Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlösen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
292
Jordarter.
Jordborr.
mineralier af mångfaldiga slag, samt deruti
inblandade organiska qvarlefvor, hvilka betäcka
alluvial-lagren och tjena till växternas fortkomst. Dessa
jordarter, odlingsbar jord eller åkerjord, äga i
följd af de olika oorganiska ämnen som de
innehålla, samt af den större eller mindre mängd
organiska qvarlefvor, hvarmed dessa äro blandade,
olika egenskaper, så väl i fysiskt och kemiskt
som i agronomiskt afseende, d. v. s. i afseende på
sin förmåga att underhålla derpå uppkommande
växter. De hufvudsakligaste af deras oorganiska
beståndsdelar äro kiselsyra, kiselsyrad lerjord och
kolsyrad kalk, hvartill komma gips, talk- eller
bitterjord, jernoxid och jernoxidul, manganoxid, samt
åtskilliga med dessa baser förenade syror,
särdeles svafvel- och fosforsyra. De organiska
beståndsdelarne bestå deremot dels af föga eller intet
förändrade döda växter eller växtdelar; men
isynnerhet af sådana som undergått sin fullständiga
förvandling och bilda en svart pulverformig massa,
hvilken fått namn af humus eller mylla.
Denna senare beståndsdel utgör ett oeftergifligt
vilkor för jordens fruktbarhet, och efter naturens
ordning bildas den oupphörligen, i något större
mån än den till nämnde ändamål behöfves, genom
växternas eller deras delars successiva utdöende, i
följd hvaraf nya kunna oupphörligen framalstras
och fortkomma på samma ställe, så länge deras
affall ej bortföres derifrån; men då, såsom
förbållandet är pä den odlade jorden, de uti sin
växt-period ännu stadde växterna dödas af skördarens
band, och bortföres från sin växtplats, så skulle
jordens halt af mylla blifva otillräcklig till
frambringande af samma slags växter, hvilka efter hand
skulle derifrån utträngas af allt mindre och mindre,
magert ogräs, om man ej genom gödsling, d. v. s.
inblandning af andra organiska alfall, återgåfvo
jorden sin behöriga bält af mylla. Det är dock
icke allenast jordens bält af mylla, som betingar
växtens fortkomst derpå, utan denna beror dessutom
för serskild|a växtslag af de olika oorganiska
beståndsdelar hvilka finnas deruti, enär dessa äfven i
större eller mindre mån upptages af och
assimileras med växterna, samt olika af olika växtslag,
såsom under ordet Cirkulalionsbruk är nämndt. I
följd häraf utgår man, vid klassifikationen af
den odlingsbara jorden, så väl från dess
oorganiska som dess organiska beståndsdelar, samt
indelar den sålunda uti: sand eller sandjord, hvilken
består af små korn, bildade af söndergrusade, ofta
ganska olika mineralier, hvaruti kiselsyra i fritt
tillstånd, i form af qvarts, alltid utgör den
öfvervägande mängden. Den upptager i allmänhet
mindre vatten än andra jordarter och qvarhåller det
med ringa kraft. Lera eller lerjord består likaledes
af flere olika mineralier; men innehåller en
öfvervägande mängd af kiselsyrad lerjord, eller lera, i
följd hvaraf den är mer eller mindre klibbig eller
bildbar, samt upptager vatten i stor mängd och
qvarhåller det med stor kraft. Halten af lera får
dock icke vara alltför stor deruti, ty i sådant fall
blir den otjenlig till odling, genom sin
bårdbru-kenhet, enär den då, uti fuktigt tillstånd är så
seg, i torrt deremot så hård, att den ej låter
plöja och ansa sig. Mergel eller mergetjord
innehåller större eller mindre qvantiteter kolsyrad kalk,
tillsammans med förenämnde beståndsdelar och
förekommer af mångfaldiga förändringar, stundom med
öfverskott af kalk, stundom med öfverskott af lera
samt bar egenskapen att bättre än någon af de
förra i behörig mängd upptaga och qvarhålla
vatten, samt att i luften, isynnerhet utsatt för
ömsom fukt, ömsom torka, sönderfalla, i följd
hvaraf den är mycket lältbrukad. Mylla eller mylljord,
kallas den som innebàller en öfvervägande mängd
humus, och i följd deraf i allmänhet är den mest
fruktbärande, men likväl icke alltid för alla
växter den bäst passande. Såsom nämndt är utgör
myllan ett nödvändigt vilkor för växternas
behöriga fortkomst, och de förutnämnda jordarterna
måste således alltid innehålla en större eller
mindre mängd deraf, antingen genom naturens egen
åtgärd, eller genom gödsling. I förra fallet och då
myllans mängd är något betydlig, få de vid
benämningen ett tillägg af mylla, så att sandjorden,
då den innehåller en större mängd mylla, fàr namn
af sandmylhi, lerjorden, under samma förhållande,
af lermylla, o. s. v.
Jordberga, frälse-säteri, 3^- mtl., beläget i
Kjellstorps socken af Malmöhus län, tillbör aflidne
landshöfdingen frih. von Nolckens arfvingar är
utmärkt vackert bebygdt. Säteriet har stora och väl
underhållna trädgårdar, betydligt åkerbruk och
hö-bol. Utom tvenne betydliga skogshemman i
Gustafs socken, höra under denua egendom många
in- och utsockne frälsehemman, jemte en
myckenhet hus och torpare, samt ßeddinge fiskläge. Åkern
och ängen är både vidlyftig och fruktbar.
Jordborr är ett verktyg, hvarmed icke allenast
åtskilliga hvarf af jordarter, utan ock af
stenarter, flolägriga berg eller flötser kunna eftersökas,
upptäckas och till deras beskaffenhet undersökas,
allenast genom borrhål af några tums vidd, till ett
djup af flere hundrade fot, och hvilken således
användes till upptäckande af nyttiga mineralier, samt
i allmänhet till undersökningar af de olika
jordlagrens beskaffenhet på olika ätällen af jordytan.
Härigenom hemtas mycken nytta ej allenast för
bergshandteringen, äfvensom för åkerbruket och
byggnadskonsten, utan ännu mera för geologien,
enär vi derigenom sättas i tillfälle att på lättaste
sätt bedöma beskaffenheten af jordens fasta
skorpa, till ett ganska betydligt djup. Jordborren
användes ock på sådana delar af jordytan, som
utgöres af (löts-formationer, till frambringandet af
s. k. arlesiska brunnar, emedan vatten på sådana
ställen vanligtvis framtränger genom det bildade
borrbålet, då detta uppnått större eller mindre djup,
dymedelst att på ganska mänga ställen lager af
ilötskalk befinna sig på större eller mindre djup
från ytan betäckta af lager af lerskiffer, skifferlera
eller andra kompakta flötsbergsarter, hvilka icke
genomträngas af vattnet, hvaremot flötskalken
alltid, dä den är åtkomlig fördetta, blir genom dess
inverkan derpå porös och genomsläpper detsamma,
i följd hvaraf, då den kompakta betäckningen öf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
