begynte
då mellan båda härarne, och varade hela dagen.
Om aftonen gingo begge härförarne ombord på
sina skepp; men Hildur smög sig, dem ovetande,
i land och väckte, genom hemliga konster, de
fallne och sårade hjeltarne till lif och helsa, så
àtt när konungarne om morgonen vaknade, stodo
begge bärarne åter krigiskt sinnade och
slagtfärdi-ge midtemot hvarandra. Så gick det nu, dag ifrån
dag, och sagan påstår att delta skall fortfara
intill Ragnarök.
Hilfeling, Anna Maria, fru, född i Stockholm
år 1713, död 1783, egnade sig ganska nng åt
målarekonsten, särdeles åt miniatyrmålningen, och
uppnådde deri en sällsynt grad af skicklighet. Man
har af henne bland annat konung Fredriks och dess
gemåls porträtter, en munk, betraktande en
dödskalle, m. fl. Gift med
Hilfeling, Johan Gottfried, född 1695 i
Staden Dessau uti Sachsen, der fadern var arkitekt och
bette Ebeling, kom vid 10 års ålder till Sverige,
blef kirurg och kammartjenare bos grefve Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
