Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlösen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jemtland.
Jemtland* Jägare.
269
af högst förderfligt inflytande, äfven pä
omgifvande odlade marker. I ordning efter myckenhet sås
bär korn, som är hufvudsädet, potates, blandsäd,
råg, ärter och hafra. Linodlingen är obetydlig;
men hampa odlas allmännare. Ängsodlingen är
betydlig; emedan boskapsskötseln är hufvudsakliga
näringsyrket. Ät hästafveln, som anses blifvit
förbättrad pä senare ären, lemnar Jemtländningen
mycken omsorg. Skogarne äro vidsträckta, men, för
transportens svårighet, kunna skogsprodukter till
afsalu med fördel lemnas endast af Ragunda, Litbs
och Hammardals pastorater, der också
afverknin-gen är betydlig. Tjärbränningen drifves med
mindre sakkunnighet och svagare afkastning än på
flera andra orter, och af fullkomlig obekantskap
med praktiska behandlingen tillverkas hvarken
terpentin, pottaska eller harts, ehuru ortens skogar
gifva både anledning och tillfälle till denna
binäring, samt staten lemnat så väl anslag som lån
till 3 procent. Väfnadsslöjden bar bär icke gjort
några större framsteg. Gröfre och linare
ylleväfnader förfärdigas egentligen till husbehof, och
endast några gröfre, såsom vadmal, afsättas utom
länet, ehuru till obetydligt belopp. Jagt oc.h fiske,
hvarå länets vidsträckta skogar och talrika sjöar
i allmänhet lemna rik tillgång, utgöra icke
obetydliga näringsfång. Handeln, är dock alltid för
den skarpsinnige och på spekulationer begifne
Jemtländningen en med synnerlig förkärlek omfattad
inkomstkälla. De flesta bland den förmögnare
allmogen uppköpa härstädes kreatur, smör, ost, talg,
hudar, samt fogel och afyttra sedan dessa varor
antingen sjelfve, eller genom utskickade ombud, i
]Norrige, Stockholm och å andra orter. Folkel är
sedligt, arbetsamt, älskande ordning och skick,
samt bar mångartad färdighet i mekaniska yrken.
Såsom bevis på allmogens bildning kan anföras,
att alla fullvuxna manspersoner, utan kändt
undantag, kunna försvarligt läsa tryckt skrift och mer
an hälften af dem skrifva. — Bland länets berg,
d. v. s. höga fjäll, eller större höjder, hvilka dels
på gränsorna omgifva detsamma, dels iinnas i begge
landskapernas V. men isynnerhet S.V. delar,
märkas i Jemtland: på riksgrånsen, Ske eker [j allen,
Kjä-lahög, Skurdals och Skordals-fjàll och port, en
genomskärning af fjället, liknande en port; Syl[jäll,
Skar/Jörn, en öppning emellan två fjällstötar af
Skarfdörsfallet, på afstånd liknande en stor dörr
eller gata, genom hvilken en väg går till Norrige;
ini landet: ArnasfjdU, Åreskulan, Offerdals/jallen,
Klapphågen, Hofverberget, Helagsfjället, m. fl. Bland
Jemtland* talrika vattendrag märkes: Wassdatens
eller Ströms-vattendrag, som har sin upprinnelse
inom Norrige, beslår af många småsjöar och fjell—
strömmar, samt innesluter de högst belägna
källorna af Ängerman-elfvens högra gren; Indals samt
Ljungans vattendrag (se dessa ord). Länets
serskildta indelningar äro: den ecklesiastika, 2
kontrakt innefattande 14 pastorater, hvaraf 3 reg.,
10 konsist, och 1 lappmarks-pastorat. Den
juridiska, under Svea hofrätt, i 2 domsagor och 14
tingslag, nemligen norra Jemtlands domsaga:
Ra-guuda, Uammardal, Litb, Rödön, Offerdal, Räf-
sund och Brunflo; södra Jemtlands: Undersåker,
Sunne, Hallen, Oviken, Berg, |lede och Sveg. Den
administrativa i tre fögderier, Jemtlands norra,
Jemtlands södra och Herjeådalen, 3 härader, 1
stad och 55 socknar. I militäriskt hänseende
indelas länet i 200 rusthåll för Jemtlands häst
jägare och 848 rotar fältjägare. Länets folkmängd
utgör 45,919 personer, hvaraf icke fullt hälften
erlägga skatt. Det innefattar 919^ mtl. på en
areal af 10,054,158 tunnl., af hvilka 960,000 äro
sjöar och kärr.
Jemtlands fältjligare-regemeute och liäst*
jägare-korps, bestå det förra af 848 man, den
senare af 200 man, och hafva förut utgjort ett
regemente af 1,048 man. Då Jemtland och
Herjeådalen år 1645 kommo under Sveriges krona, var
der både ryttare-, dragon- och knektcbäll. Till
landets lindring blef antalet sedermera ansenligen
minskadt, så att hvardera af dessa landskaper slapp
med 40 man; men som detta icke var ulan skada
för riket, vidtogs denna ändring först i Jemtland,
och med Herjeådalen gjordes samma författning, som
i de öfriga Norrländska landskaperna. Hvad
Jemtland vidkommer, förordnades att 340 man till fot
der skulle uppsättas, ryttare anskaffas för alla
hemman i orten, och som bönderne i berörde ort,
genom sitt sista affall frän Sveriges krona,
ansågos hafva förverkat den skatte-ratlighet, som
större delen af dem påstodo sig äga till hemmanen
derstädes, skulle de ryttare, som blefvo värfvade,
sättas i besittning och bruk af dessa hemman, till
en gård på hvar häst, så framt bönderne icke ville
ånyo städja dessa hemman, och förena sig med
ryttarne deri. Af dessa hemman, som inrymdes
åt ryttarne, åtnjöt hvar och en af dem den
utgående räntan; men erlade deremot till kronan de
extra-ordinarie utskylderna, hvilka anslogos
officerarne på lön och fördel. Ryttarne fördelades i
9 kompanier, af hvilka 5 lades under Uplands
regemente, som sedermera kallades lif-regementet;
då det kompaniet af lif-regementet, som låg uli
Wermland, skiljdes derifrån, och sattes under
Östgötarne. Hvad som återstod af
Jemtländningar-ne, fördeltes på då varande öfverste Plantings
regemente, eller som det ock kallades "Trundbems
kavalleri." I Herjeådalen skulle utom de 40
knektar, som derstädes borde utgå och komma under
Jemtländningarne, äfven för hvart hemman
tillsättas fyra dragoner. Att åstadkomma så mycket
manskap af dessa orter, var högst tryckande för
allmogen. Herjeådalens inbyggare utverkade sig
derföre frihet för utskrifningarne, med vilkor, att
hvarje år, då utskrifning hölls, betala 1,200 dal.
s. di., hvilket sedermera nedsattes till 900 dal.
s. m. Ryttarne vid Jemtlands kavalleri-kompani
påkostade sjelfve hvad som hörde till deras
mundering, emot det att de uppburo den ränta, sotn
af vissa hemman var anslagen härtill. Kompaniet,
som ej utgjorde mer än 87 hästar, var kringströdt
nästan i bela landskapet; vid en senare indelning
blef det ökadt till 100 hästar. Indelningen för
regementet blef i synnerhet påtänkt år 1681; tv
hvad som förut i den delen blifvit vidgjordt var
Del. II. 35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
