Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlösen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jotna-slägtct.
Jubelfester.
297
na till bans sånger äro till större delen
författade af honom sjelf, "fängslar icke alltid vid första
åhörandet; men ju mera man lyssnar till hennes
toner, ju skönare blifva de, och äger hon
derjemte den lyckliga egenskapen, att man gerna
förnyar bekantskapen med henne." J. företog åren
1845—47 en konstresa genom Tyskland och Italien.
Jotua-slägtet. Se: Jätteslägtet.
Jotuualaiid. Se: Jätteslägtet.
Ju argare skalk, desto bättre lycka, ett
gammalt ordspråk.
Jubelfester. Dessa höra till mera sällsynta
högtider. Det är bekant, att jubel-året eller
klang-året i gamla testamentet inföll hvart femtionde
år (3 Mos. B. 25: 8, följ.). Den första
jubelfest i nya testamentet anställdes år 1300 af
påfven Bonifacius VIII, hvilken utlofvade syndernas
förlåtelse åt alla dem, som på det året besökte
de helige apostlarne3 Petri och Pauli grafställen.
Ban vann ock derigenom sitt uppsåt, att Rom
uppfylldes ej allenast med folk, utan ock med
otroliga penningesummor. Det blef då beslutadt, att
en sådan fest skulle hällas endast hvart hundrade
år. Men de följande påfvarne kunde ej så länge
umbära en sä indrägtig penningeskörd. Clemens VI
befallte derföre, alt den skulle begås hvart
femtionde år, och utskref den verkligen till år 1350.
Hvarefter Vrbanus VI, som blef påfve 1370, fann
nyttigare, att ännu mera förkorta tiden, och
afpassa den efter frälsarens ålder, så att denna
inbringande bögtid skulle infalla hvart
trettiondetredje år. Men påfven Paulus II, som upphöjdes
på påfvestolen 1464, tyckte alt detla tidehvarf
blef alltför långt, hvarföre han utsatte denna fest
till hvart tjugondefemte år. Denna sedvana kunde
vid reformationen icke straxt afläggas i Sverige,
ulan att alltför mycket blottställa sig för den
påfviska verlden. Sedan de evangeliske
åstadkommit hvarjehanda nyttiga rörelser i riket,
tillstundade år 1525 en papistisk jubelfest. Bref hade
ankommit derom från påfven Clemens VII, med
tillåtelse, att Sveriges inbyggare skulle undslippa
den kostsamma resan till Rom, och fä fira
högtiden hemma. Ögonen voro vända på konung Gustafs
uppförande, hvilken likväl ännu ville synas
okunnig oin de evangeliskes uppsåt. Derföre tillstadde
ban, vid delta tillfälle, biskoparne för sista
gången alla de vidskepliga äfventyr, som då
före-lupo. — Den första evangeliska jubelfest i
Sverige var besparad åt Gustaf Adolf, och af den
ville man äfven förnimma, huru det höga verk,
som var börjadt af den förste Gustaf, skulle
genom den andre Gustaf stadgas och befästas. Till
denna stora högtid utseddes den 21 dagen uti
Januari, Februari och Mars månader år 1621. (Vid
dessa tillfällen förklarades följande texter: d. 21
Jan., 2 Mos. hela l:sta och I4:de kap., samt 15
kap. 1 lill 22 versen; d. 21 Febr., 2 Krön. B.
19 kap. från 4 versen till slutet, bela 20 kap.,
samt 65 psalmen; d. 21 Mars, 5 Mos. bela 8:do
kap., 11 kap. 8—30 verser, samt 132 psalmen,
enligt kongl, plakatet d. 3 Dec. 1620.) Då
fram-buto Sveriges folk sina tacksägelser inför Gud,
som hulpit deras fäder och dem från det påfviska
mörkret, samt i etthundrade år förunnadt dem den
saliggörande läran. Erkebiskopen Petrus Kenicius
begagnade detta tillfälle, alt, genom en allmän
skrifvelse, uppmuntra rikets presterskap till trohet
och ifver uli det dyra embete, som var dem
anförtrodt, och yttrade deri, bland annat: "Bröder,
vi äro väktare i Guds församling och bore
fullgöra hvad det namnet hafver att innebära.
Skärskå-dom med allvar vår egen lefnad, och ändrorn våra
felaktigheter. Sedan vilje vi arbeta uppå våra
åhörares förbättring. Våra förnämsta göromål böra
bestå deruti, att föra samveten till grundlig
kännedom af synden, att upptäcka Guds vrede öfver
ogudaktigbeten, att förkunna bättring och
syndernas förlåtelse för Kristi skull, att förmana till bön
och åkallan, samt tålamod under lidandet. Men
tänkom icke, att vi härmedelst gjort vårt embete
tillfyllest." Är 1693 på fasllags-söndagen, eller
d. 26 Febr. anställdes öfver bela riket den andra
jubelfesten. Den firades till minne af det
namnkunniga Upsala möte, som hölls 1593, dä den rena
evangeliska läran stadfästades, den oförändrade
Aogshurgiska bekännelsen antogs, och den
påfviska messboken afskaffades i Sverige. Konung Carl
XI ville göra den ort lysande, der samma
möte blifvit hållet, och infann sig derföre, jemte
arfprinsen, i Upsala, samt bivistade de gudliga
och lärda öfningar, som der ägde rum under en
hel vecka. Vid delta tillfälle bekräftades jemväl
Upsala mötes beslut, och femlon theologer
hedrades med doktorsnamn. Till åminnelse af denna
jubelfest, slogs en skådepenning, hvilken lemnades till
hvart och ett konsistorium, att förvaras pä någon
säker ort, antingen der, eller i kyrkan bland
andra kvrkosaker. Den tredje jubelfesten firades d.
17 Mars 1721, i samma ändamål, som ett
hundrade år förut, nemligen till allmän tacksägelse
för den evangeliska lärans införande i Sverige.
(Texterna voro: Malach. 4: 2. Ordspr. B. 2: 7, 8, 9.
Col. 3: 15.) Den fjerde jubelfesten hölls år 1730,
till minne af den stora nåd, som för 200 år
sedan vederfarits den rena evangeliska kyrkan,
genom den herrliga trosbekännelse, som på
riksdagen i Augsburg framlemnadcs d. 25 Juni. Den
gamla stylen brukades då ännu i Sverige, och
fastän jubelfesten egentligen bordt anställas d. 25
Juni efter samma styl, emedan det nya kalendarium
icke ännu var antaget då Augsburgiska
bekännelsen öfverlemnades, ville regeringen likväl i
detta fall göra ett med de evangeliske i Tyskland,
hvarföre den lät här i Sverige förblifva vid d. 14
Juni gamla stylen, samma dag, då jubelfesten
var utsålt att firas i Tyskland efter nya stylen.
Som dagen inföll på en söndag, då det predikades
om det borttappade fåret, hvilket evangelium
an-sägs mycket lämpligt för detta tillfälle, blef ingen
serskild text utvald. Den femte jubelfesten
firades 1793 d. 8 Mars lill åminnelse af Upsala möte
1593 (texter voro: olles. Matlh. 16: 18., högm.
ps. 118: 24., aftons. 2 Petr. 1: 2.). Den sjette
jubelfesten firades 1817 d. 31 Okt. till minne af
reformationens början år 1517. Vår sista jubel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
