Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hempelman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
128
Hittebarn.
Hj el inare kanal.
Hittebarn, förekomma år 1840 till något större
antal än vanligt, nemligen 3 i Stockholm och 6
i Lund, eller tillsammans 9. Under bela de fem
föregående åren voro blott 6 sådana antecknade.
Hittegods. Se: Fynd.
Hjadniugar (mythol.). Så kallades de kämpar,
hvilka stupade i ett slag på en af Orkney-öarne;
men blefvo genom den intagande sköldmön Hildurs
hemliga trollkonster väckta till lif igen. Likväl
uppstodo de endast för att åter börja strida och
skulle sålunda hälla ut till Ragnarök.
Hjalmar den hugrulle. Den sköna sagan om
dennes kärlek till Ingeborg och strid med
Angantyr, hör till de mest bekanta i norden. Arngrims
tolf söner, hvilka bodde på en ö i sjön Bolm i
Småland, voro fruktade såsom vilde berserker. En
af dem, Hjorvard, hade den förmätenheten att fria
till Ingeborg, Upsala-konungen Yngves eller Anes
dotter, hvilken ansågs för den skönaste qvinna pä
sin tid; men Hjalmar, en af konungens förnämste
kämpar, framställde då sina anspråk på
prinsessan. Konungen hänsköt saken till sin dotter, som
’’valde Hjalmar. Nu stämde Hjorvard och hans
broder Angantyr den lycklige till envigeskamp på
Samsö. Hjalmar tog med sig sin vän och
stridsbroder Orvar Odd. Då de kommo till Samsö och
der gingo i land, anlände Arngrims söner och
nedgjorde, under deras frånvaro, hela besättningen
på deras skepp. Striden gick sedan för sig
mellan Hjalmar och Angantyr, samt mellan Odd och
de öfrige elfva bröderne. Desse sistnämnde
nedlades alla af Odd. Hjalmar hade deremot en
svårare kamp att bestå; ty Angantyr var icke blott
ett hufvud högre än sina bröder och
fruktansvärdare än de, utan bar äfven ett dvergasmidt svärd,
Tirfing, som troddes alltid gifva seger åt sin ägare.
Icke desto iniudre dödades ban af Hjalmar; men
denne erhöll under striden sexton sår och kände
att det var hans sista bragd. Då bad ban siu
stallbroder draga af hans finger förlofniugsringen och
bära den till Ingeborg. Detta löfte uppfyllde Odd,
sedan ban först, enligt öfverenskommelse, lagt de
slagne kämparne med sina vapen i hög på Samsö.
Då Ingeborg fick höra sin älsklings öde, och såg
hans lik, som Odd medfört, dog äfven hon, enligt
en berättelseaf sorg, enligt andra för Hjalmars
svärd, på hvilket bon kastade sig. De båda
älskande nedlades i sainma graf.
Hjälte (mythol.). En af de tolf berserkar,
hvilka konung Rolf Krake sände sin stjußader Adils
till hjelp, då denne var inbegripen i krig mot en
Norsk konung.
Hjälte, en af konung Harald Ilildetans skalder,
hvilka följde bonom till Bråvalla slag.
Hjelm, denna del af våra förfäders rustningar
kallades af dem jernhatl eller kettilhatt, emedan
den var smidd af jern eller koppar, till hufvudets
bevarande. Hjelmen vägde vanligtvis 10 marker.
Hjelm, Hills, korporal vid Carl XII:s drabanter,
sedan öfverste för ett dragonregemente, följde
konungen från landstigningen på Seland till Pultava,
der ban blef fången. Fick efter hemkomsten från
Ryssland general-majors värdighet; men blott öf-
verst-löjtnants indelning vid Westmanlands
regemente, adlades 1706; men som han afled ogift, är
1726, utgick ätten med bonom.
Hjelm, Peter, en utmärkt läkare, född i Wexjö
år 1670, promoverades i Greifswald 1697, blef
samma år provincialläkare i Södermanland, der
ban upptog Norrby brunn nära Nyköping, blef
1705 medicine professor i Åbo, der ban sökte få
inrätta en botanisk trädgård, men hvilket icke då
lät göra sig i anseende till kriget; förordnades till
fältläkare vid hären i Finland, då han bade det
missödet att falla i Rysk fångenskap, fördes till
Moskwa och dog derstädes 1715. Berömmes som
en ganska lärd man.
Hjelm, Jonas, född 1710 i Dädesjö i Småland,
student i Lund 1731 och docent i matheinatiken
1735, förestod matb. professionen i Lund 1741 —
44. Frän 1739 bade Kongl. Maj:t på sländernes
förord för bans mekaniska uppfinningar, anslagit
åt honom 60 tunnor korn, derjemte dubbelt
stipendium af 80 daler silfvermynt. Lektor i Wexjö
1744, samt erhöll följande år titel af
hofsekrete-rare. Död 1766. Ödmann anför, huru han
praktiskt lärde uugdomen mäta höjder, afstånd, m. m.,
när årstiden sådant tillät. Han åtföljdes vid sina
utfärder af en korps, "liknande Gustaf Adolfs
pikenerare." Han lärde gnomik m. m. och hade
intagande gåfvor.
Hjelm, Peter Jakob, myntguardien och
föreståndare vid bergs-kollegii kemiska laboratorium,
ledamot af vetenskaps-akademien, född d. 2 Okt.
1746, död i Stockholm d. 7 Okt. 1813, en
driftig embetsmän och utmärkt vetenskapsidkare, bar
utgifvit flerfaldiga skrifter, t. ex. Anvisning titi
bästa sättet att tillverka saltpeter; berättelse om
El[dals porfyrverk; många uppsatser och rön i
vetenskaps-akademiens handlingar.
Hjelm, Carl Jakob, född i Falun 1772, död
i Stockholm 1827, elev af Desprez och en
ganska skicklig dekorationsmålare vid kongl,
theatern, der han var anstäld.
Hjelm, Peter fàustar, kommendör-kapiten vid
Kongl. Maj:ts flotta, f. d. ordonnans-officer bos H.
K. H. kronprinsen Oscar, tygmästare i Stockholm,
R. af S. 0., R. af Wladimirs-ordens fjerde klass,
född år 1794, gjorde år 1820 en ovanligt snabb
resa till Ostindien pä skeppet Preciösa, då han till
och med seglade in assuransen och dermed ådrog
sig Engelska amiralitetets beundran. Har
utgifvit: Svar på en af närvarande tids vigtigaste
frågor rörande Sjökrigsväsendet; Gensvar på Kapilen
Ehrenstams erinringar vid Herr Kommendör-kapiten
in. m. Hjelms svar pà en a/ närvarande tids
vigtigaste frågor rirande Sjökrigsvdsendet.
Hjelmare kanal och slussverk, { mil från
Arboga vid Arboga-graf, var redan under
byggnad i Gustaf II Adolfs tid och fortsattes under
drottning Christinas regering, då 12 slussar
blefvo färdiga. Men som grafvens djup var
otillräckligt för genomfarten med skutor och fartyg,
börjades 1691 med slussarnes ombyggnad, hvilkas antal
förminskades till 8 och blefvo färdiga 1701.
Slussverket upplåts sedan tid efter annan under arreo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
