- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
322

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabelgatt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

322

Haflarp.



deln eller skadlighet för helsan. År 1794, nnder
förmyndar-regeringen, utfärdades det första förbud
mot kaffets nyttjande; 1799 förbjöds det åter,
och terminen för dess vidtagande firades på
åtskilliga ställen af riket med mer eller mindre löjliga
ceremonier. Vid Djurgårdsbrunn, nära Stockholm,
höll Hallman en parentation öfver "gudinnan
Cof-fea"; i Upsala skall man hafva fört alla stadens
kaffepannor tillsammans pä torget och der
högtidligen krossat dem, o. s. v. Ar 1817 utkom det
sista förbudet emot den älskade drycken; men
hvilket denna gång ej sträckte sig längre än till dess
försäljning på offentliga ställen. Det upphäfdes
åter 1822, och sedan dess har kaffet varit
lemnadt i fred, såsom man bör hoppas, för alltid. Ar
1844 infördes icke mindre än 6,223,332 skålp. kaffe.

Hallarp, en skog i Westbo härad af Jönköpings
län. Angående denna skog bar prosten Beth år
1715 antecknadt följande: "På Kallarps skog var
fordom en gård af samma namn, der förr så
ogudaktigt folk hafver bodt, att när Pastor hafver
fordrat Tiondesäden, hafva de svarat, gifver ban oss
en påse af Guds ord, så skola vi gifva honom en
påse af tiondesäden. Sedan säges de hafva
skickat bud efter Pastor, att ban skulle komma att
berätta en sjukan; tbå hafva de lagdt en Sugga i
sängen, bunden med ett linnekläde om hufvudet
och öronen, hvaröfver Pastor, när han utkom, höll
opp sina händer åt himmelen och ropade: Herre!
låt icke ditt Heliga Ord och Heliga Sakrament
bespottade varda och din tjenare begabbad varda!
— Straxt hafver jorden remnat, hus, folk, fä,
ne-dersjunkit i jorden, så att tupparne hafva hörts
neder i jorden gala, så att der husen hafva stått,
är nu kärr och vattensumpar att märka." Den
beständigt vattenfyllda hålan, som föranledt
historien, är allmänt känd, och vantron ser än i dag
spöken pä skogen deromkring.

Halle är en gammal ätt, hemma i Westergötland,
härstammande från en Erlauil Hade, hvilken
är 1402 gjorde sitt testamente. Vid Thure
Jönssons uppror mot Gustaf I, och då han sökte
värf-va anhängare åt den nyskapade konungen Måns
ßryntesson Liljehöök, omtalas MnKa lin|ie,
såsom en af de få, hvilka tned förakt afvisade
förslaget härom och sökte hos menigheten afböja dess
framgång, hvilket mycket förlröt Thure Jönsson,
som derföre hotade honom med mord och brand.
Ätten infördes pä riddarhuset år 1625 under N:o 70
med Bengt Halle, som varit Gustaf Adolfs
kammarjunkare, blef öfverste för ett regemente
fotfolk, ståthållare på Kalmar slott och län,
sedermera på Nyköping, drotlning Maria Eleonoras
marskalk och sist landshöfding i Jönköpings län, der
han afled år 1636.

Haflegräs (Alopecurus), ett växtslägte af gräsens
familj, hvaraf flera arter förekomma hos oss,
såsom kärrkafle och ängskafle. (Se dessa ord.)

Hallas, säteri, beläget i Hömbs socken af
Skaraborgs län. En betydlig och vacker egendom,
hvilken så väl till ägorymd som afkastning är utmärkt
i denna ort, emedan bela Hömbs socken, med
undantag af Påfvarps säteri, lyder under Kafiås sä-

teri, hvilket är utmärkt väl bebygdt och
underhållet. Härunder hör äfven Kaflds alunbruk,
an-lagdt omkring år 1760 af kammarherren Fr. Ulr.
v. Essen. (Enligt Tuneld är det anlagdt 1746 orh
privilegieradt 1748.) År 1808 inrättades här ett
mekaniskt konstverk, som drages af vatten, för alt
bestrida pumpning af luten, och hvarigenom
arbetskraft bespares. Årliga tillverkningen är
omkring 1,000 tunnor. Egendomen bar tillhört
släg-terne Helieson, Natt och Dag, Sparre, Marschalk,
Brahe. Är 1723 kom den genom köp till
general-löjtnanten frih. Hans Henrik v. Essen, hvilken
slägt den alltsedan tillhört, och äges nu af
sekundchefen för lif-regementets husar-korps,
generaladjutanten, m. in. frih. Fredrik v. Essen.

Hafriiig är ett eget slags sy rådt bröd, hvilket
allmänt begagnas i Norra Bobus län.

Hafvel<luu, kasedun, dunstockar, dynerna,
krut-läskare, narrkolfvar, klubbgräs (Typba latifolia), en
mångårig växt, som förekommer uti kärr och
dammar, samt vid åbräddar, i Skåne ymnigt, i
Blekinge och på Gottland ej sällsynt, för öfrigt sällan,
utom vid bafsstränder och på
öfvergångsformatio-ner, i Westergöthland, Östergötbland och Nerike;
men förvexlas i allmänhet med eu annan af
samma slägte (T. augustifolia), hvilken således
erhåller samma benämning och förekommer allmännare.
Denna skiljer sig från den förra genom smalare blad
och större höjd. Bladen ätas gerna af kor och
begagnas af tunnbindare att lägga emellan stäfver
för att täta vattenkärl. Dunet kan begagnas till
stoppning af sängkläder; men blir snart knutigt.

Haga, en socken, belägen i Hanekinds härad af
Östergötbland, Linköpings stifts domprosteri eller
Åkerbo och Hanekinds förenade kontrakt, ’ mil
N.V. från Linköping, vid Roxen. Kyrkan är
uppbyggd af buggen telg- eller kalksten i konung
Sverker I:s tid, omkring år 1137. Sakristian
uppbyggdes 1745. Samma konungs fader, Kol, skall
vid kyrkans invigning bär blifvit döpt och genast
derefter uti dopkläderna död och begrafven; men
intet spår finnes nu till hans graf. Fornsägcn
förmäler äfven, att jarlen Totil på Brokind här
blifvit begrafven. I denna socken märkes: Gerstorp,
1 mtl. berustadt säteri. Stället är välbvgdt och
bar tillhört slägterne Garf, Gyllenram, Lejonhjelm,
Brahe, Douglas och Dohna. Af byar och hemman
hafva Alguvid och Sattuna fordom varit
kungsgårdar, på hvilka konung Sverker och bans son Carl
i tolfte århundradet bott och från de
kringliggande tingshögarne hållit stämmor med allmogen. Till
det nya kanonikatet i Linköping utfärdade konung
Waldemar d. 22 Mars 1272 gåfvobref på Alguvid,
med qvarnar m. m., samt Kaga socken,
hvaröfver konungen hade patronat-rätt. I socknen
finnas flere griftbögar, äfvensom en runsten i
liackr-gatan. Socknen är preb. af 3 kl. Den består af 36
j-mtl. och har 660 invånare. Af dess areal, 4,675
tunnl., äro 1,240 sjöar och kärr. Adr. Linköping.

Hägg, liar», en af Sveriges mest utmärkte
krigare under första hälften af 17:de århundradet,
härstammade frän en gammal adelig ätt, hvilken
redan omtalas på 1300-talet. Han föddes år 1595

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free