Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Manby.
Husesyn.
177
Kyrkan är en ibland de vackraste landskyrkor i
riket; nybyggdes emellan ären 1806 och 1809.
Altartaflan är den största Hörberg målat. I
socknen märkes: Skenas, kungsgård; Bråvalla hed (se
dessa ord). Mauritzberg, 4 mtl. frälse-säteri, med
vacker trädgård, ett större tegelbruk och såg.
Uppbrändes 1719 af Ryssarne, men sattes åter i
stånd af riksrådet, grefve Cl. Ekeblad; har utom
denna slägt äfven tillhört slägterne Grip, Sparre,
Hägerstjerna, De Besche och Klingspor. Eggeby,
2 mtl. frälse. På en backe emellan VVarby och
iYalla, icke långt ifrån Wara-ån, synas ättehögar
och stensättningar, hvilka anses vara
minnesmärken efter slaget på Bråvalla bed. Runstenar
märkas vid Lönö bro, på Warby ägor och vid
Hög-tomta. Jemsjö borg bar varit en skans, hvarefter
ännu varsnas lemningar inom Jemsjö och
Ofvan-larps ägor; den är omgifven af en grof
gråstens-mur, isynnerhet åt södra sidan, der ingången
varit och ännu är synbar. Stensö eller Stensborg,
var belägen på Stensö ägor, en halfö i
Bråviken. Lemningar synas ännn. Den var murad
af gråsten och lärer haft rund-gluggar och
fon-sterbål på södra och norra sidoroa. Äfven synas
qvarlefvor af 3 små torn med 7 alnars tjocka
murar, jemte spår af ntanverk. Allt är nu
öfver-växt med skog. En fylkeskonnng har förmodligen
haft sitt säte härstädes. Socknen hör till 1 kl.
reg. Den består af 100 mtl. och bar 1,691
invånare. Af dess areal, 11,502 tunnl., äro 55 sjöar
och kärr. Adr. Norrköping.
Husby, säteri uti Mogata socken af Östergöthland,
består uti sambruk af 17^ hemman frälse och
krono, med utmärkt vacker belägenhet utmed
segelleden till Söderköping och Götha kanal.
Härunder lyder äfven Na/vestad. General-löjtnanten
oth guvernören frih. Jakob Burensköld, hvilken
tillträdde detta betydliga gods efter sin fader
presidenten Burensköld, förordnade det 1726 och
1732, jemte underlydande säterier, brnk och
hemman, till fidei-kommiss inom sin slägt. Det
innefattar i sin helhet 44 hemman, till största
delen frälse, och deribland tvenne säterier:
Fyl-lingerum och Sverkelsholm i Ringarums socken,
samt Borkhults och Gobo jernbruk i Yxnerums
socken, jemte flere qvarnar, sågverk och andra
lägenheter. Trädgården är stor och vacker med
flere växthus. Egendomen har ett bibliothek af 4,000
band. På ägorna finnas tegelbrnk och kalkugn,
samt fattigbos for godsets fattiga. Tillhör grefve
C. Ph. von Schwerin.
Husby kungsgård och Husby kloster i Dalarne.
Se: Husby socken i Stora Kopparbergs län.
Husby, gods i Norsunda socken af Upland. Ilär
skall i hedendomen varit konung Niords säte. Han
uppgifves ligga begrafven härstädes i en hög, på
hvilken ting fordom blifvit bållne.
Husby eller Husaby på Munsön, £ mtl., har
fordom varit kungsgård, och under katholska
tiden biskopsgård, gifven af konung Sverker är 1200
åt Upsala erkebiskopsstol; men reducerad till
kronan år 1526. Har sedermera tillhört enskildta
personer.
Husbyfjöl» gästgifvaregård, i Brunneby socken
af Östergöthland, vid stora landsvägen emellan
Linköping och Örebro. I trakten deraf bar den
fordna sätesgården Huseby varit belägen; man
förmodar att gästgifvaregården häraf fått sitt namn,
och af den närbelägna bron. Vid Husby har i
fordna tider varit ett kapell, i hvilket vägfarande
offrat, då de antingen anträdde resan genom
skogarne i Nerike, eller lyckligen genomrest dem; ty
då voro dessa skogar farliga, dels för deras stora
och många backar samt steniga vägar, dels för
stråtröfvare. Nära Husbyfjöl bar man ifrån
Jotba-berget en den mest pittoreska utsigt, af trenne
bortom hvarandra liggande vatten, nemligen
Motala elf, Götha kanal och Boren.
Huseby, jernbruk i Skatelöfs socken af
Kronobergs län, nu af frälse natur, är beläget 2 mil
frän Wexjö, består af 10 till 7 förrn, hemman
frälse och krono-skatte, utom de flere hemman och
egendomar, hvilka, under senare ären, blifvit i
trakten deromkring tillköpta, en masugn af sten,
hvarest finnes jernmanufaktur-tillverkning, hvartill der
varande sjömalms-jern är utmärkt tjenligt, så väl
i anseende till sin styrka, som äfven den goda
egenskapen, att kokkärl deraf icke svärta; en
stångjerns-bammare med 2 härdar, en
manufaktur-smedja med knip-, manufaktur- och spikhamrar;
mjölqvarn, sigtqvarn, såg, garfveri, tegelslageri
med brännugn, samt ett pappersbruk. Bruket bar
50 skepp:d priv. årligt smide af eget tackjern och
smidet afyttras inom orten. Hammarskatten är 10
lisp:d. Malmerna, hvilka förädlas vid masugnen,
tagas ur sjöarne Sahlen, Åsnen, Wederlöfs- och .1
lavsjön, m. fl., som blifvit inmutade för bruket.
Huseby bar blifvit anlagdt af Holländare på
1500-talet; 1642 af riks-amiralen Gyllenhjelm doneradt
till Arnold de Rees, såsom beläget på den förres
frälse friberrskaps ägor; blef 1669 en furstlig
förläning och lemnades till hertig Adolf Johan,
konung Carl X:s bror, kom en tid derefter i 17-årigt
ödesmål, blef ånyo 1689 upptaget och iståndsatt
af bröderne Paul och Pehr Rudebeck, tillhörde
sedan assessor C. Bergman, öfvers|e König, grefve
A. Hamilton och äges nu af grefvarne M. och H.
Hamilton. Bruksstämpeln är ett sammanbundet HB.
Huseby sätesgård, i Svingarns socken, vid
Mälaren, £ mil från Enköping, har fordom varit en
kungsgård af 7 hemman; inen blef år 1632
gifven till ståthållaren Lars Skytte, och år 1684
reducerad, samt förmedlad till 3 mtl. Den har
vacker åbyggnad. På säteriets ägor förekommer en
stor ättehög, kallad Haralds-högen.
Husebyar kallades af konung Anund de gårdar,
dem han med sitt eget folk uppodlat i alla
landsorter, hvaraf kommer sig, att så många gårdar i
alla orter ännu bära namnet Husby. Af dem tog
konungen inkomsten till Upsala ödes och rikets
behof; men bonden njöt oqvaldt frukten af sin möda.
Huseby strOin, kallas sjön Sahlens utlopp,
ofvanför Huseby bruk i Kronobergs län.
Husesyn kallas den besigtning, som anställes på
byggnader, hvilkas underhåll åligger nägon viss
person, såsom skyldighet emot staten eller annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
