Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
182
Hustrun.
Hvarøsk-fångst.
vard, så framt icke domstolen pröfvar honom
vara dertill mindre fallen. (Se äfven: Giftermål.)
Hustrun äter när kon vill ock kvad kon
vill; men bonden livad ban får och när
han far. Med detta gamla talesätt förstås, att
ehuru mannen skaffar maten till huset, beror det
likväl på hustrun när och hvad mat han får.
Huswedel, Johan Albert, kongl, arkiater och
ledamot af kollegium medikum, var född i Rostock
år 1618 och dog i Stockholm 1674. Blef år 1659
Carl Gustafs hof- och lif-medikus med det då för
tiden ganska ansenliga traktamentet af 1,000 R:dr;
men blef samma år stadsfysikus i Hamburg,
hvilken plats ban ansåg mera lönande. År 1672
kallades han likväl af Carl XI och dess moder till
Stockholm och emottog kallelsen. Ilar utgifvit en
afhandling på Tyska, Huru hvar och en bör
förhålla sig vid inlrä/fande sjukdomar, samt ett
Con-silium qvalernionis unice medicum.
Huså, kopparverk, i Kalls socken af Jemtland, |
mil från Åreskutan. Hytta med 2 ugnar,
vändrost och kolhus anlades här redan år 1745; men
användes dä ej länge. En hammare uppbyggdes
äfven der 1749, som 1752 flyttades 4 mil längre
ned till Semla-elfven. Detla kopparverk tillverkar
nu i medeltal omkring 400 skepp:d koppar.
Såsom en ovanlighet bör nämnas, att för brukets
räkning begagnas med fördel en ångbåt om 8
hästars kraft, på den straxt invid och 1,500 fot
öfver hafsytan belägna vidsträckta Kallsjön, till
bogsering af jakter, hvilka föra så väl kol, som
andra effekter till bruket. Brukets personal utgör
omkring 800 personer.
Hvad du är svart, sade kitteln till grytan,
ett gammalt ordspråk hvarmed betecknas, att inan
förebrår andra för de fel man sjelf äger.
Hvad hjelper att kistorna äro rulla, när
den onde kar nyckeln. Ett ordspråk,
betecknande att ägodelar icke gagna till något om
de användas illa.
Hvad nytt? Hvad nyttf en tidning, som
utgafs i Götheborg af doktor Rosén år 1772; men
bladet bibehöll icke många år sin förste redaktör,
efter hvars död det likväl fortsattes af några hans
vänner ända till 1785. Det innehöll blandade
artiklar, i nästan alla slags ämnen; men äfven
utrikes nyheter, samt till och med annonser.
Hvad svärd vinner, det snart fUrrinner,
med detta ordspråk betecknas, att det som fås
med våld, förgås äfven på samma sätt.
Hvalaklint, en ättestupa på Hvalasjö-ö i
Rolfstorps sockeu af Halland, utgöres af ett öfver
sjelfva djupet hängande brädstörtande hälleberg.
Ofvanpå denna ättestupa ligger en häll. På denna
satt den af ålder och af en lång lefnad trötte
gamle, hvilade sig och sade farväl åt sine
omkring honom samlade barn, innan han störtade sig
i sjön och företog resan till Walball. Senare
tiders bergras gör den egentliga uppgången till
ättestupan mindre märklig.
Hvalar, bvalartade djur (Cetacea), utgör de
däg-gande djurens sista ordning och bilda en
öfvergång till fiskarne, hvilka de till den yttre formen
likna. De äga dock alla däggdjurens organer och
föda lefvande ungar, dem modern däggar med sina
spenar, hvarjemte deras stjertfenor alltid äro
horisontela, då deremot de verkliga fiskarnes äro
vertikalt ställda; de andas medelst lungor, hafva varm
blod samt utvändigt öppna öron. Efter olikbeten
af sina födoämnen och tändernas deraf beroende
skapnad, indelas de uti två underordningar,
nemligen gräsätande och egentliga cetaceer. Af den
förra ordningen förekomma inga vid vära stränder,
af den senare deremot finnas några arter till och
med, ehuru sällsynt, i Östersjön. (Se: Delfin.)
De egentliga hvalarne eller s. k. hvalfiskarne
förekomma icke vid våra kuster; men deremot
hafva lemningar af deras skeletter blifvit funna på
några ställen i riket, hvaraf kan slutas, att de i
forntiden innan ännu den Skandinaviska halfön
fullkomligt höjt sig öfver vattenytan, uppehållit sig
uti det haf som då betäckte dess nuvarande
slättbygder, på hvilka de omnämnde öfverlefvorna
deraf blifvit funna, nemligen ett ovanligt stort
skelett i början af förra århundradet uti
Westergötland samt en större verteber, för nära 23 år sedan,
vid Hyby nära Malmö, på omkring 8 fots djup
uti en grusbacke.
Hvallisk-fåutfst, kompaniet till idkande af,
inrättades i Götheborg 1774, och skulle fångsten
idkas vid Grönland och Straat Davis.
Privilegierna, daterade d. 1 Juni, ställdes pä handelsmännen
i Götheborg Gabriel Fredrik Beyer och Martin
Törngren, med rättighet lör dem att hafva flere
ined-intressenter, hvartill kronan äfven till en icke
obetydlig del förhjelpte dem, emedan de fordringar
som innestodo för sill-exportations- och
trankok-nings-premier icke mer, när de utföllo, skulle,
såsom förut, tillfalla sina ägare, utan dessa
nödgades, att for så stor summa som beloppet af
fordringar utgjorde, deltaga i detta Grönländska
kompani. Privilegierna voro ställda på 20 år.
Fonden skulle samlas genom subskription, hvilken skulle
räcka i två månader, ingen fick teckna sig for
mindre suinma än 600 daler si|f. mynt, hvaraf 20
procent betaltes genast vid anteckningen.
Utländ-ningar, af hvad nation som helst, ägde att
deltaga i kompaniet, så framt de ville nedsätta sig
här i riket. Af kronan fick kompaniet låna 3
tunnor guld, emot 3 procents årlig ränta. Det ägde
äfven frihet att utifrån köpa och införa skepp med
tillbehör, fritt för tull och umgälder, med
tillgo-donjutande af helfrihet. Alla de produkter som
kompaniet, genom bvalfiske eller skäl-fångst,
erhöll, kunde tullfritt in- och utföras, likväl skulle
i begge fallen ^ procents rekognition erläggas.
Alla i kompaniets tjenst varande personer voro
icke blott frie från värfning, utan äfven, tillika
med hustrur och barn, frikallade från alla
personliga utskylder, så vida de ej hade fast egendom
eller idkade annan borgerlig näring. Att dömma
efter utgången synes det nästan som inrättningen
af detla kompani varit alltför mycket förhastad,
emedan de styrande icke tillräckligen lära hafva
kändt alla de svårigheter, som voro att
öfvervinna. Sättet hvarpå hvalfisk-fångsten idkades var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
