Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårdh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HUganUn.
IlUganä*.
215
de en mindre ångmascbin, af 28 tams cylinder,
såsom dà mera öfverflödig vid elt scbacbt på den
öfre flötsen, flyttas ned till Ryd. År 1803 var
ock den stora maschinen af 74 tums cylinder
färdig, samt år 1804 schachtet på Ryd afsänkt till 32
famnars djup, så att endast 15 famnar återstod;
men byggnaden af den andra, eller 45 tums
maschinen, bade för bristande medel ej kunnat
fullbordas, och då igenom schachtets afsänkning,
genom Grefvinnan Ruths kolflöts, densamma efter
flötsens stupning befanns ligga 2 famnar djupare
än Kru Bagges, eller den undra flötsen, till följd
hvaraf, å ett annat ställe på flötsen högre upp,
under namn af Brors Backe, kolbrytning kunde
anställas, gjordes nu den hufvudsakliga förändring
uti förra arbetsplanen, att den vid Ryd tillernade
45 tums maschinen, äfvensom ännu en annan
ma-schin, af 53 tums cylinder, skulle uppsättas vid
Brors Backe, till vinnande af kol derifrån, för att,
genom den sålunda uppkommande vinst, bereda
möjligheten af arbetets fullbordan vid Ryd.
Kolbrytning! n börjades äfven på Brors Backe; men
vattnet, som här icke kunde undanhållas med en
enda maschin, gjorde att hela arbetsstyrkan
måste återflyttas derifrån till gamla grufvan, under
förhoppning, att, genom den vinst som här kuude
hemtas, beläcka omkostnaderne för arbetets
fullföljande på Ryd, hvarest, i saknad af nödige tillskott,
ingenting vidare kunde utträltas, och arbetet
måste under sådana omständigheter inskränkas inom
trängre gränser, än man hittills förmodat och
första arbetsplanen bade bestämt. Sålunda fortgick
kolbrytningen i Hera år, stundom med vinst och
stundom med förlust, i förhållande till de större
eller mindre kostnader, som måste användas för
vattnets länsning, hvarigenom bolaget öfvertygades
om sin oförmåga, alt med egna krafter utföra ett
företag af sådan omfattning, och i brist af
tillräckliga medel blef man nödsakad alt inskränka
sig blott till den öfra flötsen. Sådan var verkets
ställning, då bolaget, som fann alt detta fält snart
skulle bli utbrutet, och icke ägde nog
penningestyrka för att öppna nya koltillgångar genom
fortsättningen af Ryds scbacht, vid 1818 års riksdag
erbjöd staten inlösandet af Höganäs stenkolsverk.
Rikets ständer, som icke antogo della anbud, men
som tillika insågo fördelarne af stenkolsverkets
fullbordan, beviljade då för delta ändamål ett
anslag af 75,000 R:dr, hvartill kostnaden, enligt
förslag, skulle uppgå, med dervid fästadt vilkor,
att schachtet, inom utgången af 5 år, skulle vara
afsänkt pä nedra kolflötsen, samt att, om detta
vilkor icke inom den föreskrifna tiden vore
uppfyldt, skulle det beviljade understödet, i fall det
begagnades, till stålen återbetalas. Under sådana
förbindelser företogs arbetet vid början af år 1820.
Den vid Ryd uppförda 74 tums maschinen, hvilken
dittills varit obegagnad, sattes åter i fullt stånd,
och sänkningen af det s. k. Charloltas Schackt
fortsattes till Mars månad samma år, då, under
indrif-ningen af en ort från Ryds schacbt, en
vattenåder tillstötte, hvilken icke kunde undanhållas med
den nu i gång varande 74 tums maschinen. Frå-
ga uppstod väl då, att till Ryd nedflytta samt
derstädes begagna tvenne andra ångmascbiner, som
förut blifvit använde på öfre fältet; men då 51,000
R:dr af statsanslagnt redan blifvit lyftade, den
återstående delen deraf nu mera ansågs
otillräcklig för sänkningens fullbordan och bolaget var
utur stånd, att af egna medel anskaffa ytterligare
bidrag, afstannade åter arbetet vid Ryd, hvilket
af anförde skäl ej vidare kunde fortsättas. Under
sådana omständigheter förekom vid 1823 års
riksdag åter fråga, huru och på hvad sätt medel skulle
kunna utses för stenkolsverkets fullbordan, eller
om detsamma, i saknad deraf, för alltid skulle
nedläggas. Rikets ständers uppmärksamhet blef
fästad på vigten och värdet, för landet i
allmänhet och flere näringsgrenar isynnerhet, å den
nästan outtömliga tillgäng som der fanns på eldfast
lera, hvilken förut icke blifvit till nytta använd.
Grefve Ruth hade väl i Helsingborg, utom ett
gjuteri, försedt med en kupol-ugn och tvenne
rever-ber-ugnar, hvilka drefvos med inhemska stenkol,
äfven anlaggt en fabrik för sallglaserade kärl; men
dertill användes endast den nära dagen liggande
smidiga och mindre eldfasta s. k. fälads-leran. Den
rigtigt eldfasta, bärda och sträfva leran deremot,
hvarpå nedra kolflötsen hvilar, hade hittills
förblifvit onyttig och kom först i bruk och nyttjande
vid de af öfver-direktören C. 1). af Uhr, på
brukssocietetens bekostnad åren 1818 —1824, vid
Skebo bruk verkställde puddlingsförsök. Sedan tegel
blifvit tillverkad af den eldfasta leran vid
Höganäs, och befunnits mera beständigt än det
Engelska, fingo rikets ständer häraf en ökad anledning
att bcbjerta verkets ställning och att bidraga till
dess vidmagthållande, samt beslöto derföre, jemte
lemnade föreskrifter, hvilka borde iakttagas vid
medlens användande och lyftning, att statens fordran
hos detta verk, uppkommen genom
låneförsträck-ning till framlidne grefve Ruth, utgörande i
kapital 199,560 R:dr B:ko, jemte derå löpande
räntor, skulle få afskrifvas och öfverlåtas till dä
varande intressenterne uti stenkolsverket, emot
vilkor, atl bolaget borde besörja teckning och
uppbörd af en fond stor 200,000 R:dr B:ko, hvilken
fond ovilkorligen skulle användas, dels för
ned-sänkningen af det s. k. Ryds schacbt, för arbetets
bedrifvande på nedra flötsen, och dels för
inrättandet af sådana fabrikationer, hvartill isynnerhet
den ymniga tillgången på eldfast lera erbjuder
ru-dimaterien. Genom denna öfverlåtelse inträdde nya
bolaget i gamla bolagets förut innehafvande
rättigheter och äganderätt till verket, med undantag
likväl, alt tullen å Engelska stenkolen, som förut
var öfverlåten på gamla bolaget, indrogs och
återgick till statsverket, hvilket sedan uppburit
densamma. Sedan detta rikets ständers beslut af Kongl.
Maj:t i nåder blifvit gilladt och stadfästadt,
utfärdades genast af dertill utsedda kommitterade,
en anmälan till Svenska allmänheten, om
subskription till ett nytt bolag, med den framgång, att
innan kort 428| aklier voro tecknade, hvarje bel
aktie till 500 Rdr, motsvarande således en
summa af 214,200 R dr B:ko, och hade det sålunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
