Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hempelman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
130
1(J elgsnabben.
HJerpås.
Hjelmsnabben. Se: Elfsnabben.
Hjelmsäter, 1 mtl. säteri, beläget i Medelplana
socken af Westergötbland, har i äldre tider
tillhört slägten Roos. Ägdes sedermera af slägterne
Soop och Oxenstjerna och äges nu af grefve H.
Hamilton.
Hjelp ilig sjelf, så hjelper dig vår Herre,
ett gammalt ordspråk, hvarmed betecknas, att man
icke bör stå fåfäng och sticka händerna i
barmen, om man vill förvärfva sig något.
Hjelpe Gull eller Cud hjelp! Seden att
begagna detta uttryck då någon nyser, tror man
hafva sin upprinnelse från är 590, då en så
förfärlig pest rasade i Rom, att personer ofta dogo
utan föregående sjukdom och belt oförmodadt,
sedan ett nysande påkommit. Sjöborg anmärker
bär-vid i andra delen af Samlingar för Nordens
Forn-dlskare, såsom förundransvärdt, att detta bruk
efter mera än 1200 års förlopp, ej hunnit blifva
urmodigt, "ehuru det nu merendels anses såsom en
meningslös artighet, hvarföre det ej sällan
förvandlas till ett ödmjuka ijenare! Visst är, att
denna urgamla och goda önskan, hvars anledning af
nysandets farliga påföljd få känna, vore nu mera
nödig och passande, då man ser en med bärdt
bunden balsduk, en lungsigtig i valsen, eller en
betlefrad, som börjar träta. Våra bönder i en
del landsorter använda den ganska väl, då de sc
någon arbeta på marken, eller då de komma in
till en sjuk."
Hjelpen är god, så när soui I grötfatet,
ett skämtsamt ordspråk, hvilket betecknar, att man
ej behöfver hjelp vid ätandet.
Hjelsta, annex till Fitja, beläget i Lagunda
härad af Upsala län, 2} mil S.V. från Upsala, vid
Mälaren. Runstenar märkas vid Bälsta äng och
by, Belsunda by samt i kyrkomuren. Socknen
innefattar 281 mtl. och har 551 invånare. Af dess
areal 4,929 tunnl. äro 60 sjöar och kärr. Adr.
Ekolsund.
HJernarp eller Jernarp, en socken, med
To-starp, belägen i Bjäre härad och kontrakt af
Christianstads län or.h Lunds stift, 1 mil N.N.O. från
Engelholm, -J mil från hafvet. Socknen bör till
2 kl. regala pastorat. Den består af 28 £ mtl.
och har 1,595 invånare. Dess areal omfattar
11,571 tunnl., af hvilka endast 12 äro sjöar och
kärr. Adr. Engelholm.
HJerpe, allmän hjerpe (Tetrao Bonasia), en
böns-fogel af 14 tums längd, med svart, kort, tjock
och kullrig näbb, hvars öfverkäk är något längre,
något rundad stjert, långa fjädrar på hjessan, hvilka
hos hannen kunna uppresa sig till tofs, en vacker
högröd fläck öfver ögat, men ingen kam; tarserne
till hälften täckta med grå mjukhäriga fjädrar,
den nakna delen gråbrun belagd med delade
half-ringar, tårna gråbruna, klorna blekbruna.
Hufvudet ofvan, samt bals ooh framrygg, bruna eller
gråbruna, med svarta tvärstreck; skuldrorna
rostbruna med svarta fläckar och i utkanten ett
långs-gående hvitt streck; vingtäckarne gråbruna med
hvita fläckar; ryggen och öfvergumpen askgrå,
med svarta längdstreck och punkter; hakaa och
strnpen mest svarta med hvit infattning, bakom
näsborrarne en hvit fläck, balsen framtill rostbrun
med hvita och svarta streck; vingpennorna
mörkbruna; stjertpennorna svarta och askgrått
spräckliga. Honan 1 till 1 tum kortare, med gol
strupe och gul fläck bakom näsborrarne, eljest lik
hannen. Ungarne lika honan. Omvexlar med
blekare färger. Finnes aldrig i de sydliga
landska-perna och endast undantagsvis nedom 59
bredds-graden, deremot talrikt i de nordligare
landska-perna; men ej så högt upp sotn orren och
tjädern, samt nästan alltid på marken. Han lefver
i engifte, parar sig i början af April, och
locktonen är ett långt utdraget pip och elt derpå
följande qvitter "tihib-tititi-ti", bannens starkare än
honans och med flere toner i slutqvittret. llouan
rufvar ensam äggen, som äro blekgula,
brunilam-miga och läggas 10—12 på marken, uti en håla
i mossan utan båle. Födoämnena utgöras
isynnerhet af björkknopp. Flykten sker med starkt
buller och i korta afstånd. Köttet är utmärkt
läckert och han jagas och fångas derföre ifrigt, dels
genom skjutning med hagel eller lod, hvilket går
ganska lätt, emedan de ej äro rödda för skott,
så alt man kan skjnta flera efter hvarandra i
samma träd, blott man börjar med den nedersta, dels
fångas han i fallstockar.
HJerpe bolag, eller som det sedan kallats,
Gu-stafsbergs bolag, har anlagt alla i Åre socken
al Jemtland beüntlige grufvor, nemligen Handöls
och Fröå koppargrufvor; men år 1747 började
elt annat kopparverks-bolag i orten under namn
al Härddals eller Carlsbergs, bearbetade Förbergs,
Nyvallens, Helgesjö och Edsåsens skärpningar, alla
i Undersåker och Åre socknar, hvilka dock sedan
blifvit inställde.
HJerpe-shans, i Undersåkers socken af
Jemtland, nu föga mer än till namnet öfrig, bar en
tid varit i godt försvarsstånd. På 1600-talet skall
först en liten skans hafva blifvit anlagd norr om
Kalls- eller Hjerpe-elfven, der då funnits en bro;
men denna skans förstördes. Derefter uppbyggdes, på
samma sida om elfvcn, år 1659, en annan skans af
guvernören general-major Stjernsköld, och åter en
dylik 1677. Dessa två skansar voro 1,000 alnar
längre upp belägne. Den ena var en stenskans vid
strömmen, och den öfre af mullvall nära derinvid
på en kulle. Detta senare ställe, blef 1700
försedt med starkare vallar, skansar och en
kommn-nikations-linje, bade 2 till 400 mans besättning,
samt ansågs för den bästa skans i landet; men
blef efter ständernes beslut 1734 ödelagd. Vid
slutet af 1700-talet voro allenast blockhuset Kronan
i den öfre, samt stenmuren i den nedre skansen i
behåll.
HJerpås, en socken med Ufvered och Häggesled,
belägen i Kållands härad af Skaraborgs län,
Skara stifts domprosten, 2 { mil S.V. från Lidköping.
Fordom funnos i församlingen 5 kyrkor. Af dessa
sammanbyggdes Wedums för längre tider sedan
och Höra 1803 med Hjerpås. Wedums kyrka,
hvarefter lemningar ännu finnas, säges hafva
blifvit ödelagd af den orsak, att en torpare skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
