Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hempelman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
122 Himmel.
sin älskade Nanna. Icke mycket gaf Forsetes
boning efter i prakt; den hette Glilner och sades
hafva gnid till väggar och silfver till tak. Frigga
ägde äfven ett ståtligt palats, Fensal, och
Heimdal ett icke mindre herrligt, vid namn Himtnbjörg,
beläget vid Bifrost. Skönast och herrligast var
likväl det evigt beståndande Gimle, i himmelen Widblain.
Himmel, som bäres vid högtidliga processioner
öfver furstliga personer, kallas äfven baldakin.
Bruket att begagna en sådan bärstammar ifrån
Orienten, och var väl från början ej annat, än
en sol- och regn-skärm, hvilken hölls öfver
fursten, då han vandrade ut till fots. Den utgör nu
en symbol af majestät och bögbet, och bäres i
katholska länder vid andeliga processioner, äfven
öfver Christus och Mariæbilderna.
Himmel. Enligt nordiska mythologien skulle det
finnas tre himlar, af hvilka den lägsta var medelst
bron Bifrost förenad med jorden. Här fanns
Wal-ball, Åsarnes boning, och följaktligen en herrlig
och ljuflig trakt. Denna himmel hörde dock inom
gränsorna af tid och rum, och skulle således
förgås vid Ragnarök (verldens slut), tillika med bela
den synliga verlden. Icke en gång Odens
oförlikneliga palats, Valaskjalf, skulle blifva skonadt,
icke heller Lidskjalf, derifrån han skådade öfver
all verlden. Men det fanns öfver denna en annan
himmel, kallad Andlång. Eddan beskrifver likväl
icke denna, bon säger blott att den var belägen
ofvanpå den, der gudarne bodde. Dertill kom,
enligt hennes påstående, en tredje, Widblain,
Ijus-alfernes boning. Här var det herrliga slottet Gimle,
bygdt af guld, perlor och ädelstenar, skönare än
alla gudapalatsen, mera strålande än solen.
Denna tredje himmel skulle de rättfärdige bebo efter
Ragnarök, och den skulle fortfara i alla
evigheters evigheter. Der tänkte man sig Allfaders, den
osedde, högste, evige Gudens boning. Enligt
Voll-mer räkna vissa fornhäfdatecknare nio himlar:
Widblain, Wtndblain, Widfemi, Andlång, Hjodr, Hlyrni,
Gimir, Wetmimir och Skaturnir.
fllimmelsberget i Rolfstorps socken af Halland.
På detta berg är en planerad bana, 90 alnar lång
och 40 bred, der man lärer förehaft flere slags
kroppsöfningar, och så långt traditionen går
tillbaka omtalas, att man isynnerhet pröfvat sin
styrka med att från berget nedkasta stora stenar.
Hlmmelshref spela en rol i vidskepelsens
historia, emedan enfaldigt folk på olika tider tro sig
hafva träffat sådana, innehållande varningar om ett
förbättradt lefnadssätt, om himmelens vrede öfver
begångna synder, o. s. v. Bland annat hade en
bonde, vid namn Thure Månsson, enligt egen
berättelse, år 1677, träffat ett blott papper med
förgylda bokstäfver hängande i luften. Det
lemnades till kommendanten i Bobos, och en kopia
deraf förvaras i Linköping.
Himmelsrärd* dng, Kristi, har blifvit
bibehållen af vår Svenska evangeliska församling,
både i äldre och nyare tider, och kallas i vår första
kyrkolag Helga Thorsdag (se detta ord). Dagen firas
på åtskilliga orter med serskild utmärkelse. Vid de
flesta Svenska läroverk iakttages ännu af ungdo-
Himmelstalund.
men den gamla seden, att tidigt på morgonen
lata från stadens kyrkotorn höra andliga sånger. —
Förlustelser af verldslig art upptaga der och hvar
eftermiddagen. Något om en lustbarhet denna dag,
sedan urminnes tider bruklig på Omberget i
Östergötbland, må nämnas: På eftermiddagen
ifrågavarande dag sammanströmmar en stor folkskara från
alla håll, för att, vid de så kallade Mullskräerna ,
dels nära Höje och flera ställen, hemta bvitlera
till taks öfverstrykände. Den bleke (lera), sora
denna dag hemtas anses kraftigt skydda mot
spöken och annat ondt. De som for ändamålet
samla sig vid norra ändan af berget, eller
kalkstens-brottet, fara derifrån sjöledes till Mullskräerna,
åtföljda af ortens spelmän, hvilka med den
ljufligaste musik försköna färden till föresatt ställe.
Efter framkomsten klättra de vigaste uppför
schif-ferlagret, hvardera försedd med en säck, som vid
uppkomsten ifylles, hvarefter den nedrullas och
emottages af de nedanstående. Sedan nu delta
bestyr, under hvarjehanda löjliga uppträden, är
för-rättadt, återvänder hela sällskapet till det ställe,
hvarifrån utfarten skedde och der en festlig dans
slutar deras dag. Detta gamla bruk visar till en
del att ifrågavarande dag af allmogen hålles for
eo så kallad märkelsedag. Mångfaldiga andra
omständigheter styrka detsamma.
Himmelsgräs, kropp, drakar, råmjölk, imjölk,
illermjölk, getrams, elgrams, ålmjölk, kalfrumpa
(Epilobium angustifolia), en mångårig växt och en
af våra mest bögväxta örter, som förekommer
allmänt på steniga inoar och isynnerhet uti
skogstrakter öfver hela riket, utom fjälltrakterna. Den
förtäres begärligt af nötboskap, getter och får,
och skall öka mjölken hos dessa; den ymniga
fröullen kan begagnas som bomull; men insamlingen
lönar sig likväl icke. Den sönderskurna örten nyttjas
som sallat och rötterna som nödhrödsämne.
Himmelsliällaii, i Öglunda socken af
Skaraborgs län, å hemmanet Ulunda ägor, nära intill
Himmelsberget, är en helsokälla, som äger
balsa-miskt välsmakande vatten. Dess ådror gå
förmodligen genom en närbelägen bädd af gyttja,
hvilken skall vara alldeles lika med den som finnes vid
Loka, hvarföre den användes till badning, dels bär
och dels hemtas till andra ställen. Vattnet
nyttjas äfven såsom helsovatten och skall verka
isynnerhet mot gikt. Källans medicinska nytta skall
först blifvit bekant 1775.
Himmelstalund, säteri med helsobmnn, i Östra
Eneby socken af Östergöthland, | mil utom
Norrköpings stad. Gården har fordom varit bondby
och kallats Hemmelstada. Här var en juft- och
läderfabrik, privilegierad 1669 och 1704, som
tillika med gården uppbrändes 1719 af Ryssarne.
Säteriet bar tillhört en Balk, Wittfogel, Schmidt,
Toutin, Broocman och Stjernman, samt ägdes 1842
af öfveringeniören Alreik. Helsokällan upptäcktes
1808 af provincial-läkaren M. G. von Block och
har alltsedan varit uti bruk, mest af Norrköpings
invånare, hvilka ock på detta behagliga ställe
finna sina bästa sommarnöjen. Källans vatten bar
liknats vid Medevi källors, ehuru dess mineralhalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
