Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlösen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jernbäraland.
Jernleror.
279
anbud till den falske tbronpretendenten Erling
Stenvägg i Norrige år 1204, att, eburu han kände
dennes verkliga börd, likväl emot vissa vilkor befrämja
hans planer, derigenom att han föranstaltade ett
sådant jernbyrdsprof, hvilket skulle öfvertyga
vederbörande om verkligheten af Erlings föregifna
härkomst ifrån den aflidne konung Magnus
Erlingsson. Det ansågs såsom det högsta och
yttersta bevisningsmedlet, ända till dess en stigande
bildning började fatta dess betydelse snarare
såsom ett försök att fresta Gud, än såsom ett
vädjande till den gudomliga rättvisans beskydd.
Biskop Wilhelm af Sabina, som höll Skenninge möte
1248, arbetade på dess afskaffande, och Birger
Jarl anses hafva upphäft detsamma. Likväl
förekom det någon gång äfven senare än hans tid.
JernbHralaad. Enligt Lagerbring skulle dermed
i äldre tider hafva förståtts Dalarne och en del af
Westmanland; men vanligen har man antagit, att
det varit benämningen på Wermland och en del
af Dalsland.
Jernfeldt, theol. professor och pastor i Dorpt,
en lärd man, isynnerhet hemmastadd i Orientaliska
språken. Han var född år 1660 i Cbristinebamn,
der fadern var borgmästare, blef 1690 tbeol.
professor i Dorpt och fem år derefter professor
primarius och pastor i Johannis kyrka; men dog
samma dag han introducerades i detta sistnämnda
embete. Barnen adlades under namn af Jernfells.
Jern grafven eller Jernvägen i Stockholm.
Under den tid Stockholm var befäst, stod vid
Söderport ett tom, hvaraf lemningar ännu finnas
qvar, och kring detsamma fanns en bred graf. Då
befästnings-systemet för hufvudstaden öfvergafs och
malmarna började tätare bebyggas, blef denna graf
onyttig, och jernvägen, som förut varit vid det
nuvarande Jerntorget, flyttades år 1662 till den
fordna stadsgrafven, hvilken sedan kallades
jerngraf-ven eller jernvägen. Öfver denna graf gå tvenne
broar, hvaraf den ena, eller den vestra, är ganska
gammal och ombyggdes 1695; men den östra
anlades af rådman Kjerrman år 1749. Den bar likväl
år 1846 erfordrat en ombyggnad.
Jern-koinmiflsionen log sin början år 1743,
i anledning af ett kongl, bref d. 2 Nov. samma
år, hvari omförmäles att rikets ständers sekreta
utskott "hos Kongl. Maj:t i underdånighet anhållit,
det Kongl. Maj:t i nåder täcktes låta bergverkens
conservation vara sig besynnerligen om hjertat,
och i det afseende utse två eller tre af riksens
råd, som på del, af agenten Bacbmanson
(sedermera kommerserådet Nordencrantz) bos rikels
ständers sekreta utskott föreslagna sätt, företaga sig,
att om denna hela riket så nära rörande
angelägenhet under en grannlaga tysthet öfverlägga och
dervid bepröfva de medel, som bemälte agent
tilltror sig kunna upptäcka och vid banden gifva."
I anledning häraf utnämndes en kommission, som
bestod af riksråden frih. Olof Cederström, grefve
Arvid Posse och Carl Ehrenpreus. Denna kongl,
kommission synes ej hafva alldeles npphört förr
än 1750, ehuru dess befattningar mycket
minskades, sedan jernkontoret blifvit inrättadt år 1747.
Jernkontoret. Under Gustaf Adolf den slores tid
inrättades, till handelns och näringarnas
utvidgande och förkofran, bland andra kompanier, äfven ett
jernkompani. Men den egentliga och
hufvudsakliga anstalten till jern-tillverkningens befordran och
understöd var jernkontoret, hvilket stiftades i
Stock-bom d. 29 Dec. 1747. Flere förslag till denna
inrättning voro redan långt förut, eller är 1743,
allvarsamt å bane, och innan konungens stadfästelse
ännu var vunnen derå, hade de flesta bergslager
och enskildta bruksägare förenat sig om betydliga
sammanskott till en gemensam fond. Första
förslaget väcktes redan 1738 och att således nära 10
år förflöto innan den bann komma till stadga,
visar tydligt, att de, hvilka satte sig i spetsen for
dess utförande, hade mänga binderatt emotstå och
öfvervinna. Med förslagen till ett jemkontor, ehuru
i sina enskildheter behandlade af rikets ständers
sekreta deputationer, bade man gått så öppet
tillväga, som försigtigheten tillät, då mot dem, vid
hvarenda riksdag, vanligen uppreste sig ett mägtigt
parti. I jernkontorets grundinrättning låg ej
heller något som behöfde döljas för allmänheten, utom
det rent merkantila, i den händelse kontoret kom
att köpa upp jern. Fonden dertill var redan
grundlagd genom enskildes sammanskotter, och af det
allmänna fordrades intet, utom säkerhet mot
ingrepp, och det länbiträde af banken påstångjern,
som den, efter dåvarande banko-författningar,
medgaf på vida mindre säkra och rörliga bypotbeker.
Jernkontoret styres af bruksägarne sjelfve, genom
en af dem väld direktion, och ändringar i dess
reglemente eller serskildta åtgärder, som af direktionen ej
kunna vidtagas, beslutas af bruksägarne vid deras
sammanträden, hvilka hållas hvart tredje år.
Mas-och smedsmäslare-staterna samt allt hvad som
hörer till bergsbruket och jernhandteringen, står
under denna inrättnings styrelse.
Jernkontora-ilalern kallades den frivilliga,
årliga afgift af 1 daler kopparmynt, som hvar och
en af bruksägarne, vid 1743 års riksdag,
öfverenskommo att erlägga, för hvart skeppund
stång-jern, efter hammarskatten räknadt, till bildandet
af en fond, "för att värja sig emot vanpris på
varan." Då likväl svårigheter mötte vid
uppbärandet deraf, föreslogs, att denna afgift skulle i vågen
erläggas af köparen, antingen ban vore nt- eller
inländsk, samt att de influtna medlen af
vågbetje-ningen till jernkontoret inlemnas och redovisas.
Vid bruks-societetens fullmägtiges första
sammankomst, d. 22 Febr. 1748, beslöts att vågmästaren
borde ansvara fiir och årligen redovisa för
jera-kontors-dalern; samt vid hvarje månads slut för
Stockholms våg i rikets ständers bank, och för de
andra städernas i ränteriet eller hos de personer
fullmägtige anvist, emot qvitto insätta de
penningar som inflntit.
Jernleror kallas ett slags jernoxidbaltiga
sten-härdade leror, som förekomma, hos oss endast
sparsamt uti jerngrufvor, vanligen nti små skolar,
såsom vid Vestra Silfberget, Taberget,
Stafsgruf-van i Södermanland m. fl., men för öfrigt
isynnerhet uti flötsformationer, lägrade emellan sten-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
