- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
209

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårdh ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Härja.

Härrop.

2oy

skopssäte; men utbjttes af Sten Sture d. ä.,
hvarefter det genom arf öfvergick till Wasa-slägten.
Konung Gustaf II Adolfs bref af d. 1 April 1628,
t ill Axel Oxenstjerna, angående Tyska kriget, är
dateradt lläringe samma dag. Iläringe lärer
sedan varit under kronan tills drottning Christina
skänkte del åt en Wrede. Det har sedermera
tillhört slägterne Horn, Lillje, De la Gardie och
Löven. General-majoren frih. Fabian Löwen gjorde
1769 Iläringe till fideikommiss. Man förmodar,
alt huset, som är försedt med tjocka, starka
tegelmurar, blifvit uppbygdt den tid Iläringe
tillhörde de andliga. Godset består nu af Iläringe och
Ilammarstad (se detta ord), 7 mtl. säteri med
derunder lydande 36 torp, 22^ mtl. frälse och 18
mtl. frälse-skatte. Här är sågqvarn, 3:ne qvarnar
och betydligt kalkbrott. Trädgården utgör 7 |
tunnl. och är försedd med flere hundrade träd af de
utvaldaste frukt sorter. Här märkes äfven
Fruberget (se detta ord).

Härja, annex till Sandhem, beläget i Wartofta
bärad af Skaraborgs län, 2{ mil O.S.O. från
Falköping. Kyrkan skal) vara byggd af en
betydande man eller konung, vid namn Härje, är af sten
och ombyggdes 1767. I socknen märkes:
Grtrnes-torp, I mtl., har vacker åbyggnad och qvarn. Ilär
var fordom en kniphammare, som nu är raserad.
Socknen har 769 invånare på en areal af 12,752
tunnl., af hvilka 395 äro sjöar och kärr. Dess
hemmantal inbegripes under modersocknens. Adr.
Falköping.

Härjevad, annex till Saleby, beläget i Skånings
bärad af Skaraborgs län, 2 mil S.S.V. från
Lidköping. Kyrkan är af träd, liten och belägen vid
ån Lidan. Socknen har 296 invånare på en areal
af 1,157 tunnl. Jemte annexet Trässberg beslår
den af 13 £ mtl. Adr. Lidköping.
Härkonungar. Så kallades, under hedniska
tiden, lyckliga anförare för större väpnade skaror.
Detta namn erhöllo de af sina underlydande,
ehuru de icke ägde något land att styra, eller ock
tillade de sig sjelfve en sådan titel. De
herrskade med kunglig magt och myndighet öfver sina
härskaror.

Härianda. en egendom af länderi-natur, vid
stora landsvägen till Alingsås, J mil från Götheborg.
Innan Ny-Lödese anlades lärer Härianda hafva
varit en stor by, emedan den skall haft en kyrka
och ett kapell, kalladt Helga kors kapell, hvilket
konung Gustaf I lät nedrifva, för att dermed
uppbygga kyrkan i Ny-Lödese.
Hi>rling«torp, 3| mtl. säteri, beläget i Wings
socken af Skaraborgs län, har öfver 100 år
tillhört slägten Gyllenhaal. Ägdes förut af
slägterne Ollonsköld och nästbufvud. Konung Carl XIV
Johan vistades här 1832 på sin resa till Norrige
och utnämnde då till hofmarskalk, numera H. Ex.
frih. L. II. Gyllenhaal.
Härluudu, annex till Skara stad och socken,
belägen i Skånings bärad af Skaraborgs län, * mil
S från staden. Annexet Bjärka fick jemte
Här-lunda år 1781 en af buggen sten sammanbyggd
kyrka. I socknen märkes säteriet Hörryda, 1 mtl.,

med underliggande 12 torp. Socknen innefattar
17 £ mtl. och har 1,050 invånare på en areal af
7,869 tunnl., af hvilka 250 äro sjöar och kärr.
Adr Skara.

Härlunda, annex till Skatelöf, beläget i Albo
härad af Kronobergs län, 5 mil S.S.V. från Wexjö.
Kyrkan är byggd af träd 1822. Herrelund var ett
friherreskap, som upprättades 1635 till ersättning
åt Carl Gyllenhjelm för det Bergqvara, som
återlemnades till Sparreska ätten. Det är egentligen den
bästa delen af Skatelöfs pastorat; men Härlunda
syntes klinga bäst som friherrskapets namn,
om-bildadt till Herrelund, ehuru sätesgärden väl ej ens
blef grundlagd. Borgrätten hade silt säte i Sjöby.
På Ldngsjömåla hemman föddes Håkan Sjögren år
1727. Socknen består af 15 J mtl. och har t,406
invånare. Af dess areal, 32,585 tunnl., äro 2,230
sjöar och kärr. Adr. Wexjö.

Härlüf, annex till Öjaby i Kinnevalds bärad,
beläget i Albo härad af Kronobergs län, 1 J mil
N.N.V. från Wexjö. Kyrkan, af sten, ombyggd
1695 och numera utdömd, är en så kallad
offerkyrka, till hvilken ännu i dag utsocknesgäfvor
inflyta. Hon uppstod således på en lid, då ej hela
socknar ännu underbüllo sina kristna kyrkor, ulan
då de vidt kringspridda kristna underbüllo den
byggnad de uppfört för offentlig gudstjenst, så
vida man ej får anse att dessa offer antyda annat
ändamål från bedenbös. Socknen innefattar 6 J
mtl. och har 236 invånare. Dess area) utgör 4,212
tunnl., af hvilka 367 äro sjöar och kärr. Adr.
Wexjö.

Härna, annex till Wing, beläget i Ås bärad af
Elfsborgs län, 2^- mil V.N.V. från Ulricehamn.
Här äro 4 små insjöar. Kyrkan är af okänd
ålder. Vid Ilärna by står en runsten. Norr om
kyrkan finnes en hög backe, kallad Konungshög, hvarest,
ibland flere grafmoniimenter, en runsten af
ovanlig längd står upprest i midten af ett lågt rör af
större gråstenar. Allmogen har en sägen om en
träffning på stället, vid hvilket tillfälle mörkret
bastigt inbrutit, konungen stupat och blifvit
begrafven på platsen. Ett stenrör af ovanligt
omfång är nära härtill, kalladt Konungsrör.
Socknens namn, samt benämningen lldrrmansbro, som,
förmodligen till minne af krigiska händelser,
blifvit gifven en bro i församlingen, i hvars
grannskap flere bautastenar äro uppresta, äfven dylika
ortnamn i nästgränsande Warnums socken, jemte
en mängd minnesmärken i bela trakten, gifva vigl
åt den gamla bland folket gängse berättelsen.
Socknen innefattar 13 mtl. och har 487 invånare
på en areal af 4,906 tunnl., af hvilka 210 äro
sjöar och kärr. Adr. Falköping.

Hämskor kalla Lapparne sina vinterskodon. De
äro sydda af hdrnor (huden pä rebnens hufvud) och
bällingar (huden på rehnens ben). Härnorna
begagnas till sulor, och bällingarne till ofvanläder.
Dessa skodon kallas pä Lappska kollakah.

Härrop var fordom ett öfvcrenskommet ord eller
mening, hvars uttalande fordrades i tvifvelaktiga
fall, såsom bevis, att man ej var fiende. Dess
utropande af hela hären var lösen till stridens bör-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0209.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free