Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
310
JHrn.
Järta.
Upsala. Här märkes: Bredtjö, en större egendom,
tillhörig friherre G. O. Lagerbrings arfvingar.
Lingonbacka pappersbruk. Den nuvarande kyrkan
invigdes af erkebiskop Olof Svibelius 1688.
Öfversten, baron Henning Kruus, dåvarande ägaren af
Bredsjö, erhöll 1694 jus patronatus af det skäl,
att ban och förre ägaren af Bredsjö, presidenten
frih. Gust. Rosenhane, nästan på egen bekostnad,
låtit uppbygga och inreda kyrkan. Inga
qvarlefvor finnas efter den fordna gillestugan härstädes;
men väl efter gamla kyrkan, hvilken förut torde
varit ett hedniskt tempel. En sägen förmäler, att
en jarl haft sitt slott och ligger begrafven på en
ås emellan prestgården och Nordanå hemman,
deraf socknen skall fått sitt namn Järlåsa, eller
rättare Jarlåsa. Sjöar äro: Bredtjö, Skärsjö, Arfsjo,
Småsjöar ne, llålsjöarne, Tarmldngen, Siytj fara-sjön,
Östfara-sjon, Möjsjö, Dettern, Strandsjö,
Börjedals-sjön, Lis-sjön och Grissjö. Socknen bör till 3 kl.
patr., och patronat-rätten tillbör ägaren af
Bredsjö. Den består af 15 £ mtl. och bar 807
invånare. Dess areal utgör 19,579 tunnl., af hvilka
1,320 äro sjöar och kärr. Adr. Upsala.
Järn, annex till Ör, beläget i Nordals härad af
Dalsland och Elfsborgs län, 3* mil N.N.O. från
Wenersborg, vid Wenern. Socknen består af 11
mtl. och har 622 invånare. Dess areal utgör
4,374 tunnl., af hvilka endast 30 äro sjöar och
kärr. Adr. Wenersborg eller Åmål.
Järna, Öfver-, en socken med Ytter-Järna,
belägen i Öknebo bärad af Stockholms län,
Sö-dertelge kontrakt af Strengnäs stift, 5 mil S.V.
från Stockholm, vid saltsjön. Järna grufvor,
hvaraf socknen fått sitt namn, äro belägna i denna
socken, hvarest jernmalm anträffas på
mångfaldiga ställen till utsökt rikhaltighet, uppgående till 50
à 60 proc. och derutöfver. Dessa grufvor hafva
en lång tid varit ödelagde; men äro no ånyo
upptagne och bearbetas med mycken drift, medelst ny
eld- och lufts-ångmaschin, till vattnets och
malmens uppfordring. Ägas af slägterne Gyldenstolpe
och Ridderstolpe. Här märkes: Bankestra, 1 mtl.
Linga, 1 mtl., Schewe, 3 mtl., Tilleby, 1 mtl. Den
öfre delen af denna socken kallas Finn-parken,
emedan under drottning Christinas tid, då Järna
allmänning tillhörde kronan, åtskillige inflyttade
Finnar fått sig anvisade vissa skogstrakter till
rödjning och odling. Pä Linga-malm finnes en
ovanligt hög sten, kallad Kungsstenen, hvarest
konung Granmar, som bott på Hörningsholm, skall
hafva hållit kungsting. Äfven märkes här
åtskilliga gamla begrafningsplatsen ättehögar och
stensättningar från hednatiden, och en märkbar skans,
kallad Borgskans, på en ö i sjön Wällingen. Är
1719, då Ryssarne vistades 6 veckor på en ö,
kallad Stora Rad-ön, uti Järna-fjärden, hvarest
ännu finnas lemningar af murar, ugnar, m. m., och
hvarifrån de föröfvade härjningar och bränningar
nästan öfver bela socknen, bade kronofogden J.
