- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
144

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hempelman ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

144

Hofrätta-exainen,

Hofnnder.

likväl ett nödvändigt ondt, enär ingen
vetenskaplig bildning gerna vinnes, atan att elementerna
blifvit inhemtade såsom läxor, och dessutom beror
denna läxornas inkräktning pà de vetenskapliga
studierna i ej ringa mån på det satt, hvarpå
examens-studierna anordnas och pröfningen sker.
Svårligen lärer staten kunna umbära embets-examina,
och icke heller torde de lämpligen kunna
anställas på annat ställe än vid universiteterna.
Emellertid bar stundom, särdeles i
uppfostrings-kommis-sionens betänkande 1751, den grundsats blifvit
uttalad, "att sannskyldiga ändamålet med ett
universitet är rikets tjenstverk", hvarigenom universitetet
kunde komma i fara att förvandlas till en blott
förberedande skola för tjenstgöringen. A andra sidan,
då fråga var àr 1773 om förändring af examina,
begärde juridiska fakulteten i Upsala att de
skulle öfverQyttas till kollegierna. De qvarstå
emellertid, och hofrätts-examen utgör, jemte den
juridiska doktorsgraden, det officiella bildningsprofvet
för juridiska tjenstemän. Hofrätts-examen föregås
af ett Latinskt stilprof inför konsistorium
acade-micum, som vid detta prof har varit nödsakadt att
betydligt nedstämma sina fordringar. De flesta
studerande, som bereda sig för hofrätts-examen,
sakna om ej underbyggnad från skolan, dock
fallenhet och båg för de klassiska språken. Vidare
fordras en serskildt s. k. preliminär-examen,
bestående i ett förhör uti Svensk historia och
praktisk filosofi. Detta förbür har förut utgjort en
del af sjelfva hofrätts-examen; men blef, för
några år sedan, åtminstone i Upsala, afskiljdt
derifrån. Sjelfva bofrätts-examen är numera rent
juridisk och omfattar den Svenska civil- och
kriminal-rätten, samt rättegängs-ordningen, vidare
nä-rings-lagstiftningen, kameralistiken,
national-eko-nomien, politien, statsrätten, folkrätten, kyrko-,
krigs- och sjö-lagstiftningen. Den utgör således
en kurs i bela Sveriges rättsförfattning; men
vidrör deremot obetydligt fremmande länders
förhållanden, saml erfordrar mera ett studium af lagen
sådan den är, än af lagens theoretiska grunder.
Examen allägges inför öppna dörrar, efter förut
genomgångna tentamina i de serskildta
vetenskapsgrenarne, inför juridiska fakultetens serskildta
professorer. Tiden, som plägar åtgå till beredeisen
för hofrätts-examen, är myckel olika efter olika
flit och fallenhet. Det finnes exempel att
studerande aflagt densamma efter två à tre terminers
studium; inen detta bör till undantagen. Ofta
förflyta sex à sju terminer, innan hofrätts-examen
hinner afläggas. Tentamina böra inom sex månader
genomgås för att vara gällande, hvaraf följer att
då läogre tid förflutit efter första tentamen måste
den ånyo afläggas, så framt icke serskildta
orsaker föranleda undantag. Genom denna föreskrift
om viss lid för tentamina blir hofrätts-examen i
visst afseende svårare än juris kandidat-examen,
ehuru denna senare förutsätter vidsträcktare
studier. Den brukar uemligen få afläggas, utan att
tentamina följt på hvarandra inom någon viss
fö-reskrifven tid; men plägar icke upplaga större tid
än hofrätts-examen för de förberedande studierna,

emedan de som bereda sig till densamma vanligen
hafva större fallenhet och intresse för
vetenskapliga studier.

Hofrätts-predikan hålles alltid vid sessionernas
början efter tilländalupne ferier, och bör bivistas
af presidenten och samtlige rättens ledamöter "och
jemte afhörandet af en til värcket lämpad
predikan, åkalla Gud om nåd och bistånd."
Hofsbygdeu kallas trakten emellan Omberg och
Wadstena.

Horslund, belägen norr utanför staden Wexjö,
bestod fordom af bögstammiga löfträd, och hade
midt uti en kulle, liknande en ätteplats. Lundén
är nu ödelagd; men namnet bibehålles.
Hor* län , så kallades fordom Hofs socken i
Östergötbland.

Hofsta, annex till Axberg, beläget i Örebro
härad af Nerikes län, ^ mil N. från Örebro.
Socknen innefattar 29 | mtl. och har 725 invånare.
Af dess areal 6,063 tunnl. äro 330 sjöar och kärr.
Adr. Örebro.

Hoista eller Hofdlsta äng i Skerike socken af
Westmanland, blef föreslagen af Erik Puke år 1436
till en mötesplats med Carl Knutsson. Marsken red
dit en morgon belt bittida, utan att någon af
Pukes folk infann sig der. Han väntade äfven
förgäfves dagen derefter.
Hofsta eller Hofvesta, en by, äfven i Skerike
socken. En Peder i Hofsta var i början af
1600-talet bekant för sin tillgifvenhet för Judaisinen.
■löfstad, sätesgård om 5 mtl., belägen i
Björ-viks socken af Södermanlands län. flufvudgården
är belägen vid Yngaren. Här äro park, trädgård
och växthus. Ett bibliothek i vitterhet och
historia är äfven samladt. Folktraditionen omtalar
ett fältslag, hvilket, under Dackefejden, stått
emellan Hofstads park och Lenberga. Sätesgården bar
tillhört slägterne Berndes, Posse, Ulfsparre,
Meyerheim, Ribbing och v. Schildt.
Hofstatens gratialkassa inrättades 1768 för
enkor och barn af fattiga bofbetjenter. För
sådant ändamål är Elisa üuthermuth’s testamente af
år 1703 bestämdt, äfvenså slottsbusgeråds-mästaren
Spetzs testamentariska gåfva af år 1765 saint Eva
Humble s af år 1787. Af denna ujuta vanligen 50
enkor understöd. Den ägde 1842 ett kapital af
26,660 R:dr. Inkomsteme hade uppgått till 1,933
R:dr och utgifterna till 1,578 R:dr.
Uofterup, annex till Barsebeck, beläget i
Ilar-jagers bärad af Malmöbus län, 1 jj mil S.O. från
Landskrona, vid hafvet. Här märkes: LvnMkra,
2-J-jl mtl. frälse-säteri, brukas under ßarsebecks
gård i modersocknen. Hedniska och Skånska
konungen Ilottar har i sjunde årbuudradet bott i
byn Hofterup, och blifvit begrafven uti en bär
befintlig hög. Han skall äfven här hafva slagit
Mennerne, hvilka skola blifvit begrafna i de s. k.
Mannahogarne härstädes. Socknen innefattar 10£
mtl. och har 505 invånare. Dess areal utgör 2,592
tunnl., af hvilka 2 äro sjöar och kärr. Adr.
Landskrona.

Hofnnder var bos Götherne den person, som vid
konungaval utsågs att granska do anmälta kandi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free