Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hårdh ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Is||||aberg,
Ihre»
237
anmärkningar. För 150 år sedan seglade Gefle
fiskerskap med sina skutor genom Iggesundet; men
måste nn taga en annan led utanför samma ö.
Äfven i äldre tider ansågs Iggön märklig. På
det så kallade Kapellskäret här invid, skall
fordom stått ett kapell; ännu ses alt der funnits en
begrafningsplats.
Ighilsberg. Se: Eldsberga.
Iguaberga, annex till Wankifva, beläget i
vestra Göinge bärad af Cbristianstads län, mil
V.N.V. frän Christianstad. Socknen består af 16£
mtl. och har 890 invånare på en areal af 5,901
tunnl., af hvilka 225 äro sjöar och kärr. Adr.
Christians ta d.
lgnell, lits, född i Skällviks församling af
Linköpings stift den 18 Juli 1806, af
torpareföräl-drar. Faderns husbonde, grefve Schwerin, tog
vård om den boppgifvande gossen, besörjde hans
undervisning, hvilken fortsattes med den
framgång, att ban år 1825 kunde besöka Upsala och
1830 blifva prestvigd. Efter att i liera år hafva
Ijenstgjort inom stiftet, dels såsom adjunkt, dels
som pastors-vikarie, anställdes ban år 1840
såsom predikant vid Ladugårdslands fattighus i
Stockholm och valdes år 1845 till komminister i
Catharina församling derstädes. I. bar utmärkt sig
såsom författare af flera skrifter, särdeles
Grunddragen af den Kristna Sedoläran.
I lwil\«-1, i luTten och pa Jorden, en
pantlek, känd inom Östergötbland, Finland, m. fl.
orter. Hvarje lekande tager sig tre namn, af ett
djur, en växt eller något dylikt, som lefver eller
finnes uti luften, i vatten eller på jorden; t. ex.
örn, gädda, björn, tall, m. m. En af sällskapet
går omkring, från den ena till den andra, och
frågar, så öfverraskande som möjligt: "i hafvet?"
eller: "i luften?" eller: "på jorden?" då den
till-sporde skall svara med det namn ban antagit ur
det uppropade området. Eller ock sker frågan
om tvenne, eller om alla tre på en gång, då
svaren afgifves i den ordning frågorna framställas.
Vid ett uleblifvet eller ett stapplande eller i
orig-tig ordning afgifvet svar, erlägges pant. — Uti
Finland sitter förstyret i leken inom kretsen af de
öfriga, kastar en näsduk till en af de deltagande
och gör frågan. Eller ock kasta de lekande sina
näsdukar till hvarandra, med upprepande af
frågorna. Leken begagnas sålunda äfven utan
panter. — En motsvarande lek, kallad Elementerna,
är äfven känd i Frankrike.
Ihering, Johanne* Sebastian. Denne man
var född i Upland, förmodligen på 1620-talet,
emedan han på 1640-talet blef student och 1648
prest. Anställd som konsislorii-notarie i
Stockholm, förordnades ban att åtfölja den år 1655
till Ryssland afgående stora legationen under
riksrådet Bjelke. Afsigten med beskickningen vanns
icke; tvertom blefvo de utskickade af Ryssarne
illa behandlade och bållne en tid som fångar. På
hemvägen 1658 förolyckades det fartyg der Ihering
var om bord, och han sjelf räddade med möda sitt
lif, då ban, jemte några olyckskamrater, kom på
stormasten flytande till Åland, sedan de drifvit om-
kring halftannat dygn och voro nära aft forgås af
hunger och köld. Ihering rekommenderades till
någon tjenst, blef hofpredikant och pastor i Skeptuna
samt 1669 kyrkoherde i Tierp och kontraktsprost.
Nu tycktes han hafva hunnit hamnen; men likväl
berättas om bonom, att ban i Januari 1698 dog
i Tierps fattigstuga i mycken torftighet. Det var
nemligen på den tiden icke ovanligt, att en
förtjent kyrkoherde fick på ålderdomen konungens
tillåtelse, att afträda embetet åt en förtjent son.
Detta gjorde äfven I., hvars son, Sebastian I.,
eloqv. lektor i Gefle, på faderns begäran, blef
kyrkoherde i Tierp år 1693. Oförmodadt dog
likväl den unge mannen tre år senare, och som
fadern icke kunde återfå det afträdda embetet och
huset förmodligen lärer befunnit sig i knappa
omständigheter, är det förklarligt, huru ban, fastän
kyrkoherde i ett stort pastorat, kunde dö i
fattigstugan.
Ihre, Thomas, son till kyrkoherden i Martebo
på Gottland, Thomas Ihre, föddes derstädes d. 3 Sept.
1659. Slägten troddes bärstamma från en Skotte
vid namn Ey re, hvilken för längre tid tillbaka nedsatt
sig i Wisby. Den unge Thomas studerade i
Köpenhamn och blef der baccalaureus, 1685 magister
i Upsala, reste genom Danmark, Tyskland,
Holland och Frankrike, såsom guvernör för tvenne
unga ädlingar, Ribbing och Ekeblad, blef, efter
återkomsten, e. o. tbeol. professor i Upsala, följande
året ord. professor i Lund och 1717 domprost i
Linköping, der ban dog den 11 Mars 1720. Var
en icke blott lärd, utan äfven humanistiskt bildad
man, hvilken, utom de lärda språken, äfven
talade flera moderna, nemligen Fransyska, Tyska,
Italienska, Engelska och Holländska; berömmes såsom
en utmärkt predikant och en ganska god
sällskapsman, hvars umgänge kryddades af mänga qvicka
infall. Författare till: In nuce Roma; ett
Sorgetal öfver baron Ehrensteen och flera programmer.
Hans son,
Ihre, Johan, är en af de störste språkforskare
och i allmänhet en af de kunnigaste och
snillrikaste män, den Svenska litteratur-historien äger att
uppvisa. Född i Lund den 3 Mars 1707,
förlorade han vid 13 års ålder sin fader; men
morfadern, erkebiskopen Steuch, öfvertog vården oni
gossens uppfostran, hvilken lyckades så väl, att
ban vid 23 års ålder blef magister, något på den
tiden ovanligt. Lika ovanligt var det, att ban,
efter en utländsk resa, isynnerhet till Holland, der
ban mycket umgicks med detta l8nds store
filologer, förordnades till vice bibliothekarie och kort
derefter till poëseos professor. Är 1738 kallades
ban till Schytteanska professionen, hvilken han
beklädde i 40 år. Fyra år derefter utgaf han en
disputation rörande sammanhanget mellan den
naturliga och uppenbarade religionen, hvilken
väckte åtskilliga stränga ortodoxers ifrån, och var
nära att ådraga honom en juridisk förföljelse.
Regeringen förfor likväl i en mera human och
fördomsfri anda; bon hänsköt nemligen frågan till en
akademisk undersökning. I följd häraf
anställdes den 13 Oktober en disputations-akt, hvilken
Det. 11. 31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
