Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårdh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Högbo.
Högby.
217
ga befallning af vetenskaps-akademien år 1837
verkställde undersökningar, till utrönande af de
Svenska stenkolens egenskaper i jemförelse med de
utländska, erhöllos följande resultat:
Vid eldning under ångpannor, 100 tunnor Ilöganäs-
kol emot 100 tunnor Hull-kol.
Vid sockerkokning, 100 tunnor llöganäs-kol emot
75 å 81 tunnor Engelska kol.
Vid smidning, 100 tunnor llöganäs-kol emot 62
tunnor Hull-kol, eller 56 tunnor Newcastle-kol.
Vid skroljerns vällning, 100 tunnor llöganäs-kol
emot 68 t:r Hull-kol, eller 50 t:r Newcastle-kol.
Vid tackjerns smältning, 100 t:r Höganäs-kol emot
67 t:r Hull-kol, eller 71 t:r Newcastie-kol.
Af det ofvanstående synes, att vid alla försök som
blifvit anställda på ångfartyg, de inhemska
stenkolen befunnits lika goda som vanliga Engelska
stenkol; men att deremot verkan visat sig
mindre då kolen blifvit använde till andra behof,
hvarvid dock bör erinras, hvad vid dessa
undersökningar äfven anmärktes, att vid reverberugnen t. ex.
användes mycket starkare drag för Höganäs-kolen
än för de Engelska, hvilket ökade kolåtgången,
att risten och eldstäderna icke voro lämpade för
Höganäs-kol, samt att, om dessa omständigheter
blifvit iakttagne, ett annat resultat skolat vinnas
än del som nu erhölls. Värdet af försålda kol
och lerfabrikationer utgjorde åren 1834—1838 för
kol 46,407 R:dr och lerfabrikationen 47,253 R:dr
B:ko. Under första perioden af stenkolsverkets
tillvaro funno dessa kol god afsättning på
Köpenhamn, till flere 1,000 tunnor årligen, och rörelsen
på Danska kusten blef ganska liflig under
misshäl-ligbeterna med England, då all tillförsel af
Engelska kol var hämmad. Exporten från Höganäs till
Danmark utgjorde: År 1808 15,125 t:r, 1809
38,180 t:r, 1810 49,979 t:r, 1811 21,070 t:r,
1312 9,880 t:r; men föll derefter betydligt,
troligen derföre, att Svenska stenkolen den tiden
höllos i högre pris än de Engelska, hvilka, sedan
bandelsförhållanderna återkommit i deras vanliga
skick, nästan alldeles utträngde de Svenska, hvilka,
ifrån denna tid, funnit afsättning på Danska sidan
endast i mindre partier vid ett och annat kalkbruk.
Högbo, kapellslag, annex till Ofvansjö, beläget i
Gestriklauds fögderi af Gefleborgs län, I J mil V.
från Gefle, innefattar en trakt af modersocknens
norra de), nemligen Högbo byar och Säfveräng,
tillika med Högbo bruks tillhörighet. Första
kapellbyggnaden anlades vid Vestanbyn och invigdes
d. 18 Sept. 1622 af erkebiskop P. Kenicius. I
början hölls predikan hvar tredje helgdag; men
numera hvarje söndag, sedan egen predikant
hunnit hit förordnas. Kapellet blef först på
1770-talet flyttadt, och då upphygdt vid Högbo bruk
(i Ofvansjö socken), hvars ägare tillsätter
predikanten. Större delen af-skrud och prydnader äro
förärade af bruksägaren, hvilken ock till det mesta
lönar presten. Högbo bar 790 invånare. Dess
hemmantal och areal inbegripes under
modersocknens. Adr. Gefle.
Högbo, jernbruk i Gefleborgs län och Ofvansjö
socken, 2\ mil från Gefle, privilegieradt 1659
och 1666 med 2 hammare och 4 härdar. Bruket
har 2,425 skepp:d privil. årligt smide, af eget
tackjern, och af hvilket smide tvenne bergsmän i
Högbo ännu efter gammalt hafva rättighet till 25
skepp:d årligen i bruksbammaren, likväl under
serskild stämpel, ett sammanbundet HB. Brukets
stämpel är en drufva med två qvistar.
Stångjernet föres härifrän landvägen till Gefle.
Hammarskatten utgör 24 skepp:d 5 lisp:d. Disponent: J.
Th. Nordenadier.
HUgboren. Sjöborg anför, i tredje delen af
Samlingar för Nordens Fornälskare, att detta ord
härleder sig deraf, alt hvarje utmärkt eller
slor-ättad jordägare fordom icke hade sin familjegraf
eller ättehög på någon allmän begrafningsplats,
utan på sina enskildta ägor. Orden skulle betyda:
född ägare af jorden och af ättehögen. — Detta
predikat, som förr användes i konungens titel,
ansåg Carl XI "otjenligt att brukas", och förbjöd
dess användande i alla bref och akter. Det
begagnas numera endast för kongl, prinsar och furstar.
HUgbornft jerngrufvor äro belägna i
Grythytte socken af Nerikes län. På Högbornsmarken
hafva följande grufvor blifvit upptagne och
bearbetade, nemligen: Forsbeigs-gru/vorna, vid norra
ändan af sjön Halfvars-Noren; den ena kallas
Hän-nilsgrufvan, och den andra stora Forsgrufvan;
föl-alt leda vattnet ifrån den senare, har framl.
riksrådet grefve von Stockenström der uppbygdt en
stollgäng. Uti Mankgrufvegången märkas stora
Mank-gru/van, Torkan, Horngrufvan och Smalsgru
fve-gången.
HMgby, en socken, med Vestra Skrukeby och
Hogstad, belägen i Göstrings härad och kontrakt
af Ostergöthlands län och Linköpings stift, J mil
S.S.O. från Skeninge. Kyrkan, belägen på en höjd,
och byggd af huggen kalksten, är af hög ålder
och bade redan är 1374 curatus och provast.
Al-tartaflan är ifrån katbolska tiden. I socknen
märkas fem ättehögar vid kyrkan, ett domaresäte och
tvenne runstenar, samt 28 grifthögar på Högby
bys ägor; flere af dem äro omgifna med
slensätt-ningar. Inom nämnde bys tvenne ängar finnas
ännu här och der lemningar efter en stenlagd väg
ifrån Skeninge, då munkklostret flyttades derifrån
till Högby sjö. Bland socknens minnesvärda
händelser träfTas antecknadt: "Ar 1747 var en
gruf-velig stark torka här i landet, sä alt de flesta
brunnar och källor häromkring uttorkades och
folket med kreaturen ledo stor brist på vatten. Det
s. k. Dyet här vid Högby var så torrt, att
ther-ifrån utkjördes mänga hundra lass gjüdsel. Sådant
är ej skedt i mannaminne. Samma Dy blef år
1826 likaledes uttorkadt, ehuru den bar tillgäng
på åtskilliga källdrag." Socknen hör till 2 kl.
konsist, och bar 740 invånare på 27 hemman.
Dess areal utgör 4,814 tunnl., af hvilka 35 äro
sjö och kärr. Adr. Skeninge.
Högby, en socken, hörande till 2 kl. reg.,
belägen på Öland i dess norra mot och kontrakt af
Kalmar län och stift, 8 mil N.O. från Kalmar,
mil N.O. från Borgholm. Hår äro 3:ne insjöar:
Hornsviken, Wedby- och Wedborna-träsk. Emellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
