- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
213

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårdh ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

HKitmyota.

Höder.

213

vakans-afgifter för 115 nummer vid Westerbottens
fältjägare-regemente, som vederbörande
rotehål-lare, enligt med dem afslutade kontrakter af d.
20 Aug. 1824 och 7 Juli 1826, förbundit sig att
ander en tid af tjugu år, räknade från 182? års
början, erlägga. Denna fond förvaltas och
redovisas af kongl, krigs-kollegium, och utgjorde 1845
en summa a( 82,700 R:dr B:ko.

Rliiiiiijiila, horsmynta, åkermynta (Mentha
ar-vensis), en mångårig växt, hvilken finnes
allmänt på något fuktiga ställen öfverallt i riket,
endast med undantag af Lappland. Den ätes af
hästar, boskapskreatur och getter; men ej af får.

Hästs vaus, vattengräs, ledgräs (Hippuris
vulgaris), en årlig växt, hvaraf tvenne artförändringar
forekomma vid floder och källor, öfverallt i riket
från Skåne till Lappland; men sparsamt på
Gottland och Oland, samt ratas nästan af alla kreatur.

Hästsyra, hästskröppa (Rumex acutus), en
mångårig växt och bland våra högsta örter, hvaraf
finnas tvenne artförändringar, hvilka förekomma här
och der vid vattensamlingar på slättbygden från
Skåne till Dobus län, Westergötland och Upland.
Roten användes till husbehofsfärgning.

Hästveda, en socken, med Farstorp, belägen i
östra Göinge bärad och kontrakt, Cbristianstads
län och Lunds stift, 3 J mil N.N.V. från
Christianstad. Kyrkans enda märkvärdighet är dess höga
ålder, ända från munktiden, och solida
byggnadssätt. Socknen innehafves nästan blott af
sjelf-ägande bönder, hvilka derföre berga sig temligen
väl, kunna lefva hufvudsakligast af egna
produkter, hafva en för odlingar högst tacksam, men
för deras bedrifvande högst kostsam stenbunden
jordmån. Bland forntida sägner märkas mer eller
mindre trovärdiga berättelser från snappbanarnes
tid, då vissa enstaka ställen i skogstrakterna
härstädes lära utgjort tillhåll för dessa fribytare.
År 1709 blef ett Danskt parti som fattat stånd
bär, dels nedgjordt, dels jagadt på flykten.
Gö-ingen är vanligen rask, sjelfständig, lättretlig och
blir oförskämd, om man ej umgås försigtigt med
bonom. Ett visst lagom bör till konsten, att
behandla honom rätt; ty för mycken eftergifvenhet
förstår ban sällan att värdera, helst ban sjelf icke
är mägtig en sådan, utan påstår sin rätt så långt
den räcker, och är icke ovan vid
rättegångsordningen. I sistnämnde fall synas likväl Hästveda
invånare numera lefva företrädesvis fridsamt och
stilla, samt hafva dessutom högst få brottmål.
Socknen äger en egen brandstodsförening, och
är alldeles oberoende af andra dylika inrättningar
i länet. Socknen hör till 2 kl. reg. och bar 1,200
invånare på 23^ bemman. Dess areal utgör 7,938
tonni., af hvilka 596 äro sjöar och kärr. Adr.
Chrislianslad.

Häst» i Östkinds bärad af Östergöthland, har ett
vakthus för sjötulls-bevakningen. På denna ö och
Lits Lindö, der segelleden genom Hästströmmen
är smalast, gjordes under 1788 och 1790 årens
krig några skanskorgar och batterier, hvilka dock
aldrig blefvo fullbordade och bestyckade.

Hättan, en liten ö med god hamn, i
Hakefjordens mynning en mil norr om Marstrand, bebos
af fiskare. På densamma finnes en
inlopps-tullkammare till Uddevalla.

Hättebröderne, Vitalianerne eller
Fetaliebröderne, voro Tyskar, hvilka, under
förevändning att hämnas den orättvisa, som blifvit
föröf-vad mot konung Albrekt, och för att hålla honom
Stockholm till banda, och förse denna stad, under
dess belägring, med proviant (fetalier), tilläto sig
en mängd våldsamheter emot det Svenska
borgerskapet, med hvilket de ägde hälften i stadens
styrelse, enligt då gällande lag; men hvilken de,
genom sin öfverlägsenhet fullkomligt beherskade. Den
mest skriande af deras illbragder var den, då de,
under lösa förevändningar, fängslade 60 Svenska
borgare, inspärrade dem i Svartbrödraklostret,
pinade dem med trädsågar och andra plågoredskap,
för att tvinga dem till bekännelse af ett brott,
det de ej föröfvat, och slutligen brände dem i ett
bus på Käpplingcn, nu mera Blasiibolmen, natten
mellan den 11 och 12 Juni år 1389. Detta
nidingsverk väckte en allmän fasa, och ett
förfärligt åskdunder, som följande dag inträffade,
troddes vara ett tecken till himmelens vrede deröfver.
Missdådarne oroades likväl icke deraf, innehade
Stockholm ända till dess det öfverlemnades åt
drottning Margaretha, till följd af
överenskommelsen om Albrekts befrielse, och utöfvade ännu
ytterligare många grymheter mot de förtryckta
Svenska invånarne. Till försoning af det
ofvannämnda mordet på Käpplingen, skola de hafva
blifvit ålagda, att utanför staden uppresa tvenne
pelare, att beteckna afståndet mellan Pilati bus
och Golgatha, samt det stället, der Kristus första
gången föll till jorden under korsets tyngd. (Se:
Greneroth, Alf, samt Pelarebacken.)
Hättorp, jernbruk i Tjällmo socken af
öster-götblands län, utmärker sig genom sitt höga läge
och präktiga vattenfall, har privilegier af ären
1743 och 1799. Bruket har 2 stångjernshamrar
med 3 härdar och 1,346 skepp:d 13 lisp:d årligt
smide af köpetackjern. Frälsesmidet utgör 60
skepp:d och hammarskatten 12 skepp:d 17 lisp:d
7 skälp:d. Afsättningsorten är Stockholm och
Götheborg. Här finnes äfven såg och 2:ne
mjöl-qvarnar med tillhopa 4 par stenar. Den förut här
varande masugnen är raserad och grufvorna
ödelagda. Bruket äges af N. F. Tisell.
Smidesstäm-peln visar NIIT sammanbundne.
Höand. Se: Andlid.

Höder (mythol.). Odens och Friggas son, broder
till Balder, Brage, Thor, Ilermod och Tyr. Han
var mycket stark, men (blind, hvarföre ban oftast
benämnes den blinde Asen. Omedvetet blef han
Balders baneman, då Loke öfvertalade honom, att
på brodern afskjuta telningen Mistelten, hvarvid
Loke rigtade skottet. Wale, en annan son af
Odén, då endast en natt gammal, hämnades på
Höder; ty Wale blef genast fullvuxen och så
stark som någon man. Han dödade Höder. Uti
skuggornas rike träffades bröderne Balder och
Höder, och som den senare ofrivilligt och utan ond
Del. II. 28

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free