Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlösen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jegnafo.
Jemalittg»
267
delse, hvarpå knappast något exempel företer sig
i medicinal-historien.
Je«nafo, ett 5,200 fot högt berg, i Torneå
Lappmark.
Jehova|| aolntium meuiu, äfven Dean
so-latiam nieiim, voro Carl IX:s valspråk.
Jeutjtt. annex till Ramdala, beläget i Östra
härad af Blekinge, 1 J mil O.N.O. från Carlskrona,
vid hafvet. Socknen innefattar 42 J mtl. med 2,520
invånare. Af dess areal, 21,477 tunnl., äro 220
sjöar och kärr. Adr. Carlskrona.
Jemna, färglummer (Lycopodium complanatum),
en ormbunkeväxt, som förekommer öfverallt i
riket nti ofruktbara skogar, dock mindre allmänt;
men af tvenne artförändringar, den ena med
tvenne, den andra med blott ett blomax. Den är
nt-märkt för sin betydliga halt af ätticksyrad lerjord,
i följd hvaraf den ej allenast af allmogen, utan
till och med uti färgerier, användes såsom
färgväxt eller egentligen såsom betningsmedel för
andra färgstofter, särdeles på ylle.
Jeinilifl;, en socken med Näsum, belägen i
Listers härad af Blekinge, Listers och Bräkne
förenade kontrakt af Lunds stift, 2^- mil V.N.V. från
Carlsbamn. Socknens namn blef i äldre tider
skrifvet Jem.se, eller Gemse, äfvensom det än i dag i
uttalet nämnes i allmänhet Jemsjö. Till vidden är
denna socken bland de större och till folkmängden
den största i södra delen af riket. För 60 till
70 är sedan utgjorde den en vidsträckt skogstrakt;
men företer nu för det mesta kala, afbrända
stenhällar, med någon småskog mellan bergen. På en
areal af 79,T74 tunnl., deraf dock 9,520 äro sjöar
och kärr, bo 9,836 menniskor, af hvilka 480 äro
bönder, 250 jordtorpare o. s. v. på 85 bela
hemman. Af större insjöar äro endast få:
Orlunds-siön, Vidavann, Raslåmjen, Hälen, Kroksjön. Utom
dessa större, finnes en oräknelig mängd af mindre
insjöar eller så kallade göl, dem allmogen räknar
till ett antal af 365. Af större åar märkes
Mörrums å. Socknen har af ålder varit indelad uti
fyra fjerdingar, nemligen: Holljö, Gränums,
Löne-màla och Willshults fjerding, af hvilka hvar och
en är indelad i 2 rotar. Kyrkan, fordom ett
kapell nnder Bäckaskogs kloster, afhrann tillika med
kyrkobyn år 1803, men har i senare åren blifvit
utvidgad och iståndsatt. Fornlemningar af historisk
märkvärdighet finnas icke. En hög brant utmed
Orlundssjön kallas Walhall, och anses för en
ättestu-pa. I berget nära kyrkobyn anträffas en håla, som
kallas röfvarkulan, der snapphanar tros hafva haft
sitt tillhåll, under krigsåren 1676—1679. Några
Göinge-bönder hade sällat sig till ett Danskt
parti och borttagit, vid Lönsboda, en de) af Svenska
krigskassan och konungens tält, m. m., hvarefter
de sökte sin säkerhet i skogarne, isynnerhet i
Ör-kened, Loshult, Wirestad och Jemshögs socknar,
der deras anhang dagligen ökades, så väl af
rymmare från begge bärarne, som ock af bönder
och drängar samt annat löst folk, hvilkas okynne
och lättja vida mer funno sin räkning vid att
röfva och plundra, än att strida för sin lagliga
öfverhet. De fingo ock lönen efter arbetet, då de
efter hand blefvo gripne och på flera ställen vid
landsvägen spetsade. Generalmajor Lybecker fick
befallning, att, med sitt regemente, rycka in och
afbränna bela Lönsboda (Ökened) socken, der de
hade sitt mesta tillhåll, hvarefter samma öde
förestod Jemshögs socken, som var nära sin
ödeläggelse, derest icke dess dåvarande kyrkoherde,
prosten Sorbons förbön bos Carl XI utverkat
försköning. Bland omkring 40 väl odlade och bebygda
gårdar utmärker sig Hölje, för sin byggnad,
vackra belägenhet, trädgårdar, park,
lärkträdsplanteringar, springvatten och flere anläggningar af
framlidne öfversten och riddaren Carl v. Dannfelt. Här
finnes ett bibliothek, konstkabinett, tafvelsamling
af ypperliga mästare, synnerligen af Flammandska
skolan. Denna egendom, hvartill hörer en
kop-parhammare, ett pappersbruk, en smedja med
djup-hammare, ett färgeri med valkverk, qvarnar och
säg, är, hvad äganderätten beträffar, af förre
ägaren testamenterad till en "underhålls-,
uppfostrings-och undervisnings-anstalt" för Jemshögs församling
med 200 R:dr B:ko årligt anslag; men med
förbehållen nyttjanderätt åt Juhlin-Dannfeltska
slägten, så länge någon af familjen qvarlefver. Detta
testamente är klandradt och icke till alla delar
verkställbart. — Socknens förnämsta industri är
potatesplantering, svedjande och brännvinsbränning.
283 brännvinspannor, hvaribland ett konstbränneri,
af tillsammans 8,541 kannors rymd, tillverka
årligen 2 till 300,000 kannor, till föga fromma för
det allmänna bästa och den moraliska ordningen.
Ilär finnes för öfrigt en fattigvårds-inrättning,
stadfästad af Kongl. Maj:t 1835, en för socknen
ser-skildt fastställd brandstodsförening, en socken- och
bushållsnämnd, en nykterhetsförening, en sparbank
upprättad 1838, samt en vexelundervisnings-skola
under byggnad med flere distrikts-skolor. I Öllers
beskrifning öfver Jemsbögs socken omtalas att
tro-lofningar här ske, såsom i bättre stånd, icke utan
afsigter på förmögenhet och rikedomar. Ju
förmögnare flickans föräldrar äro, ju mera se de
efter, som de kalla det, "ett godt tillfälle", d. v. s.
att fä henne bortgift till någon rik dräng, eller
god gård. De fattiga flickorna få vänta, tills
någon friar till dem; men de förmögnare blifva knappt
10 år gamla, förr ån fadern eller slägtingarne,
börja tänka på någon dem värdig man. Han
eller de, tala då med föräldrarne till någon förmögen
yngling, äfvensom det ej är ovanligt, att flickans
fader friar för sin dotter, förr än fästmannen. På
lika sätt händer ock med föräldrar hvilka hafva
någon son, den de vilja hafva undan för någon
dotter, eller yngre son, åt hvilken de bestämt sin egen
gård. De erbjuda då sin son åt någon förmögen
flickas föräldrar, och detta ofta förr än de unga
tu veta något derom. Gubbarne vidtalas vanligen
om saken sedan de vid glaset börjat blifva något
muntrare och merendels i all förtrolighet emellan
fyra ögon. Man börjar nu bemligen
bortauktio-nera sina barn och erbjuda summan, som man
tilltror sig kunna gifva i bcmföljd. Man bar
exempel på de fäder, hvilka på sådant sätt bortsålt sin
8 till 9 års gamla dotter; men det har ock händt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
