Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kabelgatt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kalmar.
Kalmar blodbad.
333
skap, samt vanställd af tvenne midt igenom
rum-niet uppdragna skorstenspipor. Kalmar slott var
hertigarne Erik och Waldemars vanliga
vistelseort, och den förre underhöll bar ett lysande och
praktfullt hof, sedan slottet blifvit hans enskildta
tillhörighet. Den 11 Nov. 1361 insatte konung
Håkan sin fader fängslig på Kalmar slott. Dä
konung Gustaf 1 år 1531 firade sitt biläger med
prinsessan Catharina af Sachsen-Lauenburg, anslog ban
Kalmar stad, slott och län, m. m. till morgongåfva
och lifgeding åt henne. Vid en trappa på slottet
visas i väggen Sommes i sten uthuggna hufvud,
med utryckt tunga. Här märkes äfven den sä
kallade Snäckesten, pä hvilken det berättas alt
konung Erik XIV eller Carl X Gustaf pröfvat huru
deras drabanter, efter erhållet rus, kunde gå upp
på dess spets. Kalmar slott har fordom, tillika
med Stockholms och Nyköpings med Hera, varit
det säkraste fäste i riket. Dä Skåne och Blekinge
hörde under Danmark, räknades delta slott för
gransfästning och Götha rikes nyckel. Det
begagnas nu till länsfängelse, krono spannmåls-magasin
och för upplag af åtskilliga från garnisonstiden
qvarvarande persedlar. Ehuru staden redan i
början af innevarande århundrade upphörde att äga
garnison eller anses såsom någon för rikets försvar
erforderlig fästning, äro likväl vallar och
fästningsverk ännu i allmänhet temligen väl
bibehållna, och har Kongl. Maj:t 1841 i nåder befallt,
att stadens och slottets vallar, bastioner och
andra försvarsverk, böra, geuom myndigbeternes
försorg, skyddas från all annan åverkan, än den,
som liden kan utöfva på dem, och denna synes
äfven nu börjat taga ut sin rätt. Till staden
böra 1,285 tunnl. jord, hvaraf största delen fordom
utgjort en by under namn af Hagbygärde, som
konung Gustaf 11 Adolf och drottning Christina
skänkt till staden. Den äger en god och rymlig
hamn, till hvars förbättrande åtskilliga
kajbyggnader och andra anläggningar blifvit i senare
tider bekostade. Inom stadens vallar finnas 400
tomter, hvaraf de flesta äro bebygda med
tvåvåningars trädhus. Af de enskildta husen äro endast
några få byggda af sten. I förstäderna finnas 183
tomter, af hvilka dock många begagnas såsom
trädgårdar. Stadens folkmängd uppgår till 6,024
personer. Stadens hufvudnäring är in- och utrikes
handel. Den idkas dels med utförsel af ortens
skogs-ellcr bergsprodukter, samt dels med
minutförsäljning af in- och utländska varor. Utförseln
verkställes nästan uteslutande med stadens fartyg. Utom
24 smärre fartyg, hvilka begagnas hufvudsakligen
att hilföra skogseffekter från skärgården, äger
staden 67 större fartyg, om tillsamman 3,304
lästers drägtighet. Tullinkomsten af utförseln
utgjorde år 1841 en summa af 13,913 R:dr, och af
införseln 79,980 K:dr B:ko. Här finnes ett
skepps-hvarf, ställdt på aktier. Det är hufvudsakligen
ämnadt till reparerande och förbyggande af
stadens egna fartyg; men stundom byggas der
äfven nya. För ungdomens undervisning finnas
(oljande anstalter: ett gymnasium, en högre
lärdomsskola, en apologist-skola, en folkskola, ett semina-
rium för bildande af folkskolärare, en
navigationsskola, samt en flickskola. Sparbank inrättades bär
år 1831. Dessutom finnes en enke- och
pupillkassa för handlande borgerskapet, magistratens
medlemmar med flere personer; en dylik
pensionskassa för skeppar-societetens medlemmar, samt en
för bandtverksklassen. Kalmar domkyrko- och
landsförsamling böra till 1 kl. prebende-paslorat.
Kalmar socken eller landsförsamling är belägen i
Norra Möre härad, och är annex till Kalmar stads
domkyrko-församling. Socknen beslår af 16{ mtl.
och bar en areal af 4,582 tunnl. med 425
invånare. Här märkes: Skatby ladugård, 5 bela
hemman, I mil från staden. Här hade den upproriske
Nils Dacke år 1543 sitt högqvarler, hvarifrån ban
lät säga kommendanten på Kalmar slott, att han
kunde besöka honom här, om han hade något
ota-ladt med honom. General-löjtnanlen Robert Douglas
fick är 1651 denna gärd til) friherreskap; men
den indrogs åter till kronan 1680 och blef
boställe åt landshöfdingen, på hvars lön den nu är
anslagen. Torneby, 2 mtl. kronoskatte. Perstorp,
ett ödelagdt hemman nära släden, pä hvilket
hemmans äng Svenska krigshären lägrade sig år 1611 ,
anförd af konung Carl XI, midt emot den Danska
krigsmagten, och så nära, att de kunde råka
hvarandra med ett muskötskott. Danska rytteriet
gjorde ett utfall; men blef förjagadt. Spennarebacken.
Vid ett utfall, som Germund Larsson från Kalmar
slott år 1543 gjorde på Dackens folk, blef Peder
Spennare, en af bufvudmännen för de upproriske,
tagen till fånga och steglad pä denna ännu i dag
efter honom benämnde backe. Vidare märkes:
Stensö, Grimskär, Fredriksskans, Svinö och
Skall-öarne (hvarom se dessa ord).
Kalmar sund, emellan Kalmar och Öland, något
mindre än 1 Sv. mil bredt; vid Skäggenäs blott
| mil. Man har anmärkt att bär, midt i saltsjön,
uppspringer en frisk källa.
Kalmar blodbad. Ett sådant tillskrifves
konung llans. Efter det felslagna mötet i Kalmar,
år 1505, från hvilket Svante Sture uteblifvit,
emedan ban fått höra, att konungen der infunnit sig
med en stor örlogsflotta, förtröt detta konungen
så mycket, att ban lät halshugga borgmästaren,
rådmännen och flere af de förnämste borgarne,
under förevändning, att de förrådt staden i
Svenskarnes bänder. Sturen och de Svenske
rådsherrarne trodde sig häri se en tydlig föreställning af
hvad som skulle vederfarits dem, om de
oförsigtigt gått i snaran. — Sedan Carl IX genom
dagtingan intagit Kalmar slott, hvars besättning var bragt
till det yttersta af brist på proviant och
amuni-tion, lät han, ulan rättegång eller ordentlig dom,
d. 16 Maj 1599 derstädes afrälta befälhafvaren
Sparre, Christoffer Gyllengrip, Lars Rålamb och
slottspresten Birger, hvilkas hufvud uppsattes
öfver Westerport; flere af lägre stånd hängdes.
Bödeln var en Tysk, vid namn Hans, som
Sigismund medfört; men hvilken qvarstannat i Kalmar och
nu måtte afrätla sina fordna herrar. Det
berättas, alt han härtill nyttjat ett likaledes från Polen
(nedfördt bödelssvärd, i form af en sabel, och med
Del. II. 43
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
