Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Holm ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
184
Hvarf.
Hven.
Hvarfs kyrka moderkyrka. Gislegården eller
Gisla-red, en gård, hvaraf Hvarfsby uppkommit,
förmodas vara det Gestilren, der ofvannämnde slag stått.
Vid Hvarfsby ar det så kallade Segerkärret, och i
ett gärde märkes Björnshög, der man år 1740
påträffat eo stenkista med ett lik, som hade sporrar
på fötterna. Traditionen förmäler att det varit
en småkonung, som stupat i ett slag vid
Kongsbron. Pastoratet bör till 2 kl. konsist, och
innefattar 50£ mtl. Socknen har 27S invånare på en
areal af 2,245 tunnl. Adr. Sköfde.
Hvarf, en socken, med Styra, belägen i Aska
härad och kontrakt af Östergöthlands län och
Linköpings stift, 1-J mil Ö. från Wadstena. Kyrkan,
af huggen kalksten, är urgammal. I socknen
märkes: Sorby, 3 mtl. frälse-säteri, har tillhört
slägterne Linderoth, Ulfsparre och Wennerstedt. I
Slenkilshvarfs by förmodas hafva varit herresäte för
en Stenkil. På Långskogen äro tvenne
stensättningar, kallade Kongsbacken och Drottningbacken.
Socknen hör till 3 kl. konsist. Den innefattar 26 {
mtl. och har 650 invånare. Af dess areal, 4,559
tunnl., äro 25 sjöar och kärr. Adr. Skenninge.
Hvar skrapar eld under sin gryta, ett
talesätt, liktydigt med: hvar och en är sig sjelf
närmast.
Hvart kar står på sin egen brädd, ett
gammalt ordspråk, betecknande att hvar och en får
svara för sina gerningar.
Hvar är god för sig i kungens gård. Med
detta gamla Svenska talesätt förstås, att man icke
bör förakta någon, utan låta hvar och en blifva i
sitt värde.
Hvar är sin gåfva lik, sade käringen och gaf
hofmännen en spik. Ett gammalt Svenskt
ordspråk, betecknande att ingen ger bättre än ban bar.
Hvass, Ericus Petri, biskop i Skara från 1558
till sin död 1560, var förut pastor och prost vid
domkyrkan; men lärer hafva varit gammal och
sjuklig redan dä han förordnades till
biskops-em-betet, hvarföre han, under den korta tid han
innehade detsamma, icke lärer hafva uträttat
någonting till stiftets nytta.
Hvassbuk, skarpsill (Culpea Sprattus), en
mjuk-fenig benfisk af 4 till 5 tums längd, ofvan
blå-aktig, under silverglänsande, med 15—16 strålar
i ryggfenan, kroppen ofläckad, hvilken lefver i
Östersjön och Kattegatt samt leker hopvis om
hösten och fångas då isynnerhet med nät. Köttet
är fett och läckert.
Hvasser, Paul, född i Linköping år 1797 och
död som lazaretts-läkare i Norrköping 1828,
"allmänt saknad både i anseende till sin skicklighet
som läkare och öfriga aktningsvärda egenskaper."
Hwasser, Israel, medicine professor, först vid
universitetet i Abo, sedan flyttad till Helsingfors
och derefter till Upsala, är född år 1790 i Elfkarleby
socken, der hans fader då var kyrkoherde. Denne
erhöll slutligen Romfartuna pastorat i Westmanland,
oeh slägten är utspridd i Westmanland och
Dalarne. Israel Hwasser befordrades tidigt, redan vid
tjagosju àrs ålder, till medicinae pract. professor
vid det Finska universitetet. Han förblef der i
tolf år, till år 1829, då ban lemnade den Ryska
tjensten och bosatte sig i fäderneslandet. Medie.
tbeoret. et pract. professionen i Upsala blef då
ledig, och professor Hwasser erhöll Kongl. Maj:ts
fullmagt derpå följande året. Hvasser, som i sin
ungdom tjenstgjort vid sjukvården å Upsala
laza-rett, samt under fälttågen 1813—14, bar således
tillbragt sin mesta tid såsom universitets-lärare, och
verkat med stort inflytande pä ungdomsbildningeo.
Detta bar skett icke blott genom föreläsningar och
utgifna skrifter, utan äfven genom den varma
kärlek ban hyser för ungdomen, och det lif ban
förstått ingjuta i det medicinska studium. Hans
skrifter äro dels af rent medicinskt innehåll, utgifna
först såsom disputationer, t. ex. Läran om Feber.
om Cholera Morbus, och Digerdöden, m. fl.
afhandlingar om serskildta sjukdomar, dels af allmänt
populär syftning, såsom de vackra afhandlingarne
Om Universitets-inrättningen (i tidskriften Skandia),
Om Äktenskapet, Om Sveriges Ungdom, Om Sveriges
framtid, den sistnämnda egentligen ett offentligt
tal, i anledning af konung Carl XIV Jobaos
tjugofemåriga regerings-jubileum. Någon gäng bar ban
uppträdt såsom politisk skriftställare och är
författare till en skrift, som väckt betydligt
uppseende och bär titeln: Om Allians-traktalen t Aho
iSi’2. Ett arbete, hvilket isynnerhet gjorde Hwasser
känd i Sverige, var hans år 1829 anonymt utgifna
bok: Om Carolinska Institutet En del af hans rent
vetenskapliga arbeten är utkommen i ett
oktavband, under titel: Smärre Medicinska Skri/ter.
hvaribland isynnerhet tvenne förtjena alt läsas äfven
af dem, hvilka icke förstå medicin. Dessa begge
skrifter äro afhandlingen Om Vaccinationen och
hans recension öfver den i Tyskland utgifna
boken: Andeskàderskan fr An Prevorst. Såsom
politisk skriftställare tillhör Hwasser de
konservativt-monarkiska åsigterna.
Hvellinge, en socken, med Fuglie, belägen i
Skytts bärad och kontrakt af Malmöbus län och
Lunds stift, mil S. från Malmö, vid hafvet.
Pastoratet bör till 1 kl. reg.; men domkapitlet
i Lund ägde fordom patronaträtt till församlingen.
År 1676 skall konung Carl XI lemnat Malmö
stadskomministrar privilegier att vara kyrkoherdar i
detta pastorat, hvaremot deras lön från magasinet
skulle försvinna. Socknen består af 23^ mtl. och
har 900 invånare. Dess areal utgör 3,356 tunnl.
jord. Adr. Malmö.
Hven, en ö, belägen 1 mil i hafvet från
Landskrona, håller omkring 1 mil i omkrets, och
innefattar Sankt Ibbs socken. Här märkes
Uranienborgs kungsgård, 3 J- mtl., bebyggd med ett
tvenne våningar högt stenhus, hvilket är mycket
förfallet. Pà denna ö, som genom freden i Roeskilde
1658 tillföll Sverige, finnes hvarken skog eller
torfjord. Åkerjorden är sandig och skarp, med
ringa höbol. Det oaktadt hafva öns invånare sin
förnämsta bergning af åkerbruket, jemte fiske i
saltsjön. Denna ö, som efter en gammal sägen
fått sitt namn af en fru, benämnd Hvenilla,
ligger mycket högt öfver vattenytan, och bar
varit länge bebodd, att sluta af de många attebö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
