- Project Runeberg -  Svenskt konversationslexikon / Andra delen. H - M /
324

(1845-1851) Author: P. G. Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabelgatt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

324 Kajaneborgs slott.

Kalfsund.

för att bortplocka insekter. I trädgårdar är han
en obehaglig gäst och afbiter ej sällan de nyss
uppkomna grönsakerna. Om vintern lefver ban af
as och afskräden, samt gödsel och deruti
befintliga ämnen. Redan i Mars månad börjar ban
bygga bo, hvarvid begge könen biträda hvarandra,
dock ofla så att den ena sitter hemma i boet och
ordnar pinnarne samt andra byggnadsmaterialier som
den andra hemtar dit, äfven från andra kajors,
skators eller kråkors obevakade bon. Parningstiden
infaller i April och honan lägger vanligen 6 ägg, 1 y
tum långa och 1 tum tjocka, med blekt blågrön
bottenlarg, samt svarta och gröna fläckar och
punkter. Är 1741 stadgades, att den som
fångade eller skjöt 10 kajor, skulle för hvar tionde
erhålla 20 ore s. m. i belöning.

Hnjancborgii slott. Det var beläget i en
ödslig trakt i Uleåborgs län, midt i en strid fors,
med vattenfall ofvan och nedanföre, och anlagdt
dels pä en liten ö, dels på pålar, så alt vattnet
strömmade under några af rummen. Det är
egentligen bekant genom Messenii fängelse derstädes.
(Se vidare: Hara och Messenius.) Till dennes
hy-potheser hör för öfrigt, att Kajana skulle varit en
amazonernas hembygd och namnet härleda sig från
Queenland (Qvinnolandet).

Kajsa Hulta. En gammal gumma med detta namn
skall af våda hafva fallit i en öppen brunn på
Skeppsholmen i Stockholm, hvarefter brunnen
igeu-fylldes, i afsigt att förekomma flera dylika
olyckshändelser. Grefve Ehrensvärd lät likväl åter
upptaga densamma, och deröfver bygga ett litet hus,
hvarpå orden Kajsa Rulla voro skrifna med endast
raka streck, och brunnen var allmänt bekant i
Stockholm för sitt utomordentligt goda vatten. Vid
dess rensning i senare åren, har likväl denna
egenskap försvunnit.

Huklaf (Lichen compressu), en ]afart, som
förekommer allmänt från Skåne ända till Upland, på
stenar, samt kan användas till färgning af ylle och
silke.

Kakiiäs, ett jägare-boställe å Djurgården vid
Stockholm, hvarifrån artilleriet öfvas i
målskjutning med grofva kanoner, både om sommaren på
öppet vatten och under vintern på isen.

liaknnavar?, är ett gammalt Svenskt ord, som
förekommer i våra gamla lagar och betyder
mordbrännare, ty kaks eller kaksen betyder eld af en
brasa, och varg betyder en röfvare eller våldsam
menniska, hvilken med fullt uppsåt tänder eld pä
någon annans hus. I gamla tider straffades detta
brott på det sättet, att mordbrännaren kastades
lefvande i en eld, der den var starkast.

Kalabaliken i Dender. Så benämnes det anfall,
som Turkarne d. 1 Febr. 1713 gjorde på Carl Xll:s
boning i Warnitza, för att, enligt sultans
befallning, föra honom död eller lefvande till
Adrianopel. 8,000 man Turkar angrepo 300 man
Svenskar och en hop Polackar, som befunno sig i de
yttre förskansningarne, hvilka genast blefvo
tagne till fångar, då konungen med 30 man drog sig
tillbaka i huset, med föresats att der försvara sig.
Detta gjorde ban också länge och förjagade de

stormande fienderna till dess de slutligen satte eld
på dess brädtak, då ban nödgades lemna det för
att begifva sig till kanslibyggnaden. På gården
föll ban likväl omkull, intrasslad i sina sporrar,
då Turkarne kastade sig öfver honom, togo
honom till fånga, jemte hans följeslagare, och förde
honom till lustslottet Demotika. Denna onödiga
bardajek kostade 60 Svenskar lifvet, utom en mängd
af Turkarne.

Kair, en socken med Ilåksvik, Mårdaklef och
Frölunda, belägen i Kinds härad och kontrakt,
Elfsborgs län och Götbeborgs stift, 6 mil S.S.O. från
Borås. Kyrkan af träd nybyggdes 1671, är trång
och bofällig. Riksrådet Carl Carlsson Gyllenhjelm
erhöll år 1616 Kalfs gäll i förläning med all
deras vissa och behållna räntor. Här märkes
säteriet Erikslund. Socknen hör till 1 kl. reg. Den
har 1,062 invånare och innefattar 30 £ mtl. Dess
areal utgör 33,025 tunnl., af hvilka 6,570 äro
sjöar och kärr. Adr. Svenljunga.

Half irueison var den, som i slaget vid Slik—
larstad, gaf konung Olof den helige banesår. Han
följde sedan Ejnar Tambaskjelfver på en
beskickning till Sverige och derifrån till Holmgården, att
uppsöka prins Magnus.

Kalfnos, kalfhufvud (Autirrbinum orontium), en
ettårig växt, som förekommer på sandiga åkrar
vid kusten af Skåne, vid Snarsta nära Ystad,
äfvensom på Gottland och i grannskapet af
Götheborg. Den har fått sitt namn af fröhusets
skapnad, och allmogen använder den såsom rökelse vid
vissa boskapssjukdomar.

Kairskiiius-liuset. Under denna benämning fanns
fordom i Wisby ett hus, hvarest konung Birger
bott. Af detta bus återstår nu mera intet annat
än en portmur. Anledningen till namnet berättas
vara, att en så stor jordrymd att uppbygga detta
hus lofvades och gafs åt en person, som denne
kunde täcka med ett kalfskinn, och hvarvid ban
klippte skinnet i remsor och omgaf dermed en
betydlig rymd.

Kalfsnüs, bergsmanshammare, i Thorsås socken
af Gefleborgs län, bar 1 härd och 146 skepp:d 1
lisp.d 4 marker priv. årligt smide af eget
tackjern. Hammarskaften utgöres med 1 skepp:d 9
lisp:d 4 marker. Tillverkningen afsattes på Gefle.
Smidesstämpeln visar ett K, omgifvet med
punkter. Äges af bergsmän.

Kalfsund kallas skeppsloppet emellan de
ansenliga öarne Björkö och Öckerö, ett par mil från
Götheborg, och är historiskt märkvärdigt för de slag,
soin bär höllos emellan Svenske hertigen Erik
Magnusson och Norrmännen år 1309. Uti det första
blef hertigen segrare, och eröfrade ifrån fienden
sju skepp. Den andra drabbningen stod kort
derefter; men aflopp olyckligt för de Svenske,
hvilka blefvo i grund slagne, särdeles som ortens
allmoge samlat sig på strand-klipporna och derifrån
nedvräkte stora stenar på de i sunden inträngda
Svenska skeppen. Kalfsund är ock märkvärdigt i
naturhistoriskt afseende, deruti, att det är ett
tillhåll vissa tider om året för det sillyngel, som
alstras i Götbeborgs skärgård; men hvilket, i följd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:11:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skl/2/0324.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free