Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hantera*.
Husaby.
173
dikas; men npphörde na med läkarekonstens
utöfning och dog 1785 pä sin gärd Näs i
Östergöthland, 80 är gammal. Han testamenterade åt
Stenby församling 4,000 R:dr till en skolinrättning,
500 till skolhusets byggnad , 2,000 till en
fattigfond och 300 R:dr till läkemedel för sjuka,
■snteru), Jakob, son till kronofogden i
Roslagen Peder Thomasson Ilonter, är bekant genom
sitt infall alt afsäga sig Lutherska läran, för
alt öfvergå till den katbolska, hvilket han lärer
gjort i London år 1623. For sedan till Paris,
blef här bekant med Hugo Grotius och
Österrikiska sändebudet derstädes v. Wertbemann,
hvilken ban följde till Wien, blef lärare för grefve
von Fürstenbergs son och kejserlig sekreterare vid
rikskonventet i Regensburg. Som likväl detta
hände samtidigt med Gustaf Adolfs uppträdande i
Tyskland, väckte man kejsarens misstroende mot den
Svenske proselyten och ban förlorade sin tjenst.
Haos öden äro sedermera okända. H. är eljest
bekant för sin skrift: hpistotæ miscettaneæ, en
samling af bref till åtskilliga personer, särdeles
Svenskar, uppfyllda af mycken qvickhet och
bitande infall.
HnrTva, annex till Gudmundtorp, beläget i Frosta
härad af Malmöbus län, 1 | mil O.N.O. från Lund.
Socknen består af 12^ mtl. och har 387 invånare
på en areal af 2,199 tunnl., af hvilka endast 2
äro sjöar och kärr. Adr. Hörby.
Has pä boställen eller krono- och frälse-hemman
skola byggas, dels af boställs-innehafvaren eller
hemmanets àbo, dels af menigbeten. Det
sistnämnda äger till en del rum vid ecklesiastika
boställen, likväl ej utan undantag, ty dels tillbör
byggnadsskyldigheten för vissa uthus i allmänhet
presten, dels är ock denna förbindelse olika delad i
serskildta landsorter, samt till och med olika inom
socknarne i samma landsort. Den utgör föremål
for serskildt öfverenskommelse, när s. k.
konventioner om presträttigheter uppgöras. Civilstatens
boställen bebyggas såsom kronohemman utaf
innehafvaren, hvilken betraktas likasom àbo. På
mi-litiæ-boställen byggas boningsbusen af
boställs-kassan, samt de öfriga byggnaderna af
innehafvaren. På krono- och frälse-bemman är
byggnadsskyldighet stadgad för åboen, och husens storlek
bestämd af lagen; men med frihet för de hemman,
som ligga på skoglösa orler, åtminstone vissa
sådana , att fä lösa sin byggnadsskyldighet med
penningar.
Husaby, en socken, med Skelfvum och Öfva,
belägen i Kinnefjerdings härad af Skaraborgs län,
Kinna kontrakt af Skara stift, "lil Ö. från
Lidköping, 1 J- mil N. från Skara, på Kinnekulle. Här
märkes: Husaby eller Husaby Kind, så kalladt till
åtskillnad ifrån andra kungsgårdar med samma
namn, emedan det var beläget i Kinnefjerding
emellan Skara och Kinnekulle, har varit konungesäte
från hedniska tiden. Det är märkvärdigt
derigenom, alt Olof Skölkonung ofta vistades på detta
sitt stamgods, och skall bär blifvit döpt och
antagit kristna läran. Husaby blef således
plantskolan för all kristendom i Sverige. Han hade ef
konung Etbelred i England begärt kristna lärare.
S:t Sigfrid ankom derföre till Sverige, landsteg ej
långt från Kalmar, tog vägen till Wexjö och
besökte konungen vid Kinnekulle, hvarest ban
undervisade honom i den kristna läran. Konungen blef,
tillika med sitt hoffolk, döpt af S:t Sigfrid i en
källa, ej långt från slottet. Här märkas tvenne
sådana källor. Den ena är belägen omkring 200
steg öster ifrån nuvarande kyrkan, och kallas &t
Sigfrids katta. Hon upprinner från foten af en liten
klippa, i hvilken en rönn uppvuxit, och är sedan
år 1763 försedd med ett brunnskar af sten. Vid
landsvägen, som går nära förbi, finnes en sten
upprest 1721 med verser, hvilka tillkännagifva,
att Olof Skötkonung i denna källa antagit dop
och kristendom. Han gaf genast bela byn till
Husaby kyrka. I katbolska tiden tillskref man
denna källa undergörande kraft, hvarföre den ock
besöktes af de vidskeplige. Efter reformationen
blef den på biskop Laurentii Petri tillstyrkan
igenfylld; men i följande tider åter uppgräfven och
besökt af många, blott för dess namnkunnighet
skull. Den andra källan är belägen nästan lika
långt ifrån kyrkan i vester, och kallas S:t Britas
kapell. Det var likväl utan tvifvel vid den
förstnämnda, som konungen döptes. Der lät ock
S:t Sigfrid uppbygga en liten kyrka af träd, i
hvilken han, tillika med de lärare ban förordnat,
undervisade och döpte dem, som antogo kristna
läran. Jon Sigurd, konung Olof Tryggvasons
hofjunkare, hvilken, efter hans död, fann mera
säkerhet i Sverige än i Norrige, kom äfven till Olof
Skötkonung. Man föreger tillika, att ban
omvände och döpte här i Husaby källa. Biskop
Thur-got, som grundlade Skara domkyrka, bodde i
Husaby. Biskopsgården härstädes, med
underliggande hemman, tillhörde likväl biskoparne i Skara,
efter deras flyttning till Brun»bo. Biskop Brynolf III
Gerlaksson lät år 1477 ånyo uppbygga eller
kanhända betydligt reparera det gamla biskopsbuset i
Husaby. En ansenlig mur af buggen sten, hvilken
utgjort södra gafveln af detta bus, står ännu qvar,
ehurn den i mer än 300 varit utan tak, sedan
godset, enligt Westerås recess, år 1527 blef kronan
tillerkändt. Husaby kyrka har fordom varit ett
af Olof Skötkonung bebodt slott; men af honom
förvandladt till kristen kyrka. Den var domkyrka,
till dess Skara domkyrka blef fardigbygd, år 1151.
Den bar således varit den äldsta domkyrka i riket,
och är belägen på nedersta afsättningen af
Kinnekulle. Den är byggd af huggen sandsten, och
synes hafva undergått någon förändring sedan dess
första anläggning; bar ännu ifrån de äldsta tider
sina små och smala fönster, och är, i jemförelse
med de äldsta landskyrkor, ansenlig och utmärkt
från alla andra genom sina tre runda tnrn, som
stå i bredd på vestra gafveln. De två yttersta äro
qvarlefvor af det kungliga slottet, efter hvilket
man äfven i tornmnren ser igenmurade fönster och
runda gluggar, samt flere boningsrum. Inuti anträffas
spiraltrappor till hvarje våning. I kyrkan finnas
tre altaren, ett större och två mindre. Det större
står ett stycke från kyrkomuren, si att man vid
Del. II. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
