- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
270

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlösen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

270 Jemtland* norra»

Jerf.

högst ofullkomligt. Detta ärende kom derföre
1685, under nogare öfverläggning, då ett förslag
till indelningens vidare verkställande författades,
hvaruti hvarje dragon påfördes en rök, eller
hemman af 15 dal. s. m. ränta. Genom kontrakt år
1688 blef landskapet Jemtland roteradt till 1,000
man; men regementet var i så måtto skildt från
andra infanterier, att 48 korpraler m. fi. icke
in-begrepos under samma nummer. År 1770 blef
Jemtlands kavalleri-kompani förvandladt till lätt
beridna dragoner. Kavalleri- och
infanteri-uniformen var lika. Öfverbefälet bade blå rockar
med lika uppslag och kragar, men gula
underkläder. Underofficerare och gemena bade gula
uppslag och krage på rockarne. Så väl regementet
som korpsen äro förlagda i Jemtlands län, hafva
Frösön till mötesplats och höra under sjette
mili-tär-distriktet.

Jemtland* norra fögderi, eller härad,
innefattar 1 stad, Östersund, och 27 socknar, nemligen
Ragunda, Fors, Hellesjö, Ilåsjö, Stugun, Räfsund,
Sundsjö, Bräcke, Bodsjö, Brunflo, Marieby,
Ilota-gen, Lockne, Näs, Lith, Kyrkas, Iläggenäs,
Frostviken, Alanäset, Hammerdal, Borgvattnet, Fölinge
och Ströms Lappmarker, Rödön, Näskott, Ås och
Aspås, utgörande tillsammans 432 mtl. med 22,515
invånare. Af dess areal 4,542,938 tunnl. äro 399,000
sjöar och kärr.

Jemtland* norra kontrakt af Hernösands stift,
innefattar 6 konsist, och 1 Lappmarks-pastorat,
nemligen: OITerdal, Alsen och Mattmar; Ragunda,
Fors, Hellesjö, Håsjö och Stugun kapell;
Hammerdal och Ström med Alanäs och Borgvattnets
kapell; Lith, Kyrkas och Iläggenäs; Rödön, Näskott,
Aspås och Ås; Undersåker, Åse, Kall och Mörsi|l;
samt Lappm.-past. Fölinge, med kapellerne
Ilota-gen och Frostviken. Kontraktet har 22,916
invånare.

Jemtland* sUdra fögderi, eller härad,
innefattar 18 socknar, nemligen: Sunne, Frösön, Hallen,
Norderön, Marby, Oviken, Hackås, Myssjö, Berg,
Rätan, Klüfsjö, Undersåker, Mörsil), Åre, Kall,
OITerdal, Alsen och Mattmar, hvilka tillsammans
utgöra 395 £ mtl. med 16,794 invånare. Af dess
areal 3,304,475 tunnl. äro 365,000 sjöar och kärr.

Jemtland* *Uilra kontrakt af Hernösands stift,
innefattar 7 pastorater, hvilka utgöres af Östersunds
stad och följande inom Jemtland och Herjeådalen
be-lägua socknar, nemligen: Brunflo, Lockne,
Marie-by, Näs och Östersunds stad; Räfsund, Sundsjö,
Bräcke och Bodsjö; Sunne, Frössön, Hallen,
Norderön och Marby; Oviken, Hackås och Myssjö;
Berg med Åsans kapell, Klöfsjö och Rätan; Sveg,
Elfros, Lillherrdal och Linseli kapell, samt Hede,
Wemdalen, Tännäs och Storsjöns kapell, af
hvilka pastorat trenne äro reg. af I kl.; trenne 2 kl.
och ett 3 kl. konsist. Kontraktets folkmängd
utgör 21,203 personer.

Jeintiniitet kallades fordom en af de årliga
marknaderna i Jemtland, nemligen Gregorii-messan,
hvilken hölls på Frösön i Mars manad.

Jeniscli, har år 1698 i Stockholm utgifvit en
Tysk grammatika.

Jerbo, annex till Högsäter, beläget i Walbo
härad af Elfsborgs län, å Dalsland, 5 { mil N.N.V.
från Wenersborg, 5 mil N.N.O. från Uddevalla.
Socknen innefattar 19 £ mtl. och bar 898
invånare. Af dess areal 15,807 tunnl. äro 2,555 sjöar
och kärr. Adr. Wenersborg eller Åmål.

Jerechini, Johanne*» född Dansk, var prost
och electus i Westerås samt konung Erik XIH:s
kansler, blef, genom konungens förordnande och
utan domkapitlets hörande, år 1409 erkebiskop i
Upsala och innehade detta embete i tio år,
hvarunder han protesterade mot Lundske erkebiskopens
primat öfver Sverige, och skänkte gården
Thors-bolm till en kantors underhåll vid domkyrkan. Men
hans slöseri (han hade nemligen förstört
domkyrkans skatt 20,000 Gulden, och utblottat flera
kyrkor och prester i stiftet), bans lösaktighet,
men-ederi och öfriga laster förmådde både kapitlet och
konungen att år 1419 klaga deröfver bos påfven,
som uppdrog åt erkebiskopen i Riga alt häröfver
ransaka och dömma. Jerechini erhöll stämningen
i April 1421, och flydde nu öfver till Island, der
ban lärer blifvit biskop i Skalbult; men elfva är
derefter retade han så Isländarnes förbittring, att
de ihjelslogo honom och kastade kroppen, inlagd
i en säck, i den förbi Skalholt framflytande Bruaràn.

Jerf (Gulo), ett slägte af de köttätande rofdjurens
andra familj, hälgnngarne, och det grymmaste bland
dessa senare, hvaraf hos oss förekommer en art,
neml.: Fjàlljerf,jerf, ßallfras, fil/ras (G. borealis),

»af nära 3 fots längd och I £ fots höjd, med 6 tums
läng svans, kort och tjockt hufvud, något
utdragen nos betäckt med korta bår, små bruna ögon,
korta afrundade öron, korta undersätsiga ben, med
fem tår på hvardera foten (väpnade med hvassa
krökta hvita klor), kort stark hals, samt lång kropp
med något hvälfd rygg, betäckt med långa raka
och styfva hår, hvilka på hufvudet äro svartbruna,
glänsande och korta, bildande under hakan en
liten hvit fläck; på halsen småningom öfvergående i
röd- eller gulbrunt, hvilken är den rådande färgen
på kroppens sidor, hvaremot på ryggen och
något på sidorna finnes en stor, nästan hjertformig,
glänsande svart fläck, kallad spegeln, som slutar
nära svansroten; undre sidan af kroppen och
inre sidorna af låren äro svartbruna, bruna fötter
och svart svans. Jerfven Gnnes i alla våra
fjälltrakter och vistas i täta snår, samt klättrar med
lätthet i träd och på branta klippor eller
bergsklyftor. Ilan är mycket grym och rofgirig, och
dess föda utgöres troligen endast af kött, hvarföre
ban med list och djerfhet angriper äfven större
djur, såsom elgar och renar, lika väl som harar,
lemlar och flera slags fogel, och dödar då sä
många som ban möjligen kan, hvarefter ban först
utsuger blodet och sedan förtär resten, livad ban
icke straxt kan förtära nedgräfver ban i jorden
eller gömmer på annat sätt till en annan gång.
Hans vana att döda flera och större djur än han
möjligen kan på en gång förtära, har gifvit
anledning till många löjliga berättelser om bans
glupskhet, såsom t. ex. att han på en gång kunde
förtära äfven det största rof, samt derefter söka att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free