- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
254

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlösen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

254

Instigatora.

interdikt.

ter. Den sker i kyrkan, efter gudstjensten* slnt.
I sammanhang med installation bör också
inventering ske af kyrkans tillhörigheter, såsom på
kyrkoskruden, kyrkans husgeråd, dess handlingar, m. m.,
för hvilket allt den tillträdande sedan kommer att
ansvara. Äfven kapellaner installeras, ehuru
hitintills så icke varit öfligt i alla stift; men vid
bof-predikants-, legations-, slotts- och
fångprest-tjenster, m. fl. äro installationer ej brukliga. Kongl,
brefvet d. 19 April 1695 yttrar sig, att
installations-akten icke är något essentiale officii, utan
blott en ceremonie: och deraf kommer det, att den
någon gång blifvit åsidosatt. Hvarest den ej skett,
utan pastor någon tid varit i utöfning af embetet,
der behöfver den ock ej verkställas af det i
nämnde kongl, bref anförde skäl, "att det är en
öfverflödig tjenstaktigbet alt visa, huru den skall
ingå i huset, som redan en god tid hafver
deruti bodt."

Instigatorn (Pimpla instigator), en insekt af
pim-pla-slägtet, £ till | tum lång, svart med
brand-gula fötter; men höfterne, höftlederne och
baktar-sernes spetsar af kroppens färg, vattenklara vingar
med hvitt och svart märke, äggläggaren räckande
minst 1 j- linje utom guinpen. Allmän om
sommaren i trädgårdar och skogshagar; lefver såsom larv
inuti puppan till kålfjärilen och häggmalen.

Instlillclsedag kallas den dag till hvilken
domstolen instämt borgenärerne i en konkurs, att sig
derstädes infinna å bestämd dag, och sina
fordringar så förete och bevaka, som lagen stadgar.
Rådstugurätt och hofrätt utfärdar sådan offentlig
stämning genom anslag å dess dörr, på alla
borgenärer, att inställa sig före klockan 12 å utsatt
dag näst efter 6 månader, och kungör dessutom
anslaget tre gånger i allmänna tidningar, första
gången sist fyra månader före instiillelsedagcn,
och tredje gången en månad fore nämnde dag.
Häradsrätt stämmer äfven på samma sätt, med den
skillnad, att borgenärerne skola inställa sig inom
rättegångstimmans slut klockan sju på aftonen, å
andra rättegåugsdagen af det ting, som infaller
näst efter 6 månader. På inställelsedag skall
äfven gäldenär infinna sig i egen person, och
skriftligen uppgifva skälen till den begärda
afträdes-förmänen.

Insulander, Olof, landtmäteri-direktör i Gefle,
bar år 1795 utgifvit en Vågvisare genom
Gefleborgs län och år 1816 en Afhandling, angående de
hufvudsakligaste grunderna Ull jordbrukskunskapen
för Gestrikland.

Insulin, StelTan, bondeson från Öfverselö,
visade tidigt mycken lust för läsning och för
samlande af insekter och örler. Med svårighet
lyckades det honom att få följa denna böjelse; dock
öfvervann ban omsider alla svårigheter och blef
magister 1768. Han var då 32 år gammal.
Länge gick det trögt med bans befordran, till dess
ban fick uppdrag, att, jemte Bergman och Mallet,
utarbeta en del af verldsbeskrifningen. Nu blef
ban känd af Carl De Geer, hvilken anförtrodde
honom fulländandet af sina söners nppfostran. År

1766 blef ban lektor i logik och fysik vid
Strengnäs gymnasium och 1793 biskop. Afled år 1803,
i en ålder af 77 år.

Intaga kallas oskift mark, som intages till
odling. Den som vill intaga sådan jord äger rätt
till laga skifte, så vida grannarne ej vilja ingå i
företaget. Men att, under förevändning af
intagande, tränga in på grannens jordlott, räknas
såsom åverkan.

Intagan, en by i Hjertums socken, på sjelfva
gränsen emellan Bohuslän och Dalsland, har
vunnit en viss ryktbarhet genom det besynnerliga
jordfall, soin der inträffade d. 7 Okt. 1648, då en
del af nämnde bys inägor till en längd och bredd
af flera hundrade famnar, och med ett djup af 27
alnar plötsligt kastades öfver Götba-elf till
West-götba eller s. k. Svenska sidan. Denna händelse,
hvilken åtföljdes af ljungeld, åsklika knallar och
svafvellukt, medförde en fruktansvärd olycka. Det
lossnade jordstycket, hvilket upptog nära ett belt
bemman, uppdämde elfven, hvilken ofvanom
detsamma steg till 30 alnars höjd. Ifus och
magasiner, som lågo ofvanom, jemte i dem
förvarade grofva storverksträd, sönderslogos till stickor;
ett parti stångjern kastades många famnar från
sitt ställe upp på en böjd. Spillrorna af linsén,
virket och 5 fartyg drefvo upp till Trollhättan
och 85 menniskor omkommo, utan att någons lik
blef igenfunnet. Märkligt är att två personer,
hvilka befunno sig uti ett af de sönderkrossade
busen, räddades pä vrakstycken. Den ena af dem
blef sedan prest. Sagan berättar ock att en
bonde i Hjertum, som ämnade sig till Intagan samma
dag, belt nära denna gård angreps af en så
olidlig värk i benen, att han ej förmådde röra sig
ur stället, och räddades derigenom. Tidens
vidskepelse tydde denna förfärliga naturhändelse
såsom ett förebud till Bohusläns 10 år derefter
inträffade öfvergång till Svenska kronan. Den
hundrade årsdagen af samma tilldragelse firades med
gudstjenst, dä komminister Torsten Wassenius höll
en predikan om: "Guds verk prisadl af barnabarn"
öfver den väl valda texten ur Ps. 114: 5—8. —
Det bortvältade jordstycket genomskars och
bortfördes sedan till en stor del af elfven; men ännu
qvarligger, på Westgötha-sidan, elt odladl stycke
af detsamma, 660 alnar långt och från 30 till
100 alnar bredt.

Inteckning sökes bos häradsrätten, eller laga
domstol i stad, i fall den skall erhållas i
stads-egendom. Inteckningen följer egendomen åt, i
hvars band denna öfvergår, till dess skulden blir
uppsagd; men måste, likasom skuldebref, förnyas
hvart tionde år. Att döda inteckningen kallas då
gäldenären företer sitt återfångna skuldebref och
bevisar gälden vara betald. Vid konkurser äger
inteckning förmånsrätt framför vanliga skuldebref;
men ej framför omyndigas arf, m. fl. i bögre grad
gynnade fordringar.

Interdikt (Lat. Interdiclum), ett kyrkostraff
under katbolska tiden, hvarigenom uppkom ett
fullkomligt sacristitium, så att ingen offentlig
gudstjenst fick hållas eller sakramenter utdelas, ehnru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free