Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hempelman ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
134
Hjorth.
Hjortzberg.
trodde, att fäderneslandet kände behöfva honom.
Detta syntes likväl föga bekymra sig om bans
insigter, och blott igenom general-majoren grefve
Axel Gabriel Oxenstjernas förord kände ban, år
1732, blifva astronomie-docens i Upsala. Här
föranledde ban mångfaldiga och noggranna
observationer öfver en solförmörkelse, som inträffade 1733,
hvilken blott i Sverige skulle bli total och hvars
like icke på 83 år skulle återkomma i Europa.
Han utgaf för detta ändamål en kort underrättelse
om sättet att dervid gå till väga, och både
vetenskapen och Sveriges geografi bade mycken nytta
af de iakttagelser, hvilka gjordes till följd deraf.
Har författat Almanackor för åren 1744—1748,
Sjökalender och Astronomisk kalender 1749.
Ledamot af vetenskaps-akademien, till hvilken ban
skänkte alla sina egna och sin svågers böcker i
mathe-matiken och fysiken, 1,500 till antalet* och 6,000
daler k:mt, som ban sjelf erhållit af sin gynnare
grefve Oxenstjerna.
Hjorth, Johan, en skicklig läkare,
fälthospitals-medikus vid hären i Tyskland under Pomerska
kriget, samt ifrån 1760 till 1804, då han afled på sitt
75:le år, provincialläkare på Gottland. Har
utgifvit åtskilliga embetsberättelser, de der finnas
intagna i tidskriften: Läkaren och Naturforskaren.
Hjorthagen anlades år 1827 pä Stockholms
Djurgård, emedan djurens frigående icke var förenligt
med planen till de vidsträckta planteringar, som
bär skulle företagas. Härtill bestämdes 130
tunnland, den s. k. Jägarebacken invid Hopsten,
hvilken håller omkring 6,000 alnar i omkrets. Hjortarne,
till ett antal af 200, indrefvos der; men hafva
1841 blifvit minskade till endast 75, hvilket
ansågs tillräckligt för hofvets behof. Till deras
utfodring åtgå årligen nio à tio parmar bö.
Hjorthetl, en socken, belägen i Södra Tjusts
härad och kontrakt af Kalmar län och Linköpings
stift, 31 mil S.V. från Westervik, lj inil från
hafvet. Kyrkan blef till sin byggnad fullkomnad
är 1778 och kallades Sofia Magdalena, enligt en
kongl, resolution af samma år. Socknen, som
innehåller 65,143 tunnl., af hvilka 6,430 äro sjöar
och kärr, är mycket bergig med höga och svåra
backar. Enligt uppgift finnas här icke mindre än
79 sjöar och gölar inom socknens gräns, och
dessutom 24 gemensamma med andra närgränsande
socknar. Betydligast bland sjöarne äro Långsjön,
Hjorten, Skrikgalten och Gisseltosjön. I socknen
märkas följande egendomar: Hjorlhed eller Hjortö, 2
mtl. säteri frälse, bar tillhört slägterne Kagg,
Ro-senbolst, Gyllental!, Klöfverschöld, Rosvall och
Schildt. Blanka eller Blankaholm skänktes 1612
åt Göran Gyllenstjerna. Ägdes sedermera af
slägterne Zelow, v. Gardemein, Cederbaum,
Lilljen-stolpe och Montgomery. Mjöshult har tillhört en
Ulfsparre, Mörner, Lilljenstolpe och Montgomery.
Totebo, 1 mtl. Man har gissat, att konung Sigurds
kämpe, Harald af Tote, bott här; denna gärd var
således det äldsta herresäte i Tjust, fastän dess
ägare äro okände under 900 års förlopp. Det
skänktes 1612 åt Göran Gyllenstjerna, har
sedermera tillhört slägten Zelow, kronan, derefter
slägterne Mörner, Montgomery och Breitholz.
Falsterbo bruk (se detta ord). Borhults masugn.
Socknen hör till 1 kl. konsist. Den består af 4?£
mtl. och har 3,477 invånare. Adr. Westervik.
HJorthurvud, ßudmar Månaion, till Ulfåsa
och Loo, lagman i Westergöthland och riksråd,
frän 1299 till 1312, var den heliga Brigittas
svärfader. Hans son, Ulf Gudmarsson, lagman i
Nerike, riksråd och riddare 1324, afled år 1344.
(Se: Brigitta, den heliga.)
HJortqvarn, masugn i Svennevads socken af
Nerikes län, anlades är 1838 af Gryts, lladdebo och
Häfla bruksägare, hvilka ingått kontrakt med
Em-me bergsmäns byttelag i Lerbäcks socken, att pä
75 år emottaga alla bergsmännens kol emot ett
minimipris af 3 R:dr 16 sk. B:ko per stig, samt
under tiden ansvara för deras blåsningsskyldigbet,
genom hvilket af kongl, bergs-kollegium
fastställda kontrakt, bergsmännen kommit i tillfälle att
draga afkastning af sin skog, utan att äfveutyra
förlust af tackjernsbläsning vid deras egnahjttor.
Hjortron, multer, mullbär, myrbär, julbär,
snat-tron (Rubus Cbamæmorus), en mångårig växt,
hvilken förekommer på kärragtiga ställen öfverallt i
riket, med undantag af Gottland och Ölbnd samt
de större på kalkformationer hvilande slätterna.
Bären användas dels råa, dels till syltning.
Hjortsberg, Jouas Larsson, prost och
kyrkoherde i Tjula och Sundby i Södermanland, född
1703, död 1766, har utgifvit åtskilliga poetiska
skrifter, särdeles ett skaldestycke: Yttersta Domen,
men är bäst bekant genom sitt Kalekismi-förhor,
ett slags både tbeologisk och politisk katekes,
der förklaringen öfver hustaflan är lämpad efter
de år 1756 bestående samhälls- och
rättsförhàl-landerna.
Hjortsberg, Eiars, Sveriges störste, isynnerhet
komiske, skådespelare, föddes i Stockholm d. 22
Nov. 1772. Kadern var slotts-stenhuggare. Han
blef, som ung gosse, satt till elev vid kongl,
theatern, och deltog vid stora operans öppnande år
1782 i den stumma rolen af Coras broder. Frän
sitt första framträdande på skådeplatsen väckte
ban mycken uppmärksamhet, både bos allmänheten
och konungen, hvilken antog honom i sin
en-skildta tjenst, bland de s. k. garcnns biens, ett
slags ofräise pager. I denna egenskap följde ban
Gustaf under kriget i Finland, sedan till Aacben
och Spaa, samt var till och med närvarande vid
hans dödssäng. Hos konungen förrättade han isyn
nerhet lektors-sysslan. Derunder försummade han
dock icke theaterns tjenst; men egnade sig först
efter konungens död uteslutande deråt. Blef är
1799 ordningsman vid dramatiska theatern, 1810
styresman vid begge tbeatrarne och 1816
ordningsman för dramatiska scenen. Från denna tjenst
erhöll han afsked 1828; men fortfor allt jemnt ätt
tjenstgöra som skådespelare till år 1834, då ban,
vid theaterns nya organisation, afgick från scenen;
men qvarstod som andra departementschef. Detta
uppdrag lemnade han dock äfven ett par år
senare; men uppträdde likväl någon gång, efter
serskild öfverenskommelse, och sist vid sin sonhustrus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
