- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
174

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holm ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

174

Husaby kloster.

Husberget.

offrande och andra ceremonier knnnat gå rnndt
omkring altaret. I detta mellanrum förvaras det
s. k. helgonakaret, som är af ovanlig storlek, samt
en sä kallad brödsten af röd marmor. En
altartafla frän katholska tiden förvaras äfven i kyrkan,
samt dessutom en biskopsstol och åtskilliga andra
fornsaker. I sakristian förvaras ännu några böcker
från typografiska århundradet. På kyrkogården
finnas tvenne grafvårdar, under hvilka Olof Skötkonung
och hans gemål Estrid skola vara begrafna.
Dessutom märkes här i socknen: Husaby kloster (se
nedan); Blomberg, består af 18£ mtl., bar tillhört
slägterne Roos, Hård, Palmström, Karlström,
Scheffer och Hamilton. Martorp, 2 mtl. säteri, ligger
tätt nedanför Kinnekulle, tillika med Halla
ladugård, 1 mtl., hör under Blomberg. Ej långt ifrån
Martorp, pä Hofsgärdet, är en kulle af större och
mindre stenar, hvarvid stå några hällar i fyrkant,
hvilkas öfre del synas något öfver jorden,
bildande 4 väggar af omkring 6 alnar i diameter. Mare,
en son till Hälle och Kisa, och af hvilken
Martorp fått sitt namn, skall vara begrafven
härstädes. Essgàrdet, 1 mtl. säteri, har tillhört slägten
Ross. Höljd i en af de cborkåpor, som ännu
förvaras i Husaby kyrka, brukade en af munkarne i
klostret derstädes, om nätterna besöka en bondhustru
på Essgärdet, under det mannen var borta.
Denne, som dock slutligen fattade misstankar, satte
ut varggarn omkring gården, gick derpå in, körde
ut munken, hvilken, snärjd i garnet, måste lemna
kåpan i sticket. Ftyhof, Bisgården och Halta,
hvardera om 1 mtl. säteri. — Socknen bör till 2 kl.
reg. Den innefattar 20 mtl. och har 708
invånare. Dess areal utgör 3,703 tunnl., af hvilka 10
äro sjöar och kärr. Adr. Lidköping.

Husnby kloster, 1 mil från Skara, skall vara
anlagdt omkring år 1020 eller 1055, emedan
kristna religionen hade varit öfvad der i landet
under Olof Skötkonung och dennes söner Amund
och Emuod öfver 50 år; men nämnes likväl ej af
äldre författare. Klostret skall hafva blifvit
inrättadt åt Benediktinor-inunkarne, de första i
Sverige, då Olof Skötkonung lät lägga grundvalen
till Skara domkyrka och emellertid anlagt domen
eller biskopsbuset i Husaby, hvars kyrka, såsom
ofvan blifvit nämndt, var domkyrka, tills Skara
domkyrka 140 år derefter blef fullbordad och invigd
af biskop Ödgrimr. Samma konung inrättade här,
under biskop Thurgoth, af klostret ett lärobus för
Westergötblands ungdom, att lära läsa i bok,
läsa och sjunga messor, och således danas till
prester. Man anser likväl troligare, att det blifvit
anlagdt i konung Edmunds tid år 1055. Äfven
förmodas, att klostret blifvit lemnadt öde, när
biskopssätet flyttades till Skara och större kloster
blefvo stiftade derstädes. Husaby blef, med allt
hvad som hört under biskopssätet och klostret,
lagdt under biskopsbordet i Skara. Katholska
biskoparne hade derföre en ansenlig gård i Husaby.
Man bar likväl ej funnit några lemningar efter
densamma.

Husnrer uppsattes i Sverige på 1740-talet, samt
utgjordes dä utaf en korps af 100 man, utom

öfver- och nnder-officerare. Då riket återvann
fred, efter föregånget krig, blef korpsen indragen;
men återuppsattes till ett antal af 1,000 man,
enligt en med majoren, friherre Georg Gust.
Wrangel år 1758 ingången kapitulation. Uti Sverige och
alla derunder liggande landskap, äfven i Danzig
och Lybeck, anskaffades erforderligt manskap, och
skulle regementet, sedan det var uppsatt, vid
yppande ledigheter, förses med rekryter från
Tyskland, samt uti fredliga tider hafva sina qvarter nti
de kronan Sverige tillhörige Tyska provinser. Det
sålunda upprättade husar-regementet ökades
sedermera och skiftades uti tvenne lika delar,
hvardera af 800 man i krigs- och 600 man i
fredstid. Det ena af dessa regementer, eller det blå,
hade blå mundering, det andra, eller det gula, bade
mössor af björnskinn med gul klädeskordong och
en dödskalle af försilfradt bleck framtill på
mössan, pelsar af gult "chamois", fodrade med hvita
fårskinn, samt med bräm och uppslag af svarta
fårskinn, svart dollman med gula uppslag, hvita
snören, m. m. Efter återställd fred gjordes en
ytterligare ändring med busar-regementerna, i det
de till hälften indrogos, så att hvardera endast
såsom stam inrättades till 300 man, hvaraf 192
beridne och 108 oberidne, fördelade i 6
sqvadro-ner. Husarernes hufvudstation var Greifswald och
Hardt. Alla posteringar vid Pehn, Recknitz och
Trebeln ifrån Wolgast till Damgarten utgjordes af
dem, hvarförutan de äfven tjenstgjorde i
Stralsund. Nu mera finnas i Sverige fyra
busar-regementen, neiiil.: Lif-regementels husar-korps,
Smålands husar-regemente, Skånska husar-regementet och
Kronprinsens husar-regemente med tillsammans 2,600
man. (Se vidare under dessa ord.)

Huabetioriqvarn och Husbebofss&g far
anläggas fritt af jordägaren eller åboen, under
vilkor likväl, alt den icke gör skada åt grannarne
genom den erforderliga vatten-uppdämningen,
hvarföre också anläggningen bör anmälas bos
konungens befallningshafvande. Denna rättighet
tillhörde först ridderskapet och adeln, samt ägare till
säterier och frälsehemman såsom ett privileginm;
men är i senare tider utsträckt till skatte- och
kronohemman. Den åtföljes icke af förbindelse
till skattläggning, likasom, då tullmjölqvarn
skatt-lägges, ägarens egen husbehofsmäld icke
inberäk-nas. Husbehofsqvarn får således ej hindras af
förut befiutliga tullqvarnar, så vida de allmänna
reglorna för vattenverks anläggning iakttagas; men
deremot får ägaren af tullqvarn söka förmedling i
sin ränta, i och för den minskning ban anser sig
lida i förtjenst genom husbebofsqvarns anläggning.
Emellan husbehofsqvarn och busbehofssåg är den
skillnad, att böter måste erläggas af ägare, som
tagit mäld af andra på oskattlagd qvarn; men
deremot busbebofssågarne få emottaga sågning för
betalning, då skattlagd såg icke finnes i grannskapet.

Husberget, ett i folksagan beryktadt berg, nära
Enköping, berättas varit fordom bebodt af ett
qvinligt troll, kalladt Husbergsfrun, som höll vakt
derinne om en stor skatt. En springa i berget
anses vara ingången till jättesalen. En enka, på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free