Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårdh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
202
Häfd.
Häggdånger.
Birger Magnusson sin boning. [lan löste till sig
denna gård af grefve Gerhard af Holstein, hvilken
hade fått den af sin svåger konung Magnns
Ladulås. Detta ställe har blifvit ryktbart genom det
förräderi, som konung Birgers bröder, Erik och
Waldemar, år 1306 begingo emot honom, sedan
de först förledt honom att uppoffra sin trognaste
tjenare och det bästa stödet för sin thron,
Thorkel Knutsson. I September sistnämnda år
inställde de sig på Håtuna, der konungen då höll sitt
hof, emottogos af honom med all gästfrihet; men
följande morgon öfverföllo de honom och
tillfånga-togo honom, jemte sin gemål, två prinsar —
Magnus räddades — en prinsessa, jemte biskop Nils
Kettilsson Hvit, sex riddare och sexton väpnare,
förde honom till Nyköping och tvungo bonom att
afsäga sig hälften af sitt rike. Detta skedde
likväl icke utan ett föregående krig mot Danmark
och Norrige, och Birger hämnades elfva år
senare denna skändlighet med en nästan större.
Häraf kallas denna händelse Hätuna-leken, hvarföre
det beter: "Nyköpings gästabud och Håtuna lek,
Hafva gjort många kinder blek." Konung Birger
sålde sedan denna gård till Upsala domkyrka; men
den återkändes (ill kronan år 1527 och är nu
förvandlad till en bondby. Signilsberg, i gamla
jordeböcker kalladt Forn-Sigtuna, skall hafva fått sitt
namn af prinsessan Signild, hvilken här, jemte
Norske prinsen Ilabor (se detta ord), skall af kärlek
hafva slntat sina dagar, i sjette århundradet. Här
synas ännu spår efter den förstöring Norske
konungen Olof Haraldsson och Esterne här utöfvat.
Sedan det nuvarande Sigtuna uppblomstrade såsom
stad, kallades det ursprungligen Sigtuna,
Forn-Sigtuna och Signildsberg. Egendomen har i äldre
tider tillhört slägterne Woltemat och Sjöblad. På
senare tider ägdes den af frih. M. Björnstjerna,
derefter af frih. Banér, och tillbör nu enkefru
statsrådinnan Schwan. Socknen bör till 2 kl.
konsist. Den innefattar 45^- mtl. och har 700
invånare. Af dess areal, 8,794 tunnl., äro 30 sjöar
och kärr. Adr. Sigtuna.
Häfd, urminnes. Dermed betecknas om man
oqvald och obehindrad besuttit, nyttjat och
brukat någon fast egendom eller rättighet, så att
ingen minnes eller sanningsenligt vet, huru hans
förfäder eller fångesmän först tillvunnit sig den.
Häda, jernbruk i Skedvi socken af Östergötbland,
är uppbygdt af landshöfdingen frih. Jakob Fleming
år 1684, mot Forsjö hammares raserande i
Södermanland, enligt bergs-kollegii tillstånd d. 13
Dec. 1683. Dess privilegium är bekräftadt d. 14
Sept. 1742. Bruket bar 3 härdar och 1,168 skepp:d
6 lisp:d priv. årligt smide af eget eller köpt
tackjern. Frälsesmidet är 75 skepp:d och
hammarskatten 10 skepp:d 18 lisp:d 13 marker. Vid bruket idkas
stål-tillverkning, samt spik- och manufaktur-smide.
Äfven finnes här ett skattlagdt ålfiske, en mjölqvarn
med 3 par stenar och en såg. Afsättningsorten är
Norrköping och Stockholm. Tillbör G. von Post.
Häfriugen, är en känningsbåk vid inloppet till
Nyköping, hör under norra lots-distriktet samt
Norrköpings fördelning.
HHfYertt, en socken med Singö, belägen i Wäddö
skeppslag eller härad af Stockholms län,
Närding-hundra kontrakt af Upsala stift, 4^ mil N. från
Norrtelge, vid Saltsjön. På norra udden af
socknen är ett rikt jernmalmsfält, som ifrån längre
tider tillbaka blifvit bearbetadt. Af grufvorna
derstädes märkas: Lappgrufvorna, Långkärsgrufvan och
Herreängen (se: Grufvor). Socknen hör till 2 kl.
konsist. Den består af 63 J mtl. och bar 1,813
invånare. Dess areal utgör 30,780 tunnl., af hvilka
1,380 äro sjöar och kärr. Adr. Norrtelge.
Hägerstad, en socken med Oppeby, belägen i
Kinds härad och kontrakt af Östergöthlands län
och Linköpings stift, 4 mil S.S.O. från Linköping.
Sjöarne Striern och Nimmern ligga till en del
inom socknen. I Skesängen på Anestads ägor, ej
långt ifrån kyrkan, märkes en gammal tingsplats,
som består af drottsäte och 24 Idevalls-stoder,
hvilka blifvit dels rubbade, dels borttagna. Uti
sjön Nimmern är en märkvärdig flottbolme, 16
alnar lång och 7 alnar bred, som visat sig 1749,
då den i tretton veckors tid varit öfver
vattenbrynet, hvarefter den småningom sjunkit till
sjöbottnen, men åter visat sig i mindre storlek pä
samma ställe d. 4 Sept., ett belt dvgn. Samma
holme lät åter se sig d. 4 Okt. 1756, och blef
då ej synlig längre än till d. 9 i samma månad.
De stora trädstubbarne på holmen vittna, att den
fordom varit beväxt med grof skog. Som bolmen
alltid visat sig på samma ställe, emellan en ö och
fasta landet, har man de tider den ej synts,
fur-sökt finna den på sjöbottnen; men förgäfves.
Allmogen tror, att då holmen visar sig, skall krig
tillstunda. Man har anmärkt att fisken i sjön Striern
qväfdes och dog i stor mängd vintern emellan 1739
och 1740. Dessutom märkes i socknen:
Wikt-holm, 1 mtl. säteri, har tillhört slägterne
Ulfsparre, Spens, Löfström och Friesendorff.
Socknen bör till 2 kl. konsist. Den består af 26 \
mtl. och har 605 invånare. Af dess areal, 5,601
tunnl., äro 930 sjöar och kärr. Adr. Linköping
och Linnäs.
Hägg (Prunus Padus), ett medelmåttigt träd, som
växer i något fuktiga skogstrakter öfverallt i
riket, med undantag af fjälltrakterna och mindre
allmänt på de stora slättbygderna. Löfvet är
användbart till foder för får och getter; men skys
på det högsta af hästar. Alla trädets delar
innehålla blåsyra, och barken användes i medicinen.
Häggdånger, en socken, belägen i södra
Ångermanlands fögderi och kontrakt, Westemorrlands
län och Hernösands stift, 1 J mil S.V. från
Hernösand vid hafvet, var förut annex till Säbrå
socken; men ntgör nu ett eget pastorat af 3 kl. preb.
Orten är uppfylld af berg, dalar och små insjöar
med många bäckar. Mineralkällor träffas på flere
ställen. Flere stora holmar räknas till denna
sockens skärgård, såsom Svenskäret, Glohamn , m. fl.
Äfven märkes åtskilliga fiske-hamnar, hvarest
landets invånare och andra ifrån södra orter, som af
ålder idkat fiske, uppehålla sig. Utom åkerbruk
och boskapsskötsel idka sockenboerne isynnerhet
strömmingsGske. Af handaslöjder tillverkas lärft,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