Schultz, å dess egendom Ytter-Eneby, belägen
några hundra alnar derifrån, medelst trumning å
jernplàtar, lagda på tomma dricksfat, bortskrämt
Ryska bären, frän denna egendom, som nästan var
den enda, hvilken ondgick det svåra ödet alt
förvandlas i grus. — Vid bosättning här i
pastoratet plägar man första året gifva åt de nygifta
något spannmål, hvilken uppbemtas mellan jul och
nyåret, under benämning af gåfva till bods,
hvarvid en äldre sockenbo är närvarande och framför
ärendet. Socknen hör till 3 kl. konsist. Den
består af 24 mtl. och bar 861 invånare. Dess areal
otgör 10,414 tunnl., af hvilka 780 äro sjöar och
kärr. Adr. Södertelge.
Järna, Vtter-, annex til) ofvanstående
Öfver-Järna socken, har samma läge som denna, består
af 30 J mtl. och har 676 invånare pä en areal af
7,545 tunnl., af hvilka 350 äro sjöar och kärr.
Här märkes: Gerstaberg, säteri, 2 mtl., äges af
grefve Axel Löwen. Brandatsund, 5 mtl. säteri,
äges af framl. general-löjtnanten och
kommendören m. m. frih. Carl Lovisins arfvingar.
Engshol-men, förut boställe för chefen vid adelsfanan.
F.neby, 1 J mtl., Farsta, 1 mtl., Nihle, 3 mtl.
Runstenar finnas vid Lydeby, Gjerstad, Hvalstad
och i kyrkodörren.
Järnelius. Se: Jarlahus.
Järstail, annex till Wallerstad (i Bobergs härad),
beläget i Göstrings bärad af Östergöthlands län,
i mil Ö. från Skenninge. Kyrkan är gammal; men
bar år 1834 undergått en större reparation, nära
nog jemförlig med nybyggnad. I socknen märkes:
Klaksborg, 1 mtl. frälse-säteri. Uti hedendomen
skola fylkes-konungar hafva bott härstädes.
Egendomen har tillhört slägterne Kurk, Horn,
Lind-skiöld, Funck, Uggla och Boye. Man har bär
förut anmärkt lemningar efter en liten skans,
omgifven af en graf med vindbrygga, men nu förstörda.
På Glänstorps ägor är en belsokälla, approberad
pä 1740-talet af provincial-läkaren doktor
Hagström, och sedan med fördel begagnad. Svart-ån
och Skena-å rinna genom socknen. Socknen
innefattar I5| mtl. och bar 420 invånare. Dess areal
utgör 2,337 tunnl., af hvilka 15 äro sjö och kärr.
Adr. Skenninge.
Järta, Hans, son till general-löjtnanten,
friherre Carl Hjerta, född d. 11 Febr. 1774, blef
vid tre års ålder fändrik vid Dal-regementet; men
då ban, såsom yngling, sjelf fick välja
lefnadsbana, öfvergaf ban militärståndet, och blef, endast
18 år gammal, andre sekreterare i kabinettet för
utrikes brefvexlingen, hvarifrån ban, i följd af
serskildta politiska förhållanden, förflyttades till
protokolls-sekreterare i justitierevisionen år 1796.
Hyllande de Fransyska fria åsigterna, var han en
bland dem, som vid 1800 års riksdag afsade sig
adelskapet, och försvarade dem, hvilka derföre
tilltalades inför Götha hofrätt. Deras tacksamhet
ådagalades genom en öfver honom i Berlin slagen
medalj. Som ban, för det att ban afsade sig
adelskapet, förlorade sin
protokolls-sekreterare-befattning, var ban i flera år utan någon sådan, till dess
ban år 1805 emottog sekreterare-sysslan vid
Stockholms stads brandförsäkrings-kontor. Efter 1809
års revolution utnämndes ban till stats-sekreterare
för bandels- och finans-expeditionen; men tog
afsked derifrån 1811 och blef följande året lands-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
